När vi behöver vara som mest handlingskraftiga har våra hjärnor gått in i krisläge. Hjärnforskaren Katarina Gospic förklarar hur du istället får åtkomst till det klokare långsiktiga tänkandet, som hjälper dig att agera rätt.
Frontala cortex är den del av hjärnan som är klok, beslutsfattande och långsiktig. Men när vi blir utsatta för hotfulla situationer kopplas den mer primitiva känslostrukturen av vår hjärna in. Det vill säga amygdala, även kallad reptilhjärnan, som är en av hjärnans äldsta delar. Den hanterar alla hotande situationer som om vi fortfarande är kvar på savannen och möter ett hungrigt lejon.
Hjärnforskaren, författaren och entreprenören Katarina Gospic brukar säga att under hotfulla situationer, som den pågående coronakrisen, går amygdala på steorider. Den agerar omedelbart men den har bara tre olika sätt att agera på – att frysa, fly eller slåss.
Klimatångest? Gå samma hållbarhetslektioner som topp-vd:arna.
Boken Kursen – 10 lektioner för ett hållbart näringsliv finns nu sammanfattad i Chefboken-appen med kunskap och tips på hur du som ledare kan tänka. Lyssna eller läs på bara 30 minuter!
Led ditt team mot ett större värdeskapande! David Ståhlberg, en av Sveriges ledande digitala rådgivare hjälper dig utveckla ditt strategiska tänkande och skapa värde genom digitalisering.
Det första, att frysa, handlar om att man blir paralyserad av rädsla.
”Man vågar inte göra något. Motsvarande situation på savannen är att du har upptäckt lejonet men lejonet har ännu inte upptäckt dig. Du rör dig inte, hjärtfrekvensen går ner, du andas långsammare, du spelar död för att inte bli upptäckt. Tittar vi i världen idag ser vi att all konsumtion gått ner och i företagsvärlden är det ingen som lägger några stora order. Vilket i sin tur gör att de som producerar inte kan köra igång produktionen. Takten sänks överallt. Alla spelar döda”, säger Katarina Gospic, senast aktuell med boken Orädd.
Den andra reaktionen är att fly. Vi åker till våra sommarställen, hem till våra föräldrar, pausar verksamheter. Vi håller för öronen när någon ger oss information som vi inte vill höra. Vi försöker till varje pris undkomma situationen.
”Det är många affärer som inte blir av eller som skjuts på framtiden. Många undviker helt att fatta beslut, sticker huvudet i sanden och när man till slut inser att vi inte kan undvika det som händer då går man ofta över till att slåss.”
Tredje reaktionen från amygdala är just att slåss, att ta fajten. Det ser vi många exempel på hos alla höjer rösten i sociala medier. Men också hos handlingskraftiga företagsledare som permitterar och varslar. Du som läser det här har säkert märkt att många är ”taggiga”.
”Vi slåss för vår överlevnad. Man får heller inte glömma bort att det finns många småföretagare som förlorar sina livsverk, det är en stor tragedi och det är med all rätt som deras amygdala är aktiverad och kämpar för överlevnad”, konstaterar Katarina Gospic.
Det du som chef kan göra för att begränsa felprioriteringar och felaktiga beslut ifrån amygdalan är enligt Katarina Gospic att förstå varför du har panik, sätta etikett på dina känslor och inte glömma bort att lyfta blicken och tänka långsiktigt. Det ger frontala cortex mer utrymme att göra ett bättre jobb.
Prioritera rätt i bråttom-viktigt
Katarina Gospic påminner om prioriteringsmatrisen brådskande – viktigt.
I fyrkantens fyra fält finns; brådskande och viktigt, brådskande och oviktigt, långsiktigt och viktigt och långsiktigt och oviktigt.
”Vi tenderar att bara ta tag i det som är brådskande. Man brottas alltid med att tänka långsiktigt som chef men nu är det ännu viktigare att inte fastna i det som är brådskande och oviktigt. Vi behöver också de som jobbar mer långsiktigt och kör parallellt med de som gör det som är bråttom just nu”.
Det största problemet just nu, menar Katarina Gospic, är att människans hjärna inte kan förstå exponentiell tillväxt.
”Det är ett jätteproblem. I New York dog det natten till söndagen fler människor på en dag än vad det gjort på hela månaden. Det är det som är exponentiellt.”
”Föreställ dig en bakterie som fördubblar sig varje minut. Du lägger ner bakterien i en flaska klockan elva och vet att den kommer att vara full klockan tolv. När är då flaskan halvfull?” frågar Katarina Gospic.
Flaskan är halvfull en minut i tolv. Det är det som är exponentiell utveckling.
”Att vår hjärna inte är kopplad till att förstå det här, innebär att många inte upptäcker katastrofen förrän det är för sent. Det vill säga en minut i tolv! Det är helt absurt för mig som skriver och forskat på dessa saker, att informationen inte når fram för att vi är i ’panic mode’. Blickarna kommer att öppnas ordentligt först 11:59 och då är det oftast för sent.”
Arbeta med två team
Bästa sättet att lugna sin alarmerande hjärna just nu är enligt Katarina Gospic att dela verksamheten och sitt eget arbete i två delar.
Att ha ett team som jobbar kortsiktigt med det som är brådskande och viktigt. Det lugnar amygdala att ta hand om den rådande situationen.
Tillsätta ett annat team som lägger upp strategin för framtiden. Som drar upp riktlinjer för vad företaget gör om tre månader, vad vi ska göra för att komma tillbaka och hur vi skyddar oss nästa gång något krisartat händer.
”Det är en trygghet i sig att börja tänka och agera långsiktigt. När man börjar arbeta med framtiden i sikte minskar risken för att man äts upp av paniken och bara agerar utifrån amygdala”, säger Katarina Gospic.
Katarina Gospic menar att det i samhället är jätteviktigt att vi försöker hitta skyddsmaterial och ventilatorer, men att vi också måste ha långsiktiga strategier. Sett till berättelsen om bakterien behöver vi börja förbereda oss långsiktigt redan en minut över elva. Vi behöver ta ställning till hur ska vi släppa ut alla människor igen? Hur ska folk kunna komma tillbaka till alla jobb? Hur ska vi skapa trygghet?
”Det går inte att bara dundra ut krispaket, då löser vi bara symtom, inte själva problemen. Hur och vem ska betala för notan?”
Hon tar upp digitaliseringen som ett konkret exempel. Det finns inte en enda person som jobbar i näringsliv, kommuner, institutioner som inte pratar digitalisering. Men samtidigt menar Katarina Gospic att de flesta befinner sig på en nivå där vi anser att det är digitalisering att omvandla ett fysiskt papper till en pdf.
”Vår hjärna är dålig på att ta till sig nya saker. Vi förstår inte att utnyttja hela dess kapacitet till något nytt. Det finns en jätterolig bild från sekelskiftet som det kan liknas vid; där någon spänt en häst framför en bil för att de trodde att bilen var en ny sorts vagn.”
Katarina Gospic jobbar med ny teknologi som bla AI, AR och virtual reality (VR), där man kan mötas som avatarer och göra teleporteringar och plötsligt befinna sig i Paris eller i en operationssal.
”Men folk undrar fortfarande varför man ska göra det när man kan ses i verkligheten. Det har inte funnit ”sense of urgency” tidigare och då löser man bara det som är oviktigt och brådskande. Hade ledarna haft implementerade digitala strategier hade omställningen inte varit så stor nu. Man hade kunnat driva sitt arbete digitalt utan hack i produktionen. Nu får vi istället en crash-kurs i hur vi snabbt ställer om”.
Under pandemins början var Björn Zoëga, sjukhusdirektör på Karolinska, inställd på att han kunde dö. I det nya avsnittet av podden Chef Dilemma berättar han också om hur han vände miljardunderskott till vinst och varför vården behöver sluta se sig som offer.
Chefer behöver arbeta mot ålderism, men också undvika att själva drabbas. ”Fortsätt vara nyfiken – och skaffa en krockkudde”, råder Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.
Nyfikenhet är en förutsättning för den transformativa tillväxt som vi behöver just nu. Forskningen visar på många av dess överraskande fördelar för affärerna.
En orimlig regelbörda och långsam hantering av coronastöden är på väg att knäcka besöksnäringen, menar Thérèse Liljeqvist, vd på anrika Waxholms Hotell.
Hemmajobb och ökad isolering har gjort att många skaffat husdjur under pandemin. Vad händer med dem när vi går tillbaka till arbetsplatserna? Chef reder ut vad som gäller kring att ha husdjur på jobbet.
Rubrikerna har varit många och svarta om ledare som gått före i vaccinationskön eller gett familjemedlemmar vaccin. Att som chef gå före eller göra avsteg från rangordningen strider mot svensk rätt, menar Niklas Juth, docent vid Karolinska Institutet.
Lars Löfgren, forskare vid Försvarshögskolan, går i en avhandling till botten med varför prestigefyllda jätteprojekt så ofta misslyckas. ”Den här typen av projekt tenderar att styras av individer med starka maktambitioner som inte är mottagliga för riskanalyser”, säger han.
Var är du om ett år? Vill du ta steget och starta något eller lösa ett problem? Eller leva ut en dröm? Få en introduktion till programmet Chapter X i detta kostnadsfria lunchwebbinarium.
Datadrivna arbetssätt går idag igen i de flesta organisationer, men att mäta den konkreta effekten av kompetenshöjande initiativ är ännu en utmaning. Dessa nyckeltal kan hjälpa till med mätbarheten.
Framtidens yrkesroller kommer till stor del att axlas av de redan anställda. Men hur ska företagen lyckas utveckla dagens arbetsstyrka så att den klarar morgondagens uppgifter? En ny ledningstjänst kan vara en del av svaret menar McKinsey.
Går ditt budskap inte igenom datorskärmen? Eller behöver du lägga dyrbar arbetstid på att tolka vad kollegan egentligen menar? Då är det läge att fila på det digitala kroppsspråket.
Arbetsgivare skissar på formerna för hur distansarbetare kan börja återvända fysiskt till arbetsplatsen. Så här kan du tänka kring de potentiellt svåra samtalen med de anställda.
Fjolårets korttidspermitteringar är förbi. Advokat Charlotte Forssander ger sin bild av vilka frågor som istället seglat upp inom det arbetsrättsliga området.
Kompetenta ledare ger friska och motiverade medarbetare. Dessutom leder bra chefer till hög lönsamhet. Trots detta är det svårt för chefer att få tid och budget för upskill. De som inte kompetensutvecklas riskerar istället att hamna på efterkälken och dra hela företaget med sig.
Väntar ett nytt "det nya normala" när det efterlängtade vaccinet rullats ut? Här är punkterna att hålla i minnet för dig som ska leda förändring under året.
Kunskap är en färskvara, men vem är det egentligen som ansvarar för att den inhämtas – företaget eller den anställde? Siri Wikander, expert inom personalutveckling, ger sin syn på saken.
Vi har lång erfarenhet av företagsanpassade utbildningar i klassrum, online och i blended learning-form. Välj det upplägg som passar din organisation bäst.
Klimatångest? Gå samma hållbarhetslektioner som topp-vd:arna.
Boken Kursen – 10 lektioner för ett hållbart näringsliv finns nu sammanfattad i Chefboken-appen med kunskap och tips på hur du som ledare kan tänka. Lyssna eller läs på bara 30 minuter!
Led ditt team mot ett större värdeskapande! David Ståhlberg, en av Sveriges ledande digitala rådgivare hjälper dig utveckla ditt strategiska tänkande och skapa värde genom digitalisering.
Chef och Mgruppen har gått ihop! Med Chefakademin är vår ambition att bli det självklara valet för dig som söker chef- och ledarskapsutveckling. Häng med!
