krisledarskap-2
Aida Alvinius, expert på krisledarskap vid Försvarshögskolan.

Krisledarskap: ”Hellre ett felaktigt beslut än att vara feg”

Coronakrisen ställer ledarskapet på prov – sällan har svenska chefer tvingats till så svåra beslut på så osäkert underlag. Aida Alvinius, expert på krisledarskap vid Försvarshögskolan, ger råd om vägen framåt. ”Chefer måste visa mod”, säger hon.

I krig, kaos och kriser prövas ledaren. Coronaepidemin tvingar svenska chefer och ledare till snabba och kanske livsavgörande beslut på grunder som kan vara mycket osäkra.

”Vi behöver nu tänka om och tänka mer kollektivistiskt och solidariskt, med en stor portion omtanke och omsorg om andra och oss själva. Samtidigt måste vi ha hoppet kvar om att vi klarar vi detta som samhälle – lokalt, regionalt men också globalt”, säger Aida Alvinius, docent i ledarskap under påfrestande förhållanden vid Försvarshögskolan i Stockholm.

orony

Läs också: ”Som ledare har man inte lyxen att ge efter för oron”

Vad bör chefer som tvingas fatta beslut på dåligt underlag främst tänka på?

”Viktigt är att dokumentera vilket underlag man använder sig av för att fatta beslutet, även om det är undermåligt. Det kan gå fel om det går fort, men man måste vara transparent med sitt utgångsläge. Forskningen visar att transparens leder till förståelse, och toleransen för misstag ökar. Samtidigt får man inte vara rädd för att fatta beslut, chefer måste visa mod.”

”Vår forskning visar att brist på beslut, osynlighet och låt gå-ledarskap leder till bristande tillit. Det är då ledare tappar mest, mer än om man begår ett misstag. Hellre ett felaktigt beslut men med transparens om underlaget, än att vara feg. Någon gång kommer chefen att utkrävas ett ansvar, och då krävs att chefen visar vad den hade med sig från början”, säger Aida Alvinius.

vardchef

Läs också: Vårdjättens strategichef: ”Utmaningen handlar främst om att prioritera”

Hur gör man för att bli en stabil ledare när omgivningen skakar?

Det är samspelet mellan erfarenhet, personliga egenskaper och omgivningen som avgör framgången. Att behålla lugnet är förstås energikrävande, likaså att sprida ett lugn omkring sig och lugna oroliga medarbetare. Därför är det viktigt med egen stresshantering. Hitta ljusglimtar i vardagen, ha en andningspaus, reflektera över vad man har gjort bra och vad man kan förbättra. Om chefen exempelvis har självinsikten att förstå att den inte är så bra på att ‘ta människor‘, bör man överväga att delegera vissa uppgifter och vara ärlig om den strategin. Just för att den mänskliga kontakten och omtanken är viktigast i dessa tider.”

Vad kan ledaren göra för att stress, oro och osäkerhet inte ska smitta av sig på medarbetarna?

”Chefer är kulturbärare och bidrar till en emotionskultur i organisationen. Känslor smittar — det vet alla som har förmågan att komma in i ett rum och ta på stämningen. Man kan inte förbjuda de mest basala mänskliga reaktionerna som oro och osäkerhet. Men man kan acceptera det, erkänna att det finns, inse att alla känner sig oroliga och fråga sig vad kan man tillsammans kan göra åt det. Transparent kommunikation om känslor är viktigt i det här läget. Chefer har också ett ansvar att iaktta självbehärskning och att fungera som en container för en rad emotioner, egna och andras. Därför är det viktigt att ha förmågan att behålla lugnet även när man känner oro, snarare erkänna det för andra.”

Charlotte Forssander, advokat och arbetsrättsexpert

Läs också: 10 frågor och svar om arbetsrätt – under corona

Hur får man samspelet att fungera i en krissituation?

Samspelet mellan chefer och medarbetare i en kris präglad av ovisshet, är beroende av hur väl de byggt upp tilliten under ordinarie verksamhet. Om grundförutsättningarna är dåliga är det läge att man skärper till sig och tar ansvar. Tillgänglighet för samtal, mail, information och kommunikation är ett sätt att förbättra samspelet. Att faktiskt konfrontera är också viktigt, exempelvis om någon inte följer rådande rekommendationer. Prata om konsekvenser av människors handlande. Vilka risker tar du om du gör avsteg från myndigheternas råd och föreskrifter, och hur kan omgivningen drabbas? Det är också viktigt att alla har samma lägesbild och förståelse för det som händer, att tydlighet råder och att informationen inte eftersläpar. Samt att medarbetarna men även allmänheten har förståelse för att vi är i ett läge där vi ska ha empati för våra ledare. De flesta vill väl och kämpar i ett läge som för oss är nu helt nytt, där vi tvingas till drastiska åtgärder som vi inte alla gånger ser konsekvenserna av”, säger Aida Alvinius.

Bild på ledare som motar bort coronavirus

Läs också: Coronakrisen: Nu startar vi diskussionsforum för alla chefer och ledare i Sverige

chef_1800x1013
Prenumerera på Chef

Gott ledarskap gör skillnad i osäkra tider

Nu är det goda ledarskapet viktigare än någonsin. Med Chef får du expertråd, handledning och hjälp med tuffa chefsfrågor. Prenumerera idag!

Relaterade artiklar

elisabethbackteman1800
Beslutsfattande

Hon är doldisen som leder regeringens krisgrupp

Elisabeth Backteman, 53, syns nästan aldrig på bild men har ett blytungt ansvar i Sveriges hantering av coronasmittan.
al_ledarstil_stor
Annonssamarbete Chef + Atrium Ljungberg

Kontoret – en viktig nyckel i ditt ledarskap

Allt fler satsar på sitt kontor – trots digitalisering och ökat distansarbete. Anledningen? Nya möjligheter för kontoret som ledarskapsverktyg och må-bra-faktor.
forsvarsmaktensocialstyrelsen
Beslutsfattande

Militärt ledarskap på Socialstyrelsen

Nu tar myndigheterna militärt ledarskap till hjälp i kampen mot den osynliga fienden coronaviruset. På Socialstyrelsen finns en särskild stab för krisledning där militär personal ingår.
Johan Szymanski, Brandkåren i Norra Dalarna
Beslutsfattande

Brandchefen inför skogsbrandssäsongen: ”Det kan bli riktigt illa”

Johan Szymanski är räddningschef för Brandkåren i norra Dalarna och har redan ryckt ut på flera skogsbränder. Nu stålsätter han sig inför en sommarsäsong med både torka och coronakris.
uppsagd
Beslutsfattande

Ny rapport: 4 steg för chefen att lindra smärtan vid uppsägningar

Tvingad att säga upp medarbetare på grund av coronakrisen? Risken är stor att du trampar snett och gör folk onödigt arga och besvikna. En färsk rapport från TRR ger kastar nytt ljus på hur du som chef bäst går till väga vid uppsägningar.
Petter Wåhlberg, anstaltschef för Storboda. Foto: Martina Huber
Beslutsfattande

Anstaltschefen: ”Man kan inte pausa ett fängelse”

Coronakrisen har skruvat upp pressen på chefer inom Kriminalvården. Ett tufft läge har blivit tuffare. ”Vi alla klarar av lite mer än vi tror”, säger anstaltschefen Petter Wåhlberg.
Ibland är det systemen, inte ledarskapet, som orsakar frustration på jobbet.
Annonssamarbete Chef + Sopra Steria

IT-system dold orsak till ledarskapsproblem

Dålig effektivitet och irritation i ditt team beror inte alltid på brister i ledarskapet. Leta efter lösningar på rätt ställe. ”Det är alldeles för vanligt med IT-system som stoppar oss, snarare än stöttar”, säger Christer Söderholm på Sopra Steria.
Günther Mårders modell med tre cirklar, där företag är i olika faser av ekonomisk kris
Beslutsfattande

Så agerar du som chef – i den ekonomiska krisens olika faser

Hittills har vart femte företag i Sverige tappat hälften av sin försäljning under coronakrisen. Enligt Svenskt Näringsliv kommer 30 000 företag gå i konkurs inom den närmaste månaden – och mest drabbade är småföretagen.