Jobbhälsorapporten: Cheferna mår bäst

Mellan 70 och 80 procent av de som arbetar på ett företag med företagshälsovård mår bra – och cheferna mår faktiskt allra bäst. Det rapporteras i Jobbhälsorapporten 2021. Men där finns också en oroväckande tendens till ökad sjukfrånvaro.

Arbetsmiljö
Publicerad
Glada personer med händerna uppe i luften

De allra flesta mår bra, konstaterar Feelgoods årliga Jobbhälsorapport. Den självuppskattade hälsan ligger stabilt för tionde året i rad – och det är relativt jämnt lopp mellan de olika grupper i deras stora undersökning av 17 000 arbetstagare, tjänstemän och chefer.

Men cheferna mår faktiskt bäst.

Nästan åtta av tio chefer uppger att deras hälsa är bra eller mycket bra. Tjänstemännen ligger något under och ytterligare något under dem ligger arbetstagarna, där knappt sju av tio arbetstagare anser att deras hälsa är bra eller mycket bra.

De vanligaste besvären är att man känner sig trött och därefter är det problem med muskler och leder. Tjänstemän har oftare psykiska besvär, arbetstagare mer kroppsliga.

Men Feelgoods jobbhälsorapport frågar inte bara om hälsan utan de undersöker också hur stor inverkan som trivsel på arbetet och livet i stort har på hälsan.

Lika många som mår bra, alltså 70 procent, är också tillfreds med tillvaron. Och ännu något starkare är sambandet mellan trivsel på jobbet och trivseln i stort. De 80 procent som uppger att de trivs med sitt jobb är också tillfreds med tillvaron.

Bland det fåtal personer som svarat att de sällan trivs med sitt arbete är det bara 27 procent som är tillfreds med tillvaron. Och hur de upplever hälsan hänger tydligt ihop med upplevelsen av livet i övrigt.

När det kommer till arbetssituationen upplever åtta av tio i hög utsträckning att de trivs, känner gemenskap och stöd samt att arbetet är meningsfullt. Men baksidan av myntet, arbetsbelastning i form av stress, krav och känsla av otillräcklighet är vanligast hos tjänstemän och än mer så om du är chef.

Men som Feelgood konstaterat i sina tidigare undersökningar är arbetssituationen ett starkt skydd mot ohälsa. De avgörande friskfaktorerna handlar om chefskap, arbetsklimat och utrymme för balans och återhämtning. Dessa har legat relativt stabilt över de tio år som undersökningen gjorts men man ser faktiskt en liten uppgång under pandemiåret 2020. Andelen som helt saknar friskfaktorer har sjunkit till 30 procent. Och hela sju av tio har minst en friskfaktor. Det finns en liten tendens att chefer har fler friskfaktorer, frånsett de 17 procent som har alla tre.

Friskfaktorerna är förknippade med lägre risk för sjukfrånvaro så klart men faktiskt även för sjuknärvaro. För de som anser att de har alla tre friskfaktorerna minskar risken för sjukfrånvaro med 75 procent och för sjuknärvaro med 60 procent jämfört med de som inte har någon friskfaktor alls.

”Ju hälsosammare du är, och ju fler friskfaktorer du har, desto bättre rustad är du ur flera aspekter. Vi ser i svaren att de som har bra hälsa också har många friskfaktorer, som gott stöd av chef, bra arbetsklimat och utrymme för balans och återhämtning. Vi ser dock att endast ca 40 procent har friskfaktorn balans och återhämtning, och ca 30 procent friskfaktorn chef. Det här borde kunna förbättras”, säger Daphne Enstam, chefsläkare på Feelgood.

Det enda som sticker ut och är förvånande i undersökningen är att det fanns en tydlig tendens till ökad sjukfrånvaro. Andelen med ofta upprepad frånvaro har ökat med 40 procent. Och den är tre gånger så vanlig hos 20-åringar som 40-åringar. Samtidigt så syns inte det mönster av psykiska ohälsa bland yngre som Folkhälsomyndigheternas undersökningar visar är huvudorsak till frånvaro. Här avviker Feelgoods resultat vilket lämnar utrymme för en tolkning om att de flesta unga med psykisk ohälsa inte främst finns i arbetslivet. Vad frånvaron beror på är dock oklart.

Livsstilsfaktorerna som matvanor, tobaksbruk och alkoholkonsumtion har inte förbättrats till det bättre på de tio år som Feelgood har gjort undersökningen. Man ser dock en liten uppgång i fysisk aktivitet. Och över hälften av alla vill förändra sina motionsvanor medan mindre än en tiondel har för avsikt att förändra sina alkoholvanor.

”Vi ser samtidigt att det är lika många varje år som vill ändra sina vanor, men inte gör det. Hur kan vi få till en förändring här? Kan medarbetare få bättre stöd att förbättra livsstilsvanor? Detta är ett tydligt område där arbetsgivare har möjlighet att göra hälsofrämjande insatser”, säger läkaren Daphne Enstam.

Jobbhälsobarometern som består av 140 frågor besvarades av knappt 17 000 personer varav 2 700 var chefer.

Man bör observera att undersökningsresultaten inte gäller för hela svenska arbetslivet utan enbart är en representativ bild av typiska svenska arbetsplatser med företagshälsa. Och om dessa företagshälsor gör ett fullgott jobb, framför allt med förebyggande hälsovård, kan man spekulera i att det nog inte ser riktigt så här bra ut överlag bland företag och organisationer utan dessa resurser.

Skapa ett gratiskonto, prova Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden