Jimmie Åkesson får godkänt – som chef

Novus opinion har på Chefs uppdrag frågat 502 chefer om hur de skulle rösta i dag och hur de bedömer partiledarnas förmåga att leda sina egna organisationer.

Ett resultat som sticker ut är att Sverige-demokraternas Jimmie Åkesson för kanske första gången får ett betyg som är så högt att det sorterar in honom bland de etablerade partiledarna.

»Men jag är inte förvånad, siffran är rimlig om man tar den som ett betyg enbart på Åkesson som chef«, säger statsvetaren Andreas Johansson Heinö på Göteborgs universitet, som har forskat om Sverige­demokraterna.

»Det är svårt att säga att Åkesson skulle vara en dålig ledare. Han håller ihop par­tiet, har svar på tal i debatterna, klarar intervjuer bra och har stort stöd internt«, säger han.

På den allmänna frågan om förtroende för Jimmie Åkesson som person och politiker svarar cheferna dock som väljarkåren i stort. 8 procent har mycket stort eller ganska stort förtroende för Åkesson och 5 procent skulle rösta på SD.

Det är det isolerade chefsbetyget som förändrar bilden.

Med sina 27 procent hamnar Jimmie ­Åkesson på sjätte plats av nio, nära Cen­terns Annie Lööf, Kristdemokraternas Göran Hägglund och Miljöpartiets Gustav Fridolin.

Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap i Göteborg, anser även han att Åkesson har varit framgångsrik.

»Han håller ihop sitt parti och har tvättat bort delar av dess högerextrema bakgrund. Det är intressant att cheferna i undersökningen inte straffar Jimmie Åkesson hårdare för hans ideologiska ståndpunkter«, säger Ulf Bjereld.

Chef träffar Jimmie Åkesson i hans ljust och fräscht inredda hörnrum på riksdagskansliet för att prata ledarskap. Hans lila slips matchar en symmetriskt vikt sidennäsduk i bröstfickan.

»Jag ser min ledarstil som lyhörd och flexibel, svensk konsensus, man diskuterar sig fram tills man är överens«, säger han.

Konflikträdsla är en annan svensk specialitet.

»Ja, jag har själv upplevt mig som konflikträdd. Eller det är snarare så att jag inte tror på konflikter, de gagnar sällan saken. Jag tycker inte om dem. Man ska prata ihop sig och så får det ta den tid det tar.«

Självbehärskning är kanske Jimmie Åkessons paradgren. Möjligen har han härdats av att tvingas torka bort ruttna ägg från kavajen under många års torgmöten. Han är van vid rollen som Sveriges mest avskydda politiker.

Statsvetaren Andreas Johansson Heinö betraktar SD-ledaren som betydligt mer ideolog än populist. Målen är långsiktiga och han är både strategisk och uthållig.

Numera har medarbetarna en ledare som delegerar och har slutat skicka mejl om vilket typsnitt det ska vara på flygbladen.

»Åkesson är ingen karismatisk ledare som eldar massorna. Men han hanterar saker som skulle kunna bli kriser på ett skickligt sätt«, säger Andreas Johansson Heinö.

Ett exempel är turerna kring den avhoppade riksdagsledamoten William Petzäll med konflikter och missbruksproblem.

»Där stängde Jimmie Åkesson resolut diskussionen. Det har heller inte dykt upp fler sådana händelser, vilket kan vara ett tecken på ledarförmåga. Gott ledarskap syns inte alltid utåt«, säger Andreas Johansson Heinö.

Till vardags är Jimmie Åkesson dock inte den som rensar luften i onödan. I stället har medarbetarna lärt sig att spåra den lilla rynkan mellan ögonen som visar när det är dags att backa undan.

»Jag bäddar gärna in kritik. Och så har jag smarta människor omkring mig som uppfattar det jag säger«, säger Jimmie Åkesson.

Är du svårläst?
»Ja, jag tror det.«

Blir du någonsin arg?
»Hela tiden! Eller kanske snarare irriterad. Men jag visar det inte.«

Tillfällena då kontrollen har brustit är lätträknade. Ett av dem var vid en demonstration efter valet där motdemonstranter höll upp ett plakat med grova ord om hans mamma.

Men vanligtvis röjer inte Jimmie Åkesson en min.

»Jag vet inte varför. Jag bara är sådan. Men det är inte på grund av bristande engagemang i alla fall.«

Vad är det som driver dig?
»Jag har alltid varit en känslomässig politiker. Jag är nostalgisk och har en bild av att saker och ting har varit bättre. Ser man till rena fakta lever vi förstås bättre i dag. Vi är rikare och har bättre teknik. Men jag vill ha en återgång till en gemensam värdegrund.«

Idealet är den svenska småstadsidyllen, som i hemstaden Sölvesborg.

»Jag är en romantiker som tycker om idén om folkhemmet, naturen, att läsa Geijer och Tegnér och lyssna på Jussi Björling.«

Är du emot förändringar?
»Nej, men jag tar tid på mig att acceptera dem. Jag vill att förändringar ska ta tid, vara ordentligt genomtänkta och för­ankrade.«

Att Sveriges chefskår har borgerliga värderingar är ingen hemlighet. Men trots att bara 5 procent röstar på MP kan 26 procent tänka sig att göra det. Och trots att 27 procent ger Åkesson gott chefsbetyg är han fortfarande den partiledare som väcker starkast antipati.

65 procent av cheferna kryssar i att de har »mycket litet« förtroende för Jimmie Åkesson, vilket är ett aktivt avståndsta­gande. Till och med undersökningens stora förlorare, dåvarande s-ledaren ­Håkan Juholt, tog sig ett litet pinnhål högre.