”Jag har upptäckt musikens kraft att påverka”

Han är läraren som brinner för musik – och fick en chans att göra skillnad. Som chef har Andreas Rosén hjälpt tusentals barn från utsatta områden att nå sin fulla potential genom den klassiska musiken.

Kommunikation
Publicerad
Andreas Rosén. Foto: Evelina Carborn

Musikskolan El Sistema har sedan starten i Venezuela 1975 växt till en global rörelse som med gratis, klassisk musikutbildning vill främja utvecklingen för barn från ogynnsamma förhållanden. När musikläraren och orkesterledaren Andreas Rosén fick chansen att bygga upp en sådan verksamhet i Stockholms utsatta områden, fanns ingen tvekan. 

”Det passade precis med mina intressen och erfarenheter. Jag hade upptäckt musikens kraft, sett vilken otrolig inverkan den kan ha på barns och ungas utveckling. Det handlar inte bara om chansen att spela professionellt. Klassisk musik är också en språngbräda till annan kultur, ett identitetsskapande verktyg som öppnar dörrar i samhället” säger Andreas Rosén som i dag är enhetschef inom kulturförvaltningen i Stockholms stad och leder 32 medarbetare och fortsätter:

”I dag är det främst barn från tjänste­mannahem och områden med högre inkomster som tar pianolektioner, spelar fiol eller trombon. Jag menar att vi borde fördela våra skattemedel bättre, så fler unga får tillfälle att uttrycka sig inom musikaliska genrer som de annars sällan kommer i kontakt med. Projektet framstod för mig som väldigt spännande.”

Helt lätt har det inte varit. Inte minst har Andreas Rosén, som själv kallar sig sportnörd, fått utmana en urstark svensk idrottskultur. 

”Medan våra politiker satsar vad jag menar väldiga resurser på idrotten, är medvetenheten om den klassiska musikens potential och betydelse sämre än i våra nordiska grannländer. För att inte tala om länder som Tyskland och Frankrike. I områden som Husby och Bredäng, där vi först etablerade El Sistema i Stockholm, finns gott om fotbollsplaner, simhallar och idrottsanläggningar. Men att där gå ut och säga ’ni ska spela Beethoven på fiol’ – det krävs ganska mycket för att tro på den idén.”

”Varför då?” och ”Hur ska det gå till?” var vanliga frågor han mötte. 

”Inte främst från barnen, som var ganska lätta att övertyga. Utan oftare från beslutsfattare inom exempelvis skolan, som inte alltid var så sugna på att härbärgera ännu ett projekt. Vår stora utmaning var att hitta strukturer som är hållbara över tid”, säger Anders Rosén om satsningen som efter tre år kom att införlivas som en permanent del av stadens kulturskolor och i dag engagerar cirka 3 000 barn.

Andreas Rosén. Foto: Evelina Carborn

Han växte upp i Motala. Gammal arbetarstad i Östergötland, en vagga för svensk industri. 

”Men också en riktig sportstad. Under min uppväxt i Motala blev även jag starkt präglad av idrotten. Självklart var jag med i fotbollslaget, något annat gick knappt att föreställa sig. Drömmen var att bli fotbollsproffs. Men jag fick också en trumpet i handen”, säger Andreas Rosén vars pappa var musikledare inom kulturskolan och tog med honom på konserter när Norrköpings symfoni­orkester kom till stan.

”Första gången blev jag helt däckad. Som alla andra gillade jag Bowie, Velvet Underground och all annan populärmusik. Men att höra en stor symfoniorkester live, det var ändå något annat. Som att plötsligt upptäcka att det finns annan mat än hamburgare. Vanligtvis var de där konserterna i Motala folkets hus ganska glest besökta, och redan då ställde jag mig frågan varför inte fler upptäcker den västerländska konstmusiken. Att verka i den riktningen har varit en viktig drivkraft för mig ända sedan dess”, säger Andreas Rosén som själv har trombon som huvudinstrument och kom att utbilda sig på bland annat Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn.

Det bästa med ditt nuvarande chefsjobb?

”Alla berättelser från barn som deltar i verksamheten, om hur musiken blivit deras största intresse. Barn som ringer på sommarlovet och frågar när repetitionerna med orkestern ska börja. Att se ungdomar som med sina fioler och cellor tar sig in till stan från Husby, Farsta eller Vårberg en fredagskväll för att spela Dvorak. Att nå nya grupper, och på så sätt ut­mana en väldigt stark tradition.”

3 karriärtips från Andreas Rosén:

  1. Låt intresset styra. ”Jag har aldrig tänkt ’karriär’, min story är att jag var en lärare som brinner för musik. Och som tack vare en chefsroll fått en större chans att påverka.”
  2. Tänk som en dirigent.  ”En dirigent gör visionen tydlig, och ger musikerna möjlighet att nå sin fulla potential. För mig är dirigentrollen en bra metafor för ledarskap i stort.”
  3. Gå på opera. ”Storslagen musik, knäppa historier och sinnesutvidgande helhetsupplevelser. Opera går utanpå det mesta, och att gå på en föreställning är faktiskt ett av mina bästa tips till andra chefer.”

KOMMENTERA ARTIKELN

Vad tycker du? Kommentera artikeln här nedan. Det gör du via tjänsten Ifrågasätt som också är ansvarig för kommentarsfunktionen. Kommentarerna visas på chef.se i anslutning till texten. För att kommentera behöver du först skapa ett konto och logga in. Håll god ton och håll dig till ämnet. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. Även Chef kan ta bort kommentarer. Chef förbehåller sig även rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

Skapa ett gratiskonto, prova Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden