rokningochergonomi1800

Högre elräkning och ergonomi – distansarbetet sätter arbetsrätten på prov

Vem ska betala för bredband och el när jobbet utförs hemma? Och är det okej att röka på jobbet nu? Coronakrisen och det omfattande hemifrån-arbetet sätter arbetsrätten på prov. Chef rätar ut några av frågetecknen.

Arbetslivets lagar och riktlinjer skrevs under en annan tid, innan corona-pandemin vände upp och ner på jobbtillvaron. Medan månaderna går, växer frågetecken kring vad chefer och medarbetare egentligen kan kräva av varandra i den nya verklighet där många av arbetsuppgifterna sköts hemifrån. Chef har frågat experter och sakkunniga om vad som gäller.

El och uppkoppling – vem betalar?

Med det omfattande distansarbetet kommer en ökad förbrukning av hushållsel och högre krav på hemmens internet-uppkopplingar. Samtidigt som dagens elektronikprylar är energisnålare än någonsin, kan även moderna datorer sluka avsevärt med ström, inte minst om de är igång hela dagarna. Med hemmajobb följer även ökad elförbrukning från diskmaskin, spis och andra hushållsprylar. Under vårens omfattande distansarbete ökade elförbrukningen bland svenska villaägare med 45 procent, visar en undersökning av elkartläggningsbolaget Greenely.

”Frågorna kring hemarbete, utrustning och kostnadsfördelning har vi brottats mycket med de senaste månaderna”, säger Chefs arbetsrättsexpert Charlotte Forssander, advokat vid advokatbyrån Vinge.

Enligt Vattenfall ökar elförbrukningen med cirka 2,5 kWh per arbetsdag för en person som börjar jobba hemifrån, grovt räknat, vilket innebär en merkostnad på ungefär tre kronor per dag. För en hel familj på fyra personer som jobbar eller får distansundervisning i hemmet blir ökningen 4 kWh, motsvarande sex kronor per arbetsdag. Något som säkert går att leva med för de flesta, samtidigt som principfrågan blir allt mer brännande ju längre tiden går.

”Frågan om just elen har kanske inte ställts på sin spets, det har mer handlat om merkostnader för bättre uppkoppling, men i princip är det arbetsgivaren som får ta kostnaden”, säger Charlotte Forssander.

Rökning och tobaksbruk

Rökfri arbetsmiljö är i dag en självklarhet i de flesta organisationer. Inom kommuner och regioner är det vanligt att även snus, tuggtobak, e-cigaretter och vattenpipor omfattas av arbetsgivarnas anti-tobakspolicy. Samtidigt står det klart att rökning och snusning på arbetstid mycket väl kan vara tillåten, under förutsättning att arbetet sker hemifrån:

”Den regiongemensamma riktlinjen Rökfri Västra Götalandsregion gäller för alla verksamheter inom VGR och för alla som vistas i regionens miljöer, inom- och utomhus. Riktlinjen reglerar således inte hemarbete”, meddelar regionens arbetsrättsjurist Lena Kullander i ett mejl.

”Vi gör ju inga hemmakontroller. Jag tänker att sunda förnuftet får råda”, säger Yvonne Wiklund, hälsoutvecklare vid Region Västerbotten vars policy ändå slår fast att lokaler där regionen bedriver verksamhet ska vara rökfria, samt att medarbetare som röker enbart får göra det bortom betald arbetstid. Hon tillägger att frågan om tobaksbruk på hemmakontor är ny och ännu inte lett till någon större diskussion inom regionen.

 

10 tecken på missbruk.

Läs också: 10 tecken på missbruk

Hemmakontor – krav eller frivilligt?

Ju större krav arbetsgivaren ställer på att arbetstagaren ska arbeta på distans, desto större är kraven på att tillhandahålla arbetsutrustning som till exempel dator, skrivbord, stol och belysning, fastslår Arbetsgivarverket.

Samtidigt kan en arbetsgivare inte i alla lägen kräva att medarbetarna upplåter en avsevärd del av sina bostäder till hemmakontor, säger Charlotte Forssander:

”En klient vars medarbetare bodde i en liten lägenhet, och vars sambo var föräldraledig med deras bebis, gjorde gällande att det var omöjligt för honom att få något gjort hemma. Vi kom fram till att det var arbetsgivarens ansvar att medarbetaren kunde utföra sina arbetsuppgifter på ett ändamålsenligt och corona-säkert sätt. Bolaget konstaterade att det var så lite folk på kontoret att det var oproblematiskt att medarbetaren kom dit. Alternativet skulle annars varit att arbetsbefria medarbetaren med full lön”.

Arbetsgivarverket framhåller att de vanliga arbetslokalerna, oaktat smittoläget, kan användas om det sker med förnuft; alla behöver inte vara där samtidigt, arbetstiderna kan anpassas så att arbetstagaren slipper rusningstrafik och man kan sprida ut de medarbetare som är på arbetsplatsen på olika ställen i lokalerna.

Arbetsmiljö och ergonomi

Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön, oavsett om arbetstagaren själv vill jobba hemifrån och på distans, eller om det sker på arbetsgivarens initiativ. Medarbetarna har rätt att ställa högre krav på vad som kan anses vara en tillfredsställande hemma-arbetsmiljö ju längre tiden går, enligt Arbetsgivarverket. Samma anpassningar som chefen bedömt vara rimliga på arbetsplatsen kan därmed behöva göras även i hemmet, om det är troligt att arbetet ska fortsätta att utföras därifrån. Men inget är hugget i sten, alla beslut förutsätter en dialog som kan resultera i olika ställningstaganden:

”Någon kanske ska få sin stol levererad till hemmet, någon annan – som av hälsoskäl absolut inte bör vara på arbetsplatsen – ska få tillgång till ett höj- och sänkbart bord och en tredje ska bara arbeta delvis hemifrån eller inte alls”, skriver Arbetsgivarverket. Villrådiga chefer bör söka råd från HR, som kan öka förmågan till ställningstaganden och stå upp för olika beslut:

”Cheferna kan också behöva stöttning i hur de kan föra dialog med arbetstagarna om deras eget ansvar för arbetsmiljö, vikten av att regelbundet ta pauser, att röra på sig och ta digitala fikor med kollegor man saknar.”

Hemmakontor med dator, lampa, kaffekopp, krukväxt oxh utsikt

Läs också: Det här ansvarar du för som chef – i hemmajobbarnas arbetsmiljö

breathe
Distanskurs start 3 nov

Skapa resultat i det nya distansarbetet

Dåligt engagemang som följd av distansarbete? Lär dig om de fyra nycklar som skapar hållbara rutiner och motiverar dina medarbetare.

Relaterade artiklar

cheferstodarbetsmiljo
Arbetsmiljö

Cheferna får stöd i arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverket har fått tre miljoner kronor av regeringen för att höja kunskapen hos arbetsgivarna om särskilda risker i arbetsmiljön under pandemin.
Annonssamarbete Chef + &frankly

”Chefer – se upp med de oskrivna reglerna”

Tuffa tider flyttar chefers fokus mot prestation och leverans. Företagskulturen kan hamna i skymundan.
”Tappa inte bort kulturbyggandet”, varnar hr-experten Lilian Ekelin på &frankly.

Arbetsplats
Arbetsmiljö

Rekordhögt förtroende för chefen

Trots den sociala distanseringen under coronakrisen ökar förtroendet för chefer. Nu har hela 69 procent av svenskarna stort förtroende för sin närmaste chef, visar en undersökning.
Nicole Kavander
Arbetsmiljö

11 punkter: Så motverkar du rasism på arbetsplatsen

Många chefer är inte medvetna om sina implicita fördomar. Och oftast går det fel vid rekryteringen trots att man tror att man gör rätt. Det säger Nicole Kavander, som står bakom uppropet A call for change.
Två tummar upp
Arbetsmiljö

8 av 10 chefer nöjda med krisledarskapet

En majoritet av cheferna inom vård och omsorg är nöjda med ledarskapet under coronapandemin, visar en undersökning. Chefskollegorna samt familj och vänner har varit det viktigaste stödet under krisen. 
Klocka och arbetsplats med sex timmars arbetsdag
Arbetsmiljö

Varannan: Vi klarar åtta timmars arbete på sex timmar

55 procent av de svarande vill införa sex timmars arbetsdag, visar en ny Sifo-undersökning. Dessutom menar varannan att de skulle få lika mycket gjort på sex timmar som på åtta.
kompass-2
Annonssamarbete Chef + Skandia

Trygg arbetsgivare lockar i osäkra tider

I tider av osäkerhet ökar behovet av trygghet.
”Det handlar om att vara en bra, ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare”, säger Mattias Munter på Skandia.

Fyra personer med
Arbetsmiljö

46 procent tycker att det gnälls mycket på jobbet

Nästan hälften, 46 procent, tycker att det gnälls mycket eller för mycket på arbetsplatsen, visar en ny undersökning från Manpower Work Life.