markus
FOTO: Privat

Han knäckte chefernas gåta – på Mount Everest

På 5500 meters höjd upptäckte forskare från Umeå vad som händer i grupper vid svår tristess. Något som även är en utmaning för chefer och ledare i mer icke-extrema miljöer.

Du måste besöka extrema miljöer för att förstå de mer icke-extrema. Så tänkte en forskargrupp från Umeå Universitet som ledd av professor Markus Hällgren tog sig upp på världens högsta berg, Mount Everest. Syftet var att under två månaders tid på nära håll studera grupper och ledarskap i en extrem kontext på 5500 meter höjd.

”Rent statistiskt ökar extrema händelser i form av naturkatastrofer, terrorism och politisk orolighet. Det gör att vi måste vara beredd på att hantera det eftersom dessa händelser tar fram det bästa och sämsta från människor”, säger Markus Hällgren.

Studiens fokus blev vad som händer med människor i samband med svår tristess. Uppe på Mount Everest blir det ofta långa stunder av väntan på rätt väder och på att kroppen ska anpassa sig till den höga höjden.

”Många blev otåliga. De såg hur andra grupper gick upp mot toppen och ställde därför ledaren mot väggen. Detta trots att de var nybörjare i sammanhanget och ledaren hade bestigit 5-6 berg tidigare”.

Hur tacklade ledaren för expeditionen det?

”Han tvingades ta mer plats och tydligare förklara varför gruppen inte kunde bestiga berget just nu – något han fick bli bättre på resten av klättringen. Ifrågasättandet blev en väckarklocka för honom”.

Läs också: 5 i topp: Här är chefernas drömjobb

Tristessen, som delvis kan liknas med hemlängtan och frånvaro av ens vardagliga rutiner samt sociala nätverk, hanterade ledaren genom olika aktiviteter. Fyllde någon i gruppen år firades detta med tårta. Han hade även med sig en projektor som visade film på kvällarna.

”Det gjorde att ingen kunde dra sig undan i tältet utan tvingades umgås med sedan tidigare okända människor. Gruppen svetsades därför samman och en gruppdynamik bildades”, säger Markus Hällgren och fortsätter:

”När vi intervjuade människorna efteråt mindes det såklart när de nådde toppen av Mount Everest – men de där aktiviteterna hade också etsat sig fast som särskilt positiva minnen”.

Läs också: Här är texten från Markus Hällgrens tidigare forskning!

Hans forskning, menar han, går att använda även i en mer vardaglig kontext. Tråkiga arbetsmiljöer med monotona arbetsuppgifter gör att en känsla av meningslöshet infinner sig. Precis som tristess kan föda kreativitet kan de också göra så att individer går emot bestämda processer, kollegor och chefer.

Det i sin tur kan kosta ett företag oerhört mycket pengar om det finns personer som får lön – men inte producerar.

”Därför är ledaren viktig för att bygga en organisation som motiverar varandra”.

Så hanterar du tristess som ledare:

1) Tydlig kommunikation

”Du behöver förklara varför ni gör det här. Även om det inte är det roligaste måste man visa vart man är på väg och vad målet är”.

2) Få ihop gruppen med aktiviteter

”Uppmärksamma födelsedagar eller slutet på ett projekt med till exempel tårta. Uppmärksamma att anställda har gjort något bra. Det gör att man känner att det finns en mening och att den investerade tiden är värdefull”.

3) Sociala rutiner

”Se till att ha en tradition på jobbet. Kan ni inte samlas varje dag? Försök då att samlas varje torsdag då det bjuds på extra fikabröd. Det gör att man kommer närmare varandra som grupp.

4) Ge tid för återhämtning

”Dagen efter ett projekt avslutats kan man inte förvänta sig som chef att alla ska vara på topp. Det är viktigt att ge personer återhämtningstid”.

Relaterade artiklar

vd
Beslutsfattande

Så tänker toppcheferna: Hot, strategier och skepsis

Kraftig konjunkturinbromsning – men hög tilltro till den egna verksamheten. Många är skeptiska mot sociala medier och raderar sina konton. Och klimatfrågan ses snarare som en möjlighet än ett hot.

Hemfrids vd Monica Lindstedt
Annonssamarbete Chef + Hemfrid

Ge dig själv mer vardagsflow 2020

Andan i halsen. Ständigt dåligt samvete. Många chefer har tappat livsbalansen. ”Har du råd, så köp en tjänst och ta hand om dig själv”, råder Hemfrids Monica Lindstedt.
4 budord: Så kan du göra konflikter nyttiga
Beslutsfattande

4 budord: Så blir konflikten en idéfabrik

Ånej, vad jobbigt med diametralt olika uppfattningar på jobbet! Eller? Med rätt ingångsvärden kan tvisten i själva verket ge upphov till välgrundade beslut och nya infallsvinklar.
Cissi Elwin, vd på Chef, och Janne Andersson, förbundskapten för herrlandslaget i fotboll
Beslutsfattande

Janne Andersson: ”Så tacklar du energitjuvar”

"Min medarbetare äter energi, både från mig och gruppen. Hur får jag henne att tagga ner, lyssna och förstå vad hon behöver jobba med?”, undrar veckans frågeställare. Förbundskapten Janne Andersson svarar. 
Kalender för 2020.
Beslutsfattande

Här är alla röda dagar 2020

Nytt år, nya semesterdagar – och därmed ny planering för dig som chef. Hur blir nästa jul? När riskerar det uppstå luckor i schemat? Och hur kan du själv maxa din ledighet? Chef har gått igenom kalendern och ger dig här samtliga datum och veckodagar för röda dagar.

sparkle
Beslutsfattande

Topplistan: 10 mest lästa artiklarna på Chef.se 2019

Ett helt år har gått – igen! Här är en tillbakablick på chefsåret 2019 genom våra mest lästa artiklar på sajten. Kanske har du missat något guldkorn?
skandia_3
Annonssamarbete Chef + Skandia

Bli en magnet för de bästa medarbetarna

Konkurrensen är knivskarp. Företag som vill locka – och hålla kvar – de bästa medarbetarna behöver steppa upp. ”Det handlar om att vara en bra, ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare”, säger Mattias Munter på Skandia.
Detaljstyrande chefer hämmar kreativiteten
Beslutsfattande

3 måsten – för detaljstyrande chefer

Chefer som vill styra varje aspekt av arbetet ner på partikelnivå är sällan populära. Här är tre saker du bör göra direkt om du har för vana att granska verksamheten genom mikroskop.