markus
FOTO: Privat

Han knäckte chefernas gåta – på Mount Everest

På 5500 meters höjd upptäckte forskare från Umeå vad som händer i grupper vid svår tristess. Något som även är en utmaning för chefer och ledare i mer icke-extrema miljöer.

Du måste besöka extrema miljöer för att förstå de mer icke-extrema. Så tänkte en forskargrupp från Umeå Universitet som ledd av professor Markus Hällgren tog sig upp på världens högsta berg, Mount Everest. Syftet var att under två månaders tid på nära håll studera grupper och ledarskap i en extrem kontext på 5500 meter höjd.

”Rent statistiskt ökar extrema händelser i form av naturkatastrofer, terrorism och politisk orolighet. Det gör att vi måste vara beredd på att hantera det eftersom dessa händelser tar fram det bästa och sämsta från människor”, säger Markus Hällgren.

Studiens fokus blev vad som händer med människor i samband med svår tristess. Uppe på Mount Everest blir det ofta långa stunder av väntan på rätt väder och på att kroppen ska anpassa sig till den höga höjden.

”Många blev otåliga. De såg hur andra grupper gick upp mot toppen och ställde därför ledaren mot väggen. Detta trots att de var nybörjare i sammanhanget och ledaren hade bestigit 5-6 berg tidigare”.

Hur tacklade ledaren för expeditionen det?

”Han tvingades ta mer plats och tydligare förklara varför gruppen inte kunde bestiga berget just nu – något han fick bli bättre på resten av klättringen. Ifrågasättandet blev en väckarklocka för honom”.

Läs också: 5 i topp: Här är chefernas drömjobb

Tristessen, som delvis kan liknas med hemlängtan och frånvaro av ens vardagliga rutiner samt sociala nätverk, hanterade ledaren genom olika aktiviteter. Fyllde någon i gruppen år firades detta med tårta. Han hade även med sig en projektor som visade film på kvällarna.

”Det gjorde att ingen kunde dra sig undan i tältet utan tvingades umgås med sedan tidigare okända människor. Gruppen svetsades därför samman och en gruppdynamik bildades”, säger Markus Hällgren och fortsätter:

”När vi intervjuade människorna efteråt mindes det såklart när de nådde toppen av Mount Everest – men de där aktiviteterna hade också etsat sig fast som särskilt positiva minnen”.

Läs också: Här är texten från Markus Hällgrens tidigare forskning!

Hans forskning, menar han, går att använda även i en mer vardaglig kontext. Tråkiga arbetsmiljöer med monotona arbetsuppgifter gör att en känsla av meningslöshet infinner sig. Precis som tristess kan föda kreativitet kan de också göra så att individer går emot bestämda processer, kollegor och chefer.

Det i sin tur kan kosta ett företag oerhört mycket pengar om det finns personer som får lön – men inte producerar.

”Därför är ledaren viktig för att bygga en organisation som motiverar varandra”.

Så hanterar du tristess som ledare:

1) Tydlig kommunikation

”Du behöver förklara varför ni gör det här. Även om det inte är det roligaste måste man visa vart man är på väg och vad målet är”.

2) Få ihop gruppen med aktiviteter

”Uppmärksamma födelsedagar eller slutet på ett projekt med till exempel tårta. Uppmärksamma att anställda har gjort något bra. Det gör att man känner att det finns en mening och att den investerade tiden är värdefull”.

3) Sociala rutiner

”Se till att ha en tradition på jobbet. Kan ni inte samlas varje dag? Försök då att samlas varje torsdag då det bjuds på extra fikabröd. Det gör att man kommer närmare varandra som grupp.

4) Ge tid för återhämtning

”Dagen efter ett projekt avslutats kan man inte förvänta sig som chef att alla ska vara på topp. Det är viktigt att ge personer återhämtningstid”.

Relaterade artiklar

Linnea Hindvik, personalchef på Astrid Lindgrens värld
Beslutsfattande

3 chefer: Så gör vi med sommarbemanning i coronakrisen

Detta är tiden på året när många chefer planerar för semestrar och sommarbemanning för fullt. I år blir pusslet svårare att lägga än någonsin. Hur kommer sommaren att se ut? Chef ringde upp tre ledare med olika förutsättningar och behov.
Konsultchefen Sebastian Persson jobbar och studerar samtidigt. Foto: Niklas Björling
Annonssamarbete Chef + SBS Exective MBA

Dubbellivet som ger ett karriärlyft

En fot i akademiska studier. Den andra i chefsvardagen. ”Både jag och min arbetsgivare utvecklas och tjänar på det”, säger managementkonsulten Sebastian Persson om Executive MBA-utbildningen han går på Stockholms universitet.
Hjärnforskaren Katarina Gospic förklarar hur hjärnan fungerar i kris. Foto Jenny Hammar/Brombergs
Beslutsfattande

Lär dig överlista din rädda hjärna

När vi behöver vara som mest handlingskraftiga har våra hjärnor gått in i krisläge. Hjärnforskaren Katarina Gospic förklarar hur du får åtkomst till den klokare långsiktiga delen.

Anna Almlöf, rektor på Solberga Förskolor. Bilden är ett montage.
Beslutsfattande

Rektorn Anna Almlöf: ”Min största oro är att föräldrarna inte ska orka hålla ut”

De yrkesgrupper som inte kan jobba på distans bär just nu ett tungt lass, till exempel vårdpersonal och pedagoger. Hur lyckas man leda och motivera i en sådan komplex situation? Anna Almlöf är rektor på Solberga förskolor i Lanna.
vargtopp
Beslutsfattande

”Varje människa måste få synas i krisen”

Hur balanserar man sin personliga oro med den stabilitet som krävs av en som ledare? Varg Gyllander, expert på kriskommunikation, svarade på frågor i Chefs nya facebookgrupp Chefa i coronakris.

krisledarskap-2
Beslutsfattande

Krisledarskap: ”Hellre ett felaktigt beslut än att vara feg”

Coronakrisen ställer ledarskapet på prov – sällan har svenska chefer tvingats till så svåra beslut på så osäkert underlag. Aida Alvinius, expert på krisledarskap vid Försvarshögskolan, ger råd om vägen framåt. ”Chefer måste visa mod”, säger hon.
Få skräddarsydd spetskompetens på plats på tre månader. Michael Egnell på Experis Academy förklarar hur. Foto: Martina Huber
Annonssamarbete Chef + Experis Academy

Här är företagens nya snabbväg till spetskompetens

Rekrytering, intensivutbildning och introduktion – på bara tre månader.
”De som kommer från oss blir produktiva från dag ett”, säger Michael Egnell på Experis Academy.

vardchef
Beslutsfattande

Vårdjättens strategichef: ”Utmaningen handlar om att prioritera”

En av många vårdgivare som just nu pressas hårt är vårdjätten Capio som bland annat driver S:t Görans sjukhus i Stockholm. ”Utmaningen handlar främst om att prioritera för att balansera behov och resurser,” säger Henrik Brehmer, strategichef.