markus
FOTO: Privat

Han knäckte chefernas gåta – på Mount Everest

På 5500 meters höjd upptäckte forskare från Umeå vad som händer i grupper vid svår tristess. Något som även är en utmaning för chefer och ledare i mer icke-extrema miljöer.

Du måste besöka extrema miljöer för att förstå de mer icke-extrema. Så tänkte en forskargrupp från Umeå Universitet som ledd av professor Markus Hällgren tog sig upp på världens högsta berg, Mount Everest. Syftet var att under två månaders tid på nära håll studera grupper och ledarskap i en extrem kontext på 5500 meter höjd.

”Rent statistiskt ökar extrema händelser i form av naturkatastrofer, terrorism och politisk orolighet. Det gör att vi måste vara beredd på att hantera det eftersom dessa händelser tar fram det bästa och sämsta från människor”, säger Markus Hällgren.

Studiens fokus blev vad som händer med människor i samband med svår tristess. Uppe på Mount Everest blir det ofta långa stunder av väntan på rätt väder och på att kroppen ska anpassa sig till den höga höjden.

”Många blev otåliga. De såg hur andra grupper gick upp mot toppen och ställde därför ledaren mot väggen. Detta trots att de var nybörjare i sammanhanget och ledaren hade bestigit 5-6 berg tidigare”.

Hur tacklade ledaren för expeditionen det?

”Han tvingades ta mer plats och tydligare förklara varför gruppen inte kunde bestiga berget just nu – något han fick bli bättre på resten av klättringen. Ifrågasättandet blev en väckarklocka för honom”.

Läs också: 5 i topp: Här är chefernas drömjobb

Tristessen, som delvis kan liknas med hemlängtan och frånvaro av ens vardagliga rutiner samt sociala nätverk, hanterade ledaren genom olika aktiviteter. Fyllde någon i gruppen år firades detta med tårta. Han hade även med sig en projektor som visade film på kvällarna.

”Det gjorde att ingen kunde dra sig undan i tältet utan tvingades umgås med sedan tidigare okända människor. Gruppen svetsades därför samman och en gruppdynamik bildades”, säger Markus Hällgren och fortsätter:

”När vi intervjuade människorna efteråt mindes det såklart när de nådde toppen av Mount Everest – men de där aktiviteterna hade också etsat sig fast som särskilt positiva minnen”.

Läs också: Här är texten från Markus Hällgrens tidigare forskning!

Hans forskning, menar han, går att använda även i en mer vardaglig kontext. Tråkiga arbetsmiljöer med monotona arbetsuppgifter gör att en känsla av meningslöshet infinner sig. Precis som tristess kan föda kreativitet kan de också göra så att individer går emot bestämda processer, kollegor och chefer.

Det i sin tur kan kosta ett företag oerhört mycket pengar om det finns personer som får lön – men inte producerar.

”Därför är ledaren viktig för att bygga en organisation som motiverar varandra”.

Så hanterar du tristess som ledare:

1) Tydlig kommunikation

”Du behöver förklara varför ni gör det här. Även om det inte är det roligaste måste man visa vart man är på väg och vad målet är”.

2) Få ihop gruppen med aktiviteter

”Uppmärksamma födelsedagar eller slutet på ett projekt med till exempel tårta. Uppmärksamma att anställda har gjort något bra. Det gör att man känner att det finns en mening och att den investerade tiden är värdefull”.

3) Sociala rutiner

”Se till att ha en tradition på jobbet. Kan ni inte samlas varje dag? Försök då att samlas varje torsdag då det bjuds på extra fikabröd. Det gör att man kommer närmare varandra som grupp.

4) Ge tid för återhämtning

”Dagen efter ett projekt avslutats kan man inte förvänta sig som chef att alla ska vara på topp. Det är viktigt att ge personer återhämtningstid”.

Relaterade artiklar

Kikarsikte med fokus
Beslutsfattande

Från kaos till nyorientering – med tydliga vägar framåt

Arbetslivet fortsätter att präglas av covid 19-krisen även till hösten, med distansjobb och social distansering som det nya normala. Det visar en undersökning från Kairos Future.
Cheferna Sebastian Persson och Carina Kjellberg har tagit en Executive MBA på Stockholms universitet.
03:10
Annonssamarbete Chef + SBS Executive MBA

Studier och chefsjobb samtidigt – då lyfter ledarskapet

Video: Cheferna Sebastian Persson och Carina Kjellberg har nyss tagit en Executive MBA. Den tvååriga deltidsutbildningen har gjort stor skillnad tycker de: ”Är man nyfiken, då får man extremt mycket tillbaka.” ”Ta chansen!”
elisabethbackteman1800
Beslutsfattande

Hon är doldisen som leder regeringens krisgrupp

Elisabeth Backteman, 53, syns nästan aldrig på bild men har ett blytungt ansvar i Sveriges hantering av coronasmittan.
forsvarsmaktensocialstyrelsen
Beslutsfattande

Militärt ledarskap på Socialstyrelsen

Nu tar myndigheterna militärt ledarskap till hjälp i kampen mot den osynliga fienden coronaviruset. På Socialstyrelsen finns en särskild stab för krisledning där militär personal ingår.
Johan Szymanski, Brandkåren i Norra Dalarna
Beslutsfattande

Brandchefen inför skogsbrandssäsongen: ”Det kan bli riktigt illa”

Johan Szymanski är räddningschef för Brandkåren i norra Dalarna och har redan ryckt ut på flera skogsbränder. Nu stålsätter han sig inför en sommarsäsong med både torka och coronakris.
uppsagd
Beslutsfattande

Uppsägningar? Så gör du som chef

Är du tvingad att säga upp medarbetare på grund av coronakrisen? Risken är stor att du trampar snett och gör folk onödigt arga och besvikna. Här är 4 tips på hur du som chef bäst går till väga vid uppsägningar för att få ett bra avslut med dina medarbetare. 
al_ledarstil_stor
Annonssamarbete Chef + Atrium Ljungberg

Kontoret – en viktig nyckel i ditt ledarskap

Allt fler satsar på sitt kontor – trots digitalisering och ökat distansarbete. Anledningen? Nya möjligheter för kontoret som ledarskapsverktyg och må-bra-faktor.
Petter Wåhlberg, anstaltschef för Storboda. Foto: Martina Huber
Beslutsfattande

Anstaltschefen: ”Man kan inte pausa ett fängelse”

Coronakrisen har skruvat upp pressen på chefer inom Kriminalvården. Ett tufft läge har blivit tuffare. ”Vi alla klarar av lite mer än vi tror”, säger anstaltschefen Petter Wåhlberg.