markus
FOTO: Privat

Han knäckte chefernas gåta – på Mount Everest

På 5500 meters höjd upptäckte forskare från Umeå vad som händer i grupper vid svår tristess. Något som även är en utmaning för chefer och ledare i mer icke-extrema miljöer.

Du måste besöka extrema miljöer för att förstå de mer icke-extrema. Så tänkte en forskargrupp från Umeå Universitet som ledd av professor Markus Hällgren tog sig upp på världens högsta berg, Mount Everest. Syftet var att under två månaders tid på nära håll studera grupper och ledarskap i en extrem kontext på 5500 meter höjd.

”Rent statistiskt ökar extrema händelser i form av naturkatastrofer, terrorism och politisk orolighet. Det gör att vi måste vara beredd på att hantera det eftersom dessa händelser tar fram det bästa och sämsta från människor”, säger Markus Hällgren.

Studiens fokus blev vad som händer med människor i samband med svår tristess. Uppe på Mount Everest blir det ofta långa stunder av väntan på rätt väder och på att kroppen ska anpassa sig till den höga höjden.

”Många blev otåliga. De såg hur andra grupper gick upp mot toppen och ställde därför ledaren mot väggen. Detta trots att de var nybörjare i sammanhanget och ledaren hade bestigit 5-6 berg tidigare”.

Hur tacklade ledaren för expeditionen det?

”Han tvingades ta mer plats och tydligare förklara varför gruppen inte kunde bestiga berget just nu – något han fick bli bättre på resten av klättringen. Ifrågasättandet blev en väckarklocka för honom”.

Läs också: 5 i topp: Här är chefernas drömjobb

Tristessen, som delvis kan liknas med hemlängtan och frånvaro av ens vardagliga rutiner samt sociala nätverk, hanterade ledaren genom olika aktiviteter. Fyllde någon i gruppen år firades detta med tårta. Han hade även med sig en projektor som visade film på kvällarna.

”Det gjorde att ingen kunde dra sig undan i tältet utan tvingades umgås med sedan tidigare okända människor. Gruppen svetsades därför samman och en gruppdynamik bildades”, säger Markus Hällgren och fortsätter:

”När vi intervjuade människorna efteråt mindes det såklart när de nådde toppen av Mount Everest – men de där aktiviteterna hade också etsat sig fast som särskilt positiva minnen”.

Läs också: Här är texten från Markus Hällgrens tidigare forskning!

Hans forskning, menar han, går att använda även i en mer vardaglig kontext. Tråkiga arbetsmiljöer med monotona arbetsuppgifter gör att en känsla av meningslöshet infinner sig. Precis som tristess kan föda kreativitet kan de också göra så att individer går emot bestämda processer, kollegor och chefer.

Det i sin tur kan kosta ett företag oerhört mycket pengar om det finns personer som får lön – men inte producerar.

”Därför är ledaren viktig för att bygga en organisation som motiverar varandra”.

Så hanterar du tristess som ledare:

1) Tydlig kommunikation

”Du behöver förklara varför ni gör det här. Även om det inte är det roligaste måste man visa vart man är på väg och vad målet är”.

2) Få ihop gruppen med aktiviteter

”Uppmärksamma födelsedagar eller slutet på ett projekt med till exempel tårta. Uppmärksamma att anställda har gjort något bra. Det gör att man känner att det finns en mening och att den investerade tiden är värdefull”.

3) Sociala rutiner

”Se till att ha en tradition på jobbet. Kan ni inte samlas varje dag? Försök då att samlas varje torsdag då det bjuds på extra fikabröd. Det gör att man kommer närmare varandra som grupp.

4) Ge tid för återhämtning

”Dagen efter ett projekt avslutats kan man inte förvänta sig som chef att alla ska vara på topp. Det är viktigt att ge personer återhämtningstid”.

Relaterade artiklar

sjalvkorande2
Beslutsfattande

Förbered dig för självkörande företag

Under några år har bilden av städer som befolkas av självkörande bilar varit ett mantra för framtiden med stort F. Men AI går som bekant bortom motorbranschen, och nu rycker även självkörande företag allt närmare. Här är tre tips på hur din verksamhet kan förbereda er.

Carolina Fjellner på &frankly. Foto: Martina Huber
Annonssamarbete Chef + &frankly

Nya sättet – så ökar du engagemanget i ditt team

12 000 svenska chefer använder verktyget &frankly för att öka engagemanget i sina team. ”Det har blivit chefernas digitala ledningsverktyg”, säger vd Caroline Fjellner. Nu lanseras ett ännu enklare och snabbare sätt att komma igång.
kommunchef
Beslutsfattande

Kommunchefen: ”Praktiken ger mig bättre förståelse”

Två halvdagar i månaden hjälper kommundirektören Anna Cederqvist till att plantera blommor, köra grävmaskin och besöka äldre i Vara. Att praktisera i verksamheten blev hennes eget sätt att ”spruta värderingar”.

Hélène Barnekow
Beslutsfattande

”Det går inte att jobba som förr”

Agilt ledarskap är en självklarhet för Hélène Barnekow, vd på Microsoft Sverige, som skrivit bok om sina erfarenheter av att leda förändring.

Erik Sandström, digitaliseringschef på Arbetsförmedlingen, och Anna Wikland, Sverigechef på Google.
Beslutsfattande

Ny studie: Digital oro hos 3 av 4 svenska chefer

Svenska chefer halkar efter med sin digitala kompetens i förhållande till hur snabbt arbetsmarknaden förändras.
Så kan du rädda dina misstag som chef.
Beslutsfattande

5 steg: Så gör du det bästa av läget - efter misstaget

Handen på hjärtat så har vi nog alla gjort ett par rejäla missar i yrkeslivet. Att fela är mänskligt, men det är hur vi reagerar på misstagen som spelar roll. Här är fem tips för att rädda ansiktet.
Så hanterar du en full inkorg efter semestern.
Beslutsfattande

Så tacklar du en överfull inkorg efter semestern

Du är tillbaka på kontoret och på glatt humör efter semestern – i tio minuter, innan du öppnat den proppfulla inkorgen. Håll tårarna borta och mejlen i schack med dessa tips.
Tre av fem chefer litar på beslut tagna av artificiell intelligens.
Beslutsfattande

3 av 5 chefer litar på AI-beslut

I en ny rapport från IT-företaget Fujitsu ger företagsledare sin bild av den digitala transformationen - där hela 60 procent sätter sin tilltro till AI-fattade beslut.