För ful för jobbet? Fler ratas på grund av utseende under pandemin
Allt fler kandidater väljs bort på grund av sitt utseende, rapporterar företaget TNG i en analys. Trenden kopplas till nya digitala mötesformer under pandemin.
Att utseendet spelar roll vet vi redan. Forskare har genom åren kunnat visat att ett attraktivt yttre påverkar karriären i positiv riktning, med större förmåner och högre lön. Något som delvis kan grunda sig i det goda självförtroende som ett snyggt utseende gärna ger.
Nu visar det sig att utseendet spelar ännu större roll än man kanske tidigare trott, då chefer i ökad utsträckning ratar fula kandidater redan i ett tidigt skede av anställningsprocessen. Detta enligt rekryteringsföretaget TNG:s årliga trendspaning om fördomsfri rekrytering.
”Rekryteringstrenden lookism, eller beauty bias som den också kallas, är en nygammal trend som dessvärre fått ett uppsving under coronapandemin”, rapporterar TNG som kopplar utvecklingen till det omfattande hemifrån-arbetet och alla tvådimensionella möten via skärm .
Enligt rekryteringsföretagets research misstänker i dag 14 procent av jobbsökarkandidaterna att de blivit bortvalda på grund av sitt utseende. Samtidigt svarar 46 procent av hr-specialisterna och 34 procent av cheferna att de påverkas av kandidatens utseende under en anställningsintervju, framgår av undersökningen med över 1000 svarande.
Finans- och marknadsföringsbranschen tycks vara särskilt utseendefixerad. I experiment utförda vid London Business School uppgav hela 75 procent av deltagarna att de skulle anställa den ”snyggaste” kandidaten till ett fingerat specialistjobb, då de uppfattade den personen som mest kompetent.
”Detta kallas även ‘halo-effekten’, att omedvetet lyfta upp egenskaper som talang, ärlighet och intelligens hos snyggare människor”, påpekar TNG.
Samtidigt finns motstridiga rön om att du heller inte bör vara för snygg: Enligt en studie i Journal of Personality and Social Psychology väljer rekryterare bort kandidater de anser vara särskilt vackra. Orsaken sägs vara att de medvetet eller omedvetet inte kan föreställa sig någon med ett sådant tilltalande yttre ska kunna trivas i ett helt vanligt, småtrist jobb.
”Lookism” ingår inte i de lagstadgade svenska diskrimineringsgrunderna, och har inte fått tillnärmelsevis lika stor uppmärksamhet som andra jobbmässiga orättvisor grundade i exempelvis kön, etnisk tillhörighet eller ålder. En spirande medvetenhet om problemet yttrar sig samtidigt i anonymiserade jobbsökarprocesser där kandidaternas namn, ålder och kön hålls dolda för rekryterarna, samt i AI-teknik där en robot tar hand om intervjun. I det erkänt utseendefixerade Colombia – ett land med en av världens högsta frekvenser av skönhetsoperationer – finns företag som låter synnedsatta träffa kandidaterna, för att den vägen försöka tona ner utseendets roll.
Thomas Chamorro-Premuzic, professor och affärspsykolog inom Manpower Group menar att anonymiserade ansökningar och bearbetning av nakna fakta kanske ändå inte räcker för att komma till rätta med problemet. Till synes objektiva data är sannolikt influerade av utseendemässiga fördomar de också:
”Om attraktiva människor blivit mer fördelaktigt bedömda i det förflutna, kommer de i högre grad att framstå som högpresterare i sina cv:n”, skriver han i Forbes.
Think again är en av flera böcker inom psykologi i Chefboken-appens bibliotek med sammanfattade ledarskapsböcker. Ett smart sätt att upskilla för chefer med lite tid – lyssna eller läs på bara 30 minuter!
Chefer missförstår vad som är viktigt för unga medarbetare på flera olika sätt, visar en ny internationell undersökning. Undersökningen visar att de betraktar flera viktiga frågor på olika sätt.
Bara 4,8 procent. Så få européer tycker att jobbet är meningslöst, visar en ny studie. Och ofta är det cheferna som finner störst mening med sitt jobb.
Vad är det för nytta med ett gammalt elbilsbatteri? Massor, om du frågar Rasmus Bergström. Att ge batterierna förlängt liv är senaste uppgiften i en chefskarriär där hållbarheten står i centrum.
Sommarpratare – och chef. Många av årets sommarvärdar i radions P1 har egna chefs- och ledarskapserfarenheter som de delar med sig av. Dags att spetsa öronen!
Kompetenta ledare ger friska och motiverade medarbetare. Dessutom leder bra chefer till hög lönsamhet. Trots detta är det svårt för chefer att få tid och budget för upskill. De som inte kompetensutvecklas riskerar istället att hamna på efterkälken och dra hela företaget med sig.
Väntar ett nytt "det nya normala" när det efterlängtade vaccinet rullats ut? Här är punkterna att hålla i minnet för dig som ska leda förändring under året.
Kunskap är en färskvara, men vem är det egentligen som ansvarar för att den inhämtas – företaget eller den anställde? Siri Wikander, expert inom personalutveckling, ger sin syn på saken.
Väluppfostrade men med dålig näsa för att tillvarata potentialen i en intervjusituation. Så sammanfattar den erfarne PR-konsulten och före detta journalisten Paul Ronge svenska chefers förhållningssätt till media.
Korttidspermitteringarna har sjunkit kraftigt sedan förra året. Advokat Charlotte Forssander ger sin bild av vilka frågor som istället seglat upp inom det arbetsrättsliga området.
Vi har lång erfarenhet av företagsanpassade utbildningar i klassrum, online och i blended learning-form. Välj det upplägg som passar din organisation bäst.
Think again är en av flera böcker inom psykologi i Chefboken-appens bibliotek med sammanfattade ledarskapsböcker. Ett smart sätt att upskilla för chefer med lite tid – lyssna eller läs på bara 30 minuter!
Artikeln du vill läsa är låst. Du behöver logga in på chef.se för att fortsätta läsa. Det är enkelt och kostnadsfritt, allt som behövs är din mailadress.
Digitalt innehåll
Du får obegränsad tillgång till allt kostnadsfritt innehåll på chef.se
Digitalt innehåll
Du får obegränsad tillgång till allt kostnadsfritt innehåll på chef.se
