”Högutbildade kvinnor och kvinnor i chefsposition i riskgrupp”

Risken är stor att någon av dina medarbetare, eller en chefskollega, utsätts för våld i hemmet. Här får du lära dig att upptäcka varningssignalerna.

Hälsa
Publicerad
FOTO: PETER CEDERLING

Det finns en förutfattad mening om att våld i nära relationer enbart drabbar en viss kategori människor. Men problemet finns i alla socialgrupper. Dessutom är det i princip omöjligt att se på ytan vem som utsätts för partnervåld.  

Enligt avhandlingen Kvinnors ekonomiska förutsättningar och våld i nära relationer löper kvinnor som befinner sig i ekonomiskt överläge gentemot sin partner högre risk för våld i hemmet än genomsnittet.  

”Forskningen visar att högutbildade kvinnor och kvinnor i chefsposition är i riskgrupp. Kvinnor med en inkomst över 600 000 kronor om året löper 2,5 gånger högre risk”, säger Iwette Rapoport vd på Change Collective, som erbjuder företag och organisationer stöd att hjälpa medarbetare ur relationer där det förekommer våld. 

Det finns få undersökningar som visar vad våldet kostar i kronor, men klart är att det kostar, såväl i verksamhetskostnad för det enskilda bolaget, som på samhällsnivå i form av sjukpenning och sjukvård.  

”Det kan låta krasst, men medarbetare som utsätts för våld hemma kostar pengar för företaget, både i form av ökad frånvaro och i form av att medarbetaren inte levererar fullt ut”, säger Iwette Rapoport.  

Enligt siffror som OECD publicerade 2019 lever sju procent av OECD-ländernas kvinnor i en så pass destruktiv relation att det riskerar att påverka prestationen på arbetet negativt.  

”För ett större företag kan det innebära en förlust på flera miljoner varje år”, konstaterar Iwette Rapoport.  

”Om teamets nivå sänks, eller om en enskild medarbetare börjar leverera på en annan nivå än tidigare är det en varningssignal.”

I Sverige sjukskrivs en person i timmen, dygnet runt, året runt på grund av misshandel av en partner, enligt statistik från Socialstyrelsen. Och mörkertalet är stort, eftersom det faktum att man lever i en destruktiv relation är ett stigma, något man håller tyst om in i det längsta.

Enligt Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, anmäls bara en fjärdedel av våldet i nära relationer. När NCK 2014 genomförde studien Våld och hälsa – En befolkningsundersökning visade det sig att 14 procent av Sveriges kvinnor utsatts för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld från sin partner. Då är inte de som utsätts för sexuellt, psykiskt eller finansiellt våld inräknade.  

Skamkänslorna tillsammans med en rädsla för att våldet ska eskalera eller för att barnen ska råka illa ut och den så kallade normaliseringsprocessen, där den som utsätts efter en period inte inser att hon eller han utsätts för våld, gör att den drabbade individen sällan ber om hjälp.  

Men som chef bör man vara observant på flera varningssignaler som kan tyda på att en medarbetare lever i en våldsam relation.

Ett klassiskt tecken är att en kollega plötsligt ändrar sitt beteende. Blir passivt aggressiv, bitter och lättirriterad. Har svårt att koncentrera sig och slutar leverera.  

”Om teamets nivå sänks, eller om en enskild medarbetare börjar leverera på en annan nivå än tidigare är det en varningssignal”, säger Iwette Rapoport.  

Andra signaler kan vara att en medarbetare slutar följa med på sociala aktiviteter som after work eller konferenser. Ett annat tecken kan vara att partnern ofta hör av sig under arbetstid.  

”Om man misstänker att en medarbetare lever i en våldsam relation är det bra att börja med att skriva ner sina iakttagelser. Därefter kan det vara läge att boka ett samtal och berätta om vad man lagt märke till. Säga att ‘jag har en känsla av att du är kontrollerad av din partner, har jag rätt i den känslan?’. Därefter skulle jag koppla in hr för att erbjuda stöd och beslut om nästa steg”, säger Iwette Rapoport.  

Även om arbetsgivaren inte har ett tvingande ansvar att ingripa om medarbetare utsätts för fysiskt eller psykiskt våld i hemmet, finns det alltså all anledning att göra det.  

Det är här Iwette Rapoport och hennes kolleger kommer in, för att hjälpa arbetsgivaren att aktivera en förändringsprocess hos den utsatta. Och, inte minst, arbeta förebyggande. 

Peter Johannesson är arbetsmiljöstrateg på Göteborg Energi, ett bolag som vidtagit flera åtgärder för att kunna lotsa medarbetare som utsätts för våld vidare, bland annat genom ett åtgärdsprogram och medarbetarstöd där anställda får möjlighet till rådgivning med psykolog, jurist, socionom eller ekonom.

Man har också involverat företagshälsovården som erbjuder kostnadsfria förebyggandesamtal med psykolog eller beteendevetare som rör stressrelaterad obalans kopplat till arbetet.  

”Som arbetsgivare har vi ett ansvar gentemot våra medarbetare att ge förutsättningar för att arbetsuppgifterna ska kunna utföras. Det ansvaret innebär att vi tycker att det är en självklarhet att även hjälpa individer som lever i en destruktiv relation”, säger han.  

”Vi vill komma åt våra medarbetares fulla potential och vi behöver vår personal för att lösa vårt uppdrag, men det handlar naturligtvis även om en medmänsklig dimension.” 

Varningssignaler på att en medarbetare kan vara utsatt för våld i en nära relation:

  • Beteendeförändringar som att medarbetaren blir passivt aggressiv, bitter och lättirriterad eller har svårt att koncentrera sig.  
  • Sämre leverans. Det kan vara att hela teamets prestationsnivå sänks eftersom ingen kedja är starkare än sin svagaste länk, eller att den enskilda medarbetaren presterar sämre eller nästan inget alls.
  • Färre sociala aktiviteter. Medarbetaren tackar nej till konferenser och after work-träffar.
  • Partnern hör ofta av sig under arbetstid. 

Skapa ett gratiskonto, läs Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden