Forskning: Skippa kontoret – effektivare att jobba hemma

Artikeln publicerades första gången 2019-04-09.

Ordet distansarbete väcker blandade känslor. Googla ”jobba hemifrån” och du får upp listor över lågbetalda extraarbeten och artiklar om olika problem som distansjobb ibland kan förknippas med: sociala, ergonomiska och psykiska.

Medan vissa framhåller distansarbete som bekvämt och tidsbesparande, varnar andra för stresspåslag när man tar med sig jobbet hem.

Enligt en Sifo-undersökning beställd av tech-företaget Citrix råder fortfarande en utbredd skepsis till distansarbete bland svenska arbetsgivare. Minst positiva är storföretagen, av vilka knappt vart fjärde uppmuntrar sina anställda till att jobba hemifrån.

Men en sådan inställning kan vara skadlig för såväl arbetsgivare som medarbetare, anser Nicholas Bloom som är professor i ekonomi vid amerikanska Stanford-universitetet och kraftigt vill framhålla distansarbetets möjligheter.

”Arbete hemifrån är en framtidsinriktad teknologi”, hävdar han i ett tv-sänt Ted-talk.

”Här finns en enorm potential.”

För att underbygga sina teser har Bloom tillsammans med två forskarkolleger utfört en studie av Kinas största resebyrå Ctrip med 20 000 anställda och huvudkontor i Shanghai. Företagsledningen, som på grund av stadens skyhöga lokalkostnader sökte alternativ till att hyra ännu mer kontorsyta, lät forskarna studera effekterna av att låta delar av arbetsstyrkan jobba hemifrån.

Hälften av de callcenter-anställda som frivilligt ställde upp i experimentet valdes slumpmässigt ut att jobba vidare på kontoret som vanligt. Den andra hälften jobbade hemifrån, med bara en dags obligatoriskt kontorsarbete i veckan under den niomånadersperiod som studien pågick.

Resultaten är häpnadsväckande:

”Vi fann en stor, stor ökning i produktivitet – en ökning med 13 procent bland dem som jobbade hemifrån”, säger Nicholas Bloom.

Han lyfter fram två huvudorsaker. Först och främst visar det sig att de som jobbar hem-ifrån faktiskt arbetar en full arbetsdag. Till skillnad från på kontoret, där folk har en benägenhet att vara försenade på grund av trafikstockningar, gå på långlunch med en kollega, eller sticka iväg tidigare för att hinna utföra privata ärenden.

”Kontoret är i realiteten en otroligt -stökig miljö. Det bjuds på tårta i kafferummet, någon ska sluta, kom och var med. Listan med VM-tipset går runt. Alltid är det något. Kontoret är superdistraherande.”

Enligt Nicholas Blooms studie minskade personalomsättningen på Ctrip med 50 procent när de anställda fick tillåtelse att jobba hemifrån, rapporterar Stanford Business Magazine.

”Medarbetarna blir effektivare och gladare. Cheferna slipper lägga så mycket tid på att rekrytera och utbilda nya män-niskor. Företagen kan göra större vinster. För samhället finns stora besparingar att göra i form av minskad trafik, körtid och föroreningar”, säger Nicholas Bloom.

Till följd av det framgångsrika experimentet har Ctrip infört ett permanent erbjudande om distansarbete i sin före-tagspolicy. Enligt Bloom och hans forskarkolleger har detta inneburit än större effektivitetsvinster, med upp till 22 procent.

I Sverige pågår ett forskningsprojekt kring distansarbete vid Högskolan i Gävle. Det är doktoranden Linda Widar som vid akademin för hälsa och arbetsliv granskar hur den ökande andelen distansarbete påverkar människors fysiska och psykiska hälsa. Efter en enkät bland 400 universitetsanställda – en yrkesgrupp som i regel har särskilda möjligheter att själva välja varifrån de jobbar – ska forskarna nu mäta deras kroppsliga reaktioner.

Med hjälp av en accelerometer, en liten dosa som fästs på kroppen, vill de ta reda på vilka skillnader i kroppsställning och rörelsemönster som kan uppstå när man tar med sig jobbet hem.

”Utöver detta kommer vi även att mäta försökspersonernas puls via elektroder som fästs på överkroppen och genom saliv-prov mäta kortisolnivåer för att undersöka förekomst av stress”, berättar Linda Widar.

Till skillnad från Nicholas Blooms forskargrupp har de svenska forskarna hittills inte sett att mängden distansarbete har någon större betydelse för arbets-motivationen eller balansen mellan arbete och fritid.

”Däremot ser vi att skattad stress och trötthet är högre bland de som distansarbetar mer frekvent. Orsakerna till det kan diskuteras, men resultaten talar för att man bör undvika för stora mängder distansarbete i den här yrkesgruppen”, säger handledaren Marina Heiden.

Exakt hur utbrett distansarbetet faktiskt är, är inte klarlagt. Tidigare svensk forskning har visat att det flexibla arbetslivet är lite av en myt – även om de tekniska förutsättningarna finns för distansarbete föredrar de flesta att åka till jobbet, har biträdande universitetslektorn Kristina Trygg vid Linköpings universitet visat i en avhandling. Orsaken är de sociala normer som finns i arbetslivet. Många arbetsplatser har en stark närvarokultur, med uppfattningar om att den som inte är på plats inte jobbar.

”De som var ansvariga för personalen kunde ändra sig i en och samma mening. Först hävdade de att allt var så flexibelt, men sedan sa de att de ville att personalen skulle vara på plats för det var där man gjorde ett bra jobb”, säger Kristina Trygg till tidningen Arbetsliv.