johanna123

Forskning: Därför är chefer ett hot i offentlig sektor

Alltför väldrillade chefer, fostrade i managementbyråkrati, är det största hindret för en effektivare offentlig sektor med självständiga medarbetare. Det hävdas i en ny forskningsrapport.

många år har forskare, fackförbund och medier kritiserat den managementbyråkratiska styrningen av svensk offentlig sektor.

Den i dag förhärskande teorin new public management (NPM), som går ut på att offentlig verksamhet bör organiseras som det privata näringslivet, har enligt kritikerna lett till detaljstyrning, splittrade arbetsuppgifter och anmärkningsvärt dåliga resultat. Statliga Tillitsdelegationen menar att välfärden kan bli bättre om medarbetarna ges större frihet, självstyre och handlingsutrymme. Frågan är hur vägen från dåligt ledarskap till ökad professionalism ser ut.

För att undersöka den saken slopade Försäkringskassan detaljstyrningen i två enheter, en i Torsby och en i Göteborg, under nästan ett och ett halvt år. De sammanlagt cirka 40 medarbetarna skulle i sin nyvunna frihet få ökad möjlighet att fatta egna, väl underbyggda och effektiva beslut. Två forskare granskade hur det gick.

”Det visade sig vara en ganska besvärlig resa. Medarbetare som under lång tid haft en tydlig och detaljerad styrning är inte riktigt rustade för att använda sitt professionella kunnande för att ta mer självständiga beslut kring arbetets organisering”, säger Martin Fransson, doktor i företagsekonomi vid Centrum för tjänsteforskning, Karlstads universitet, som tillsammans med forskarkollegan Johan Quist står bakom rapporten Fri som en fågel.

googlestudien

Läs också: Googlestudie: 10 saker varje chef måste leva upp till

Trots iver och vilja till förändring hindrades medarbetarna länge av sina invanda, managementbyråkratiska föreställningar om hur saker bör göras, menar forskarna. Att ta egna beslut var inget som handläggarna till en början var särskilt bra på. Med låg tilltro till sin egen och kollegernas förmåga sökte de gärna svaren utanför den egna enheten. Ännu vid försökets slut hindrades de av drömmen om att någon utanför gruppen, som bättre förstod, skulle rädda situationen och minska den förvirring som uppstått sedan cheferna tagit ett rejält kliv tillbaka, framgår av rapporten.

”Vi behöver mer vägledning”, hette det en smula uppgivet från en av handläggarna.

Sammantaget ledde emellertid försöket till goda resultat, anser forskarna. Genom det nya, mer självständiga sättet att arbeta lyckades medarbetarna gradvis öka sin kompetens och professionalism. Insikten att de i högre grad måste lyssna, ta initiativ, gräva på djupet och förstå komplexa samband sjönk in.

”Exempelvis satte sig handläggarna in i lagstiftningen. I stället för att mekaniskt följa en process där vissa lagtexter rutinmässigt citerades i besluten, ville de veta varför och förstå lagarna själva”, säger Martin Fransson.

nudging1

Läs också: Forskning: Köp bullar till mötet – få dubbelt med idéer

Även om chefer och stabspersonal gav medarbetarna stor frihet, behöll de sitt formella ledaransvar under hela försöks-perioden. Att sitta tyst när problem -uppstår i det dagliga arbetet är inte det normala beteendet för chefer, och frestelsen att gå in och styra var stundtals stor. Det krävdes fingertoppskänsla för att avgöra när ledarskapet behövdes eller ej.

”Jag försöker att inte lägga mig i vad de vill göra och testa. Jag kan ärligt säga att ibland är det svårt”, kommenterade en av cheferna.

Efter experimentet var cheferna mer verbala i sina beskrivningar av medarbetarnas förmågor. Sjukskrivna klagade inte lika ofta på besluten och medarbetarna var mer överens. Ordningen var större och stressen mindre, framgår av forskningsrapporten. Samtidigt menar Försäkringskassan i en egen analys att rättssäkerheten inom försöksverksamheten ”kan ha blivit försämrad till viss del”. Något som enligt forskarna kan ses som ett uttryck för managementbyråkratins motstånd mot professionalism.

Martin Fransson säger sig vara imponerad av chefernas mod:

”De ställdes ju inför en rejäl utmaning – att helt byta synsätt och i grunden styra mindre. Låta processefterlevnaden skötas av medarbetarna själva, och acceptera en chefsroll där uppgifterna mer handlar om att lösa upp knutar på en övergripande nivå.”

box-2

Läs också: Forskning: För mycket makt kan skada hjärnan

Inte alla chefer såg fördelarna med att slopa den gängse managementbyråkratin med mycket fokus på siffror, mätbarhet och målstyrning, framgår av experimentet. Rapporten är också klar över att NPM-influerade chefer utgör det största hindret för en effektivare och mer tillitsbaserad offentlig sektor, särskilt på hög nivå:

”Efter decennier av management-byråkrati utgörs det tydligaste hindret mot återprofessionalisering av de väldrillade chefer och stabspersoner som reproducerar dagens styrning. Vill regeringen återprofessionalisera offentlig sektor måste rekryteringsprofilen vid tillsättandet av myndighetschefer ses över”, skriver forskarna i sin rapport.

En viktig anledning till chefers tvekan inför en förändring kan vara att de riskerar att bli av med jobben om ”managementfabriken” med dess många lager av beslutsfattare och stabspersoner läggs ner.

”Inom exempelvis vården är det nu färre läkare än vad det är chefer och andra administratörer, så övertaligheten är påtaglig”, säger Martin Fransson.

Även om cheferna blir färre i en mer tillitsbaserad organisation, kommer deras roll att vara väsentlig.

”De kommer att i större utsträckning behöva stödja, serva och själva delta i medarbetarnas kollegiala samtal och kunskapsutveckling. Deras medverkan kräver att den nya rollen och framtiden görs begriplig och framställs som precis så central som den faktiskt är”, säger Martin Fransson.

Missa inget – prenumerera på Chefs nyhetsbrev!

Chefs populära och kostnadsfria nyhetsbrev samlar varje vecka det bästa från Chef.se.

  • Ditt ledarskap: Senaste nyheterna om ledarskap
  • Din karriär: Tips, verktyg och inspiration
  • Din söndag: Forskning, trendspaning

Klicka här: Gå med i Chefs nyhetsbrev!

utabrand

Läs också: Studie: Enda metoden som funkar mot utmattning

fredrikk
reporter
Gör reportage, undersökningar och personporträtt om chefer och livet som chef. Ansvarig för Chefs karriärmaterial.

Relaterade artiklar

budgetmisshuvud
Beslutsfattande

6 budgetmissar vi aldrig glömmer

Från dyra arenanoter – till när Ulf Lundell spräckte en konsertarrangörs hela budget på en enda spelning. Vissa budgetmissar är mer hisnande än andra.
Ställ frågor om engagemanget – och ta action på de svar du får, säger Viktoria Lindhé på &frankly Foto: Martina Huber
Annonssamarbete Chef + &frankly

7 frågor du ska ställa till dina medarbetare 2020

Gör enkla frågor om engagemang till en framgångsfaktor i ditt ledarskap. ”Då kommer du åt en hävstångseffekt”, säger Viktoria Lindhé på &frankly. Här tipsar hon om konkreta actions för chefer ­– när medarbetarnas engagemang sviktar.
nio-punkter
Arbetsrätt

Ledarligan

I varje nummer sedan Chef startade 1995 har vi testat en känd ledare. Här i Ledarligan visar vi cheftester från de senaste fem åren. Vi har markerat vilka chefer som har bytt befattning eller slutat sin tjänst sedan testet gjordes.
framsida-svenskt-ledarskap
Beslutsfattande

Granskning: Därför gör svenska ledarskapet succé världen över

Många är de svenska storföretag som erövrat världen. Och den svenska startup-scenen är hetare än någonsin. Vad är hemligheten som gjort det svenska ledarskapet så framgångsrikt?