Forskare: Här är chefens vanligaste misstag i krissituationer
Svenska chefer är kompetenta, men får inte tid till att förbereda sig för kriser. Och när krisen väl kommer är pressen ofta orimligt hög med liten möjlighet till vila, visar en avhandling från Försvarshögskolan och Karlstad Universitet.
När krisen kommer får allt annat arbete läggas åt sidan. Då förväntas chefen leda organisationen ur krisen utifrån den krisberedskap som man har bestämt på förhand. Men hur ser det ut i verkligen? Det ville Susanne Hede, doktor i psykologi vid Karlstad Universitet och Försvarshögskolan, ta reda på och har därför gjort en avhandling i ämnet.
Hon åkte runt i Sverige och intervjuade främst kommunchefer, socialtjänst-chefer, chefer inom räddningstjänsten och andra kommunala chefer för att lära av deras krishantering.
”Jag träffade kompetenta människor med mycket erfarenhet. Men de hade svårt att få in krisberedskap i sitt vardagliga arbete. Det separerades från allt annat för att det helt enkelt inte fanns tid och energi att tänka utifrån ett ”i värsta fall”-scenario”, säger Susanne Hede.
Vanligaste misstagen före, under och efter krisen:
1) Det saknas tid till förberedelse
För att kunna tackla krisen krävs det en bra beredskap. Men enligt avhandlingen saknas det tid, energi och ekonomi inom många svenska kommuner för att göra det.
2) Avlastning saknas
Många chefer vittnar om att pressen är hög när väl krisen inträffar. Det kombinerat med att avlastning ofta saknas gör att beslutsfattandet kan bli lidande. Chefen ges helt enkelt inte rätt förutsättningar.
3) Ett obekvämt ämne
Även om krisberedskap är ett viktigt ämne diskuteras det sällan på vardaglig basis. Detta kan bero på att ämnet är negativt laddat och att man, helt i linje med människans psyke, väljer att fokusera på det som är positivt.
4) Utvärderingen brister
Mycket av utvärderingen efter krisen sker i mindre grupper. När det vanliga arbetet som blivit liggande under krisen måste jobbas ikapp slarvas det med vilka lärdomar man kan dra för att vara bättre förberedd nästa gång krisen kommer.
Källa: Susanne Hede, doktor i psykologi, Försvarshögskolan/Karlstad Universitet
Hon menar att det är så människans psyke fungerar. Om arbetssituationen för chefen redan är ansträngd är det jobbigt att sätta risken för kris och elände högt upp på agendan.
”Det är negativt laddade ämnen och i en organisation vill man snarare föra fram det som är positivt. Men alla skulle vinna om det fanns ett bredare beredskapstänkande på svenska arbetsplatser”.
Även kraven på cheferna att hantera kriser har ökat, visar avhandlingen. I dag kan dessa kraven komma från politiker, media, myndigheter och allmänheten. Detta samtidigt som många chefer i avhandlingen vittnar om möjlighet till avlastning när krisen väl pågår är dålig.
Cheferna blir helt enkelt snabbt trötta och slitna.
”Vi tolererar inte att det blir tokigt. Och är man då trött som ledare under en kris är det lättare att man frångår sina vanliga principer och börjar ta beslut utifrån vad de som trycker på mest vill ha. Det är en farlig väg att gå i sitt beslutsfattande”, säger Susanne Hede och fortsätter:
”Sedan kan en kommunal chef slitas mellan sin yrkesroll och sitt privatliv. Vid en kris som drabbar hela samhället kan dessa roller vara svåra att separera och man kan bli dubbelt drabbad, vilket många chefer jag pratat med reflekterat över”.
”Alla skulle vinna om det fanns ett bredare beredskapstänkande på svenska arbetsplatser.”
En viktig del i hennes forskning är att se hur cheferna agerar efter en kris. På många arbetsplatser sker reflektionen på en individnivå eller i mindre grupper. Hon menar att man skulle tjäna på att involvera fler i analysen om vad som fungerade och vad som inte fungerade. Dessutom bör man ta in en neutral person som leder det arbetet.
”Att få in någon med nya ögon minskar risken för konflikter där man börjar skylla på varandra. Även en bredare reflektion, där du inkluderar flera olika avdelningar, kan ge fler perspektiv och öka medvetenheten inför kommande kriser”, säger Susanne Hede, forskare och doktor i psykologi.
Logga in för att fortsätta läsa!
Skapa ett gratiskonto, läs Chef digitalt för
0:-
- Tillgång till våra låsta artiklar gratis!
KOMMENTERA ARTIKELN
Vad tycker du? Kommentera artikeln här nedan. Det gör du via tjänsten Ifrågasätt som också är ansvarig för kommentarsfunktionen. Kommentarerna visas på chef.se i anslutning till texten. För att kommentera behöver du först skapa ett konto och logga in. Håll god ton och håll dig till ämnet. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. Även Chef kan ta bort kommentarer. Chef förbehåller sig även rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.