kris123

Forskare: Här är chefens vanligaste misstag i krissituationer

Svenska chefer är kompetenta, men får inte tid till att förbereda sig för kriser. Och när krisen väl kommer är pressen ofta orimligt hög med liten möjlighet till vila, visar en avhandling från Försvarshögskolan och Karlstad Universitet.

När krisen kommer får allt annat arbete läggas åt sidan. Då förväntas chefen leda organisationen ur krisen utifrån den krisberedskap som man har bestämt på förhand. Men hur ser det ut i verkligen? Det ville Susanne Hede, doktor i psykologi vid Karlstad Universitet och Försvarshögskolan, ta reda på och har därför gjort en avhandling i ämnet.

Hon åkte runt i Sverige och intervjuade främst kommunchefer, socialtjänst-chefer, chefer inom räddningstjänsten och andra kommunala chefer för att lära av deras krishantering.

”Jag träffade kompetenta människor med mycket erfarenhet. Men de hade svårt att få in krisberedskap i sitt vardagliga arbete. Det separerades från allt annat för att det helt enkelt inte fanns tid och energi att tänka utifrån ett ”i värsta fall”-scenario”, säger Susanne Hede.

Hon menar att det är så människans psyke fungerar. Om arbetssituationen för chefen redan är ansträngd är det jobbigt att sätta risken för kris och elände högt upp på agendan.

”Det är negativt laddade ämnen och i en organisation vill man snarare föra fram det som är positivt. Men alla skulle vinna om det fanns ett bredare beredskapstänkande på svenska arbetsplatser”.

Även kraven på cheferna att hantera kriser har ökat, visar avhandlingen. I dag kan dessa kraven komma från politiker, media, myndigheter och allmänheten. Detta samtidigt som många chefer i avhandlingen vittnar om möjlighet till avlastning när krisen väl pågår är dålig.

Vanligaste misstagen före, under och efter krisen:

1) Det saknas tid till förberedelse 

För att kunna tackla krisen krävs det en bra beredskap. Men enligt avhandlingen saknas det tid, energi och ekonomi inom många svenska kommuner för att göra det.

2) Avlastning saknas

Många chefer vittnar om att pressen är hög när väl krisen inträffar. Det kombinerat med att avlastning ofta saknas gör att beslutsfattandet kan bli lidande. Chefen ges helt enkelt inte rätt förutsättningar.

3) Ett obekvämt ämne

Även om krisberedskap är ett viktigt ämne diskuteras det sällan på vardaglig basis. Detta kan bero på att ämnet är negativt laddat och att man, helt i linje med människans psyke, väljer att fokusera på det som är positivt.

4) Utvärderingen brister

Mycket av utvärderingen efter krisen sker i mindre grupper. När det vanliga arbetet som blivit liggande under krisen måste jobbas ikapp slarvas det med vilka lärdomar man kan dra för att vara bättre förberedd nästa gång krisen kommer.

Källa: Susanne Hede, doktor i psykologi, Försvarshögskolan/Karlstad Universitet

Chef i kostym

Läs också: Krisexperten: Här är chefens vanligaste misstag

Cheferna blir helt enkelt snabbt trötta och slitna.

”Vi tolererar inte att det blir tokigt. Och är man då trött som ledare under en kris är det lättare att man frångår sina vanliga principer och börjar ta beslut utifrån vad de som trycker på mest vill ha. Det är en farlig väg att gå i sitt beslutsfattande”, säger Susanne Hede och fortsätter:

”Sedan kan en kommunal chef slitas mellan sin yrkesroll och sitt privatliv. Vid en kris som drabbar hela samhället kan dessa roller vara svåra att separera och man kan bli dubbelt drabbad, vilket många chefer jag pratat med reflekterat över”.

En viktig del i hennes forskning är att se hur cheferna agerar efter en kris. På många arbetsplatser sker reflektionen på en individnivå eller i mindre grupper. Hon menar att man skulle tjäna på att involvera fler i analysen om vad som fungerade och vad som inte fungerade. Dessutom bör man ta in en neutral person som leder det arbetet.

”Att få in någon med nya ögon minskar risken för konflikter där man börjar skylla på varandra. Även en bredare reflektion, där du inkluderar flera olika avdelningar, kan ge fler perspektiv och öka medvetenheten inför kommande kriser”, säger Susanne Hede, forskare och doktor i psykologi.

krise

Läs också: 8 steg: Så ger chefen stöd – till medarbetaren i kris

Relaterade artiklar

Petter Wåhlberg, anstaltschef för Storboda. Foto: Martina Huber
Beslutsfattande

Anstaltschefen: ”Man kan inte pausa ett fängelse”

Coronakrisen har skruvat upp pressen på chefer inom Kriminalvården. Ett tufft läge har blivit tuffare. ”Vi alla klarar av lite mer än vi tror”, säger anstaltschefen Petter Wåhlberg.
Cheferna Sebastian Persson och Carina Kjellberg har tagit en Executive MBA på Stockholms universitet.
03:10
Annonssamarbete Chef + SBS Executive MBA

Studier och chefsjobb samtidigt – då lyfter ledarskapet

Video: Cheferna Sebastian Persson och Carina Kjellberg har nyss tagit en Executive MBA. Den tvååriga deltidsutbildningen har gjort stor skillnad tycker de: ”Är man nyfiken, då får man extremt mycket tillbaka.” ”Ta chansen!”
sakerhet12
Arbetsmiljö

Forskare: Bra ledare – minskar risken för olyckor på jobbet

Det går inte underskatta vikten av bra ledarskap på en arbetsplats.
kritisk
Beslutsfattande

3 enkla övningar för att öka ditt kritiska tänkande

Har du all fakta på bordet innan ett viktigt beslut tas?

spakad
Arbetsrätt

Handelsforskare: Större risk att dagens VD:ar får sparken

En VD sitter kortare tid på sin post idag än på 70-talet. Men vad beror det egentligen på? Chef har pratat med forskare som menar att det finns flera svar på frågan.
elitsoldaten
Beslutsfattande

Elitsoldaten: Så leder du i krislägen

Ant Middleton, känd från sin medverkan i Skavlan, berättar om sina erfarenheter från krissituationer.

al_ledarstil_stor
Annonssamarbete Chef + Atrium Ljungberg

Kontoret – en viktig nyckel i ditt ledarskap

Allt fler satsar på sitt kontor – trots digitalisering och ökat distansarbete. Anledningen? Nya möjligheter för kontoret som ledarskapsverktyg och må-bra-faktor.
sweett
Arbetsmiljö

Många svenskar stör sig på konflikträdsla

En chef som är passiv och som medvetet undviker konflikter. Det är den chefsegenskap som flest svenskar stör sig på, visar en stor undersökning.