Fånga publiken med ett wow! – 7 tips från experten
Efter att ha fångat tusentals svårflirtade högstadieelever har den före detta läraren Micke Hermansson fått äntra näringslivets stora scener. För att få chefer och ledare att inte slarva bort det muntliga budskapet.
Microsoft-grundaren Bill Gates böjer sig ner över den genomskinliga plastburken på podiet. Året är 2009 och han är mitt uppe i sitt TED Talk om världens dödligaste djur: malariamyggan. Gates lyfter på locket – och släpper ut en stor svärm av myggor i rummet.
”Det finns ingen anledning till att endast fattiga människor ska drabbas av detta”, säger miljardären och tittar ut över åhörarna, som inte tror sina ögon och drar efter andan av förskräckelse. Så tillägger han – efter en stund – att just de här myggorna inte är infekterade.
Det där var ett wow-moment. Ett dopaminpåslag. Något som verkligen stack ut. Och ett sådant tillfälle bör finnas med varje gång du ställer dig framför en grupp och håller en muntlig presentation, hävdar föreläsaren Micke Hermansson. Även om man kanske inte ska kräva av sig själv att nå upp till Bill Gates verkshöjd.
En gång i tiden hade Micke Hermansson den svåraste av målgrupper: ett gäng trötta och uppenbart ointresserade tonåringar. Men efter 30 år som mellanstadielärare knäckte han till slut koden och blev en mycket eftertraktad föreläsare och coach både i Sverige och internationellt.
Idag är det framför allt företag och organisationer som vill bli riktigt duktiga på muntlig presentation som anlitar honom.
Då, 2010, stod han inför ett gäng sjätteklassare som var nästintill omöjliga. Hans enda tanke var att lyckas få åtminstone tio minuter av lugn och ro under varje lektion – fram till dess att han hittat ett nytt jobb.
Han började laborera med nya sätt att engagera eleverna och började hålla mikrolektioner på tio minuter. Redan dagen innan väckte han nyfikenheten med en fråga eller ett påstående, en teaser, och så avslutade han alltid de tio minuterna med: ” … och förresten, det var en sak till jag ville berätta” – och där kom wow-momentet.
Målsättningen var att göra något så spännande och kul att eleverna lärde sig åtminstone en sak. Och när föräldrarna sedan frågade ”vad har du lärt dig idag?” vid matbordet skulle deras små telningar inte rycka på axlarna och svara ”inget särskilt”, utan i stället vilja återberätta wow-et. Med tiden byggde mikrolektionerna och wow-et en tilltro och en allt större uppmärksamhetsförmåga hos eleverna.
Mikrolektionerna kom att kallas The Grej of the Day, GOTD. De blev så framgångsrika hos eleverna att det hela utvecklades till ett etablerat koncept med en digital community på över 100 000 medlemmar över hela världen, där pedagoger dagligen delar med sig av sina mikrolektioner till varandra.
För de har alla, precis som Micke Hermansson, förstått att viljan att lära dör om förmågan att paketera och presentera kunskap på ett attraktivt sätt brister.
”Även om det är stor skillnad på skolelever och chefer är sättet att ta in information densamma. De triggers som finns verkar vara universella och återkomma.”
”Vi presenterar konstant, om det så är Instagram eller ett viktigt möte för alla anställda.”
Det är framför allt dopamin, en signalsubstans som vi ska sträva efter att aktivera hos dem som lyssnar, skriver Micke Hermansson i sin nya bok ”Presentationslyftet – 105 vägar för dig som vill nå ut” och fortsätter förklara:
”Dopamin utsöndras varje gång något vi gör känns kul och engagerande. Det får oss att fokusera bättre och hjälper till när vi ska lagra nya minnen. Ska du maximera inlärningseffekten verkar det behövas dopamin. Det ’enkla’, men supersvåra, tricket är att se till att det känns riktigt kul, spännande och engagerande.”
Ett av felen vi ofta gör när vi ställer oss framför en grupp är att vi gör allt för att verka seriösa – och därför istället blir tråkiga, menar Micke Hermansson.
Med sin kombinerade erfarenhet av cirka 500 föreläsningar och den pedagogiska kunskapen från skolans värld har han dragit slutsatsen att man måste vara extremt ”hands on” och våga vara personlig för att nå ut.
Tänk först – tala sen
Micke Hermanssons 7 tips för att få ditt budskap att fastna.
1. Tänk efter före
Förbered dig ordentligt. Börja med att lägga en plan för hur din föreläsning ska ”byggas”. Det behöver inte vara en sekundplanering, men den bör innehålla de viktigaste delarna i presentationen och i vilken ordning de ska komma.
Identifiera vad som är huvudbudskapet i presentationen – med alltför mycket information blir resultatet oftast att publiken knappt minns någonting alls.
Summera gärna presentationen i tre tydliga punkter: ”Idag ska vi först tittat på…sedan få inblick i…innan vi avslutningsvis zoomar in på…”. Det gör presentationen konkret.
2. Nu börjar det!
Våra hjärnor är förtjusta i vassa inledningar. De första 90-120 sekunderna är helt avgörande när det kommer till att fånga publiken. De ska inte slösas bort på kallprat, en presentation av dig själv eller ditt imponerande CV. Introt ska helst vara spännande eller oväntat.
Fyra förslag på introduktioner som ”väcker” din publik:
1. En personlig berättelse. Den kan med fördel få sin fortsättning senare och knyta ihop din presentation.
2. Ett skämt eller humoristiskt inslag. Passar inte alla, men om du lyckas har du en fantastisk genväg till din publik.
3. Börja med en fråga. Även här kan du vänta en bra stund med att ge svaret.
4. Börja med ett kittlande påstående.
Introduktionen är extra viktig eftersom det första intrycket ofta är det man kommer ihåg, enligt det psykologiska begreppet ”The Primacy Effect”.
3. Krydda dina fakta med anekdoter
Diagram, grafer, siffor och procent – detta krattar effektivt manegen för John Blund och en växande tristess hos publiken.
När du behöver redovisa fakta: se till att översätta dem till något vardagsnära och bekant och att alltid sätta in dem i lättförståeliga sammanhang. Apples grundare Steve Jobs valde exempelvis konsekvent att sätta siffror i tidssammanhang: ”…redan sålt 2 miljoner exemplar, alltså en var tredje sekund”.
De gånger det är möjligt att kombinera fakta med en personlig anekdot eller en gnutta humor skapas en närhet till publiken. Våra hjärnor är ”wired for storytelling”. Forskning visar att anekdoter är det vi minns bäst. De ökar också publikens fokus i stunden, så knyt din fakta till historier. Anekdoter ökar dessutom sannolikheten att åhörare berättar om föreläsningen för sin omgivning.
4. Jämna dopamin-injektioner
När åhöraren får information serverad på ett oväntat eller spännande sätt ökar sannolikheten att de kommer att minnas just detta.
Om man till exempel pratar om blåvalen finns där mängder av intressant fakta (30 m lång, inga tänder, äter krill, och så vidare). Men om du lägger fram en wow-fakta i stil med: ”Visste ni att blåvalens tunga väger lika mycket som en…FULLVUXEN ELEFANTHONA?” – då ökar sannolikheten för ett dopaminpåslag. Därefter är hjärnan mer ”vaken” för att ta till sig fakta.
Ett ”wow-påstående” ökar våra dopaminpåslag, som i sin tur påverkar hippocampus i hjärnan och långtidsminnet. Utan dessa påslag finns det en risk att det mesta som sagts eller visats är glömt inom ett par dagar.
5. Sanera dina slides
Textstinna powerpoints är en säker väg att trötta ut dina åhörare. Använd korta, tydliga stödmeningar så att publikens fokus hamnar på dig som presentatör. Tänk: ett budskap per slide – det gör budskapet lättare att ta in.
Använd, i största möjliga mån ”10/40-metoden”, det vill säga tio slides får max nyttja 40 ord, i snitt fyra ord per slide. (Vill du skicka en mer matig summering av din presentation till åhörarna efteråt är det inga problem – men de ska inte behöva läsa ditt manus samtidigt som du pratar.)
Eller ännu hellre: slides utan ord, men med stora, tydliga bilder. Bilder hjälper oss att minnas!
6. Grand finale
På samma sätt som inledningen är avslutningen av din presentation väldigt viktig. Forskning visar att ”The Recency Effect” gör att vi kommer ihåg slutet bäst och tenderar att vilja återberätta det vidare för andra. Detta gäller såväl en presentation som en bok eller film.
7. Öva, öva, öva
Glöm nu inte det viktigaste av allt, att öva! Dra igenom din presentation gång på gång, för dig själv eller en testperson. Se till att både intro och avslutning sitter perfekt. Skillnaden mellan medioker och bra, och mellan bra och fantastisk, handlar i princip alltid om hur mycket du har övat.
”Gör saker enkla och lättillgängliga – det behöver inte betyda att det blir lättviktigt – och ge tydliga exempel som åhörarna kan anamma på eftermiddagen samma dag. Ska man nå både hjärna och hjärta måste man ta med publiken på en berättelse som inte tar slut förrän sista punkten är satt.”
Och man måste öva.
”Varför lägger vi så lite tid på själva presentationen? Faktan finns där, eller den färdiga produkten, men så skickar man fram någon som varken vill eller är förberedd på att presentera det”, säger Micke Hermansson.
Han menar att vi lever i ”the age of presentation”.
”Vi presenterar konstant, om det så är Instagram eller ett viktigt möte för alla anställda. Jag tror att företag snart inte bara kommer ha en kommunikationsansvarig utan även en presentationsansvarig.”
Viktigt är till exempel att använda ett intro som direkt fångar folk och att lägga kraft på ett bra avslut. Det är dessa två delar man minns bäst efteråt. Om avslutet kräver ett wow-inslag så kräver introduktionen att du tar dig bortom dina första idéer på hur du ska börja ditt snack.
”Åtta av tio kör den vanliga standardpresentationen. ”Hej, jag heter… som övergår i ett cv och sedan till första faktasegmentet. Det är så söndernött. Du kan vara säker på att det inte funkar på tonåringar. Det är bara vi vuxna som är så väluppfostrade så att vi ler och försöker se ut som vi är med i matchen”, säger Micke Hermansson.
Hans råd är att lägga extra kraft och kärlek på inledningen, se till att någon del av introt effektivt fångar in publiken, ge en enkel karta till vad som kommer att hända under presentationen och sedan kliva in på scenen med ett leende.
Logga in för att fortsätta läsa!
Skapa ett gratiskonto, läs Chef digitalt för
0:-
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!
