Därför skjuter vi upp saker

Det finns många sätt att krångla till det för sig, men ett är att ständigt skjuta saker på framtiden.

Författaren Fritiof Nilsson Piraten är en känd person med den egenskapen. På hans gravsten på kyrkogården i Ravlunda i Skåne finns de bevingade orden:
»Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 januari 1972.«

Fenomenet att många ständigt flyttar arbetsuppgifter framåt i tiden kan man ta en dos humor. Men som chef kan det bli en plåga. Det viktiga blir inte gjort. Man undrar också varför vi håller på med detta beteende?

Två ledande psykologer, Joseph Ferrari, docent vid De Paul University i Chicago och Timothy Pychyl, docent vid Carleton University i Ottawa förklarar på sajten psychologytoday.com varför vi inte tar tag i saker meddetsamma och vad det kan leda till.

räkning1. En livsstil. För tjugo procent är det en livsstil att skjuta saker på framtiden, Piraten hörde troligen till den här gruppen. Det påverkar alla aspekter av deras liv. De betalar inte räkningar i tid, de missar möjligheter att köpa konsertbiljetter, de missar att utnyttja presentkort och kuponger och de är försenade med deklarationen. De väntar gärna med att köpa julklappar till julaftons morgon.

Smiley2. Mer optimistiska. Det handlar inte om brist på effektivitet eller planering. Personer som skjuter upp saker är inte sämre på att göra tidsuppskattningar, men de är mer optimistiska än andra. Därför är det ingen idé att komma med käcka tips på hur man planerar sin tid.
»Att säga till en person som skjuter upp saker att köpa en filofax är som att säga till en person med kronisk depression att rycka upp sig« säger Joseph Ferrari.

revolt3. En revolt. Egenskapen kommer med åren, man föds inte med den.
Att skjuta saker på framtiden är något man lär sig i hemmet. Det är en reaktion på en auktoritär uppfostran. I familjer där en av föräldrarna är överdrivet kontrollerande lär sig inte barnen att styra sina egna impulser. Att inte ta tag i saker kan bli en slags revolt. Om man växer upp under sådana förhållanden har man också en tendens att hellre vända sig till vänner än till föräldrarna för att få stöd. Vännerna kan stärka tendensen att skjuta upp saker, eftersom de är mer toleranta för undanflykter och ursäkter.

vinglas4. Svårt att styra sig själva. Personer som skjuter upp saker tenderar att konsumera mer alkohol. De dricker mer än de har tänkt, ett bevis på att de har svårt att styra sig själva och sina impulser.

korsade fingrar5. Drar vita lögner. Personer som inte tar tag i saker drar också små vita lögner för sig själva. De kan säga: »Jag kommer att ha mer energi i morgon« eller »Jag arbetar bäst under press«. De inbillar också sig själva att de blir mer kreativa med kniven på strupen. Tyvärr stämmer detta sällan, det är mer en känsla än en sanning. Resultatet blir i stället att de slösar med sina resurser.

man med dator6. Vill distrahera sig. Den här personlighetstypen letar ständigt efter distraktioner, särskilt sådana som inte kräver så mycket engagemang. Att kolla sin e-post med jämna mellanrum är ett utmärkt exempel på en sådan aktivitet. Anledningen till att de distraherar sig själva är för att kontrollera sina känslor. En vanlig känsla är rädslan för att misslyckas. Genom att inte ta tag i saker riskerar man inte heller att misslyckas. Man har ju aldrig ens börjat.

tvivlar 7. Tre typer. Människor skjuter upp saker av olika anledningar. Psykologen Joseph Ferrari har identifierat tre typer:
– Spänningssökare. De väntar med att ta tag i saker eftersom de får en kick av att jobba under stark tidspress.

– Undvikare. De kan drivas antingen av en rädsla att misslyckas eller en rädsla för att lyckas. De funderar mycket på hur andra uppfattar dem. De vill hellre uppfattas som ineffektiva än ointelligenta.

– Tvivlarna. De skjuter upp saker eftersom de inte kan ta ett beslut. På det sättet slipper de också att ta ansvar.

förkyld8. Sämre hälsa. Personer som inte tar tag i saker har sämre hälsa. Forskning visar att studenter med den här egenskapen oftare drabbades av förkylningar och influensa. De hade också problem med sömnen. Dessutom påverkade deras personlighet omgivningen på ett negativt sätt. De fick det svårt både i relationer och när de skulle arbeta i grupp på arbetsplatsen.

 9. Går att förändra. Den här personlighetstypen kan förändra sitt beteende, men det kräver mycket arbete. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett sätt att ändra de vanor och beteenden som leder till att man ständigt väntar med saker tills i morgon.

Relaterade artiklar

grata
Hälsa

Gråt ut på jobbet – och hitta lugnet

Trots allt snack om att glada medarbetare är produktiva är det inte fel med lite tårar på jobbet. Det är högst mänskligt och kan vara tecken på en hälsosam arbetsplats.

intro_motesskola
Annonssamarbete Chef + Svenska Möten

Stor guide: Bli en mästare på möten

Lär dig leda och nå mål med hjälp av effektiva och inspirerande möten. Här i Chefens mötesskola blir du en stjärna som mötesledare – i 6 steg.
Julbord med dryck
Hälsa

En av tio undviker julbordet – kollegorna dricker för mycket

Tre av fyra svenskar tycker inte att det är viktigt med alkohol på jobbets julbord, visar en ny undersökning. Samtidigt uppger över hälften att det finns en förväntan om att de ska dricka alkohol när det sker.
En kvinna som gäspar och kaffekopp
Hälsa

Forskare: ”Maxa tuppluren – med kaffe”

Att en tupplur minskar stress och boostar immunsystemet är redan vetenskapligt bevisat. Nu kommer tips från Stressforskningsinstitutet om hur du kan få ännu mer ut av tuppluren – genom att ta en kopp kaffe.
4 av 10: ”Chefen inte tillräckligt engagerad i hälsan på arbetsplatsen
Arbetsmiljö

4 av 10: ”Chefen inte tillräckligt engagerad i hälsan”

Trots att både fysiskt och psykiskt välmående på jobbet stått i fokus under senare år är många fortfarande missnöjda med hur frågan värderas på arbetsplatsen. Det framgår av en ny undersökning.

walk
Hälsa

Högre produktivitet – med en kvarts promenad

15 minuters promenad om dagen. Om arbetsgivare uppmanade sina anställda till det skulle produktiviteten världen över öka med motsvarande 100 miljarder dollar, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

 

Ställ frågor om engagemanget – och ta action på de svar du får, säger Viktoria Lindhé på &frankly Foto: Martina Huber
Annonssamarbete Chef + &frankly

7 frågor du ska ställa till dina medarbetare 2020

Gör enkla frågor om engagemang till en framgångsfaktor i ditt ledarskap. ”Då kommer du åt en hävstångseffekt”, säger Viktoria Lindhé på &frankly. Här tipsar hon om konkreta actions för chefer ­– när medarbetarnas engagemang sviktar.
petrany
Hälsa

Checklista för december: Så hinner du jobba klart

Här är effektivitetskonsulten Petra Brasks bästa råd för jobbårets sista månad.