Därför skjuter vi upp saker

Det finns många sätt att krångla till det för sig, men ett är att ständigt skjuta saker på framtiden.

Författaren Fritiof Nilsson Piraten är en känd person med den egenskapen. På hans gravsten på kyrkogården i Ravlunda i Skåne finns de bevingade orden:
»Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 januari 1972.«

Fenomenet att många ständigt flyttar arbetsuppgifter framåt i tiden kan man ta en dos humor. Men som chef kan det bli en plåga. Det viktiga blir inte gjort. Man undrar också varför vi håller på med detta beteende?

Två ledande psykologer, Joseph Ferrari, docent vid De Paul University i Chicago och Timothy Pychyl, docent vid Carleton University i Ottawa förklarar på sajten psychologytoday.com varför vi inte tar tag i saker meddetsamma och vad det kan leda till.

räkning1. En livsstil. För tjugo procent är det en livsstil att skjuta saker på framtiden, Piraten hörde troligen till den här gruppen. Det påverkar alla aspekter av deras liv. De betalar inte räkningar i tid, de missar möjligheter att köpa konsertbiljetter, de missar att utnyttja presentkort och kuponger och de är försenade med deklarationen. De väntar gärna med att köpa julklappar till julaftons morgon.

Smiley2. Mer optimistiska. Det handlar inte om brist på effektivitet eller planering. Personer som skjuter upp saker är inte sämre på att göra tidsuppskattningar, men de är mer optimistiska än andra. Därför är det ingen idé att komma med käcka tips på hur man planerar sin tid.
»Att säga till en person som skjuter upp saker att köpa en filofax är som att säga till en person med kronisk depression att rycka upp sig« säger Joseph Ferrari.

revolt3. En revolt. Egenskapen kommer med åren, man föds inte med den.
Att skjuta saker på framtiden är något man lär sig i hemmet. Det är en reaktion på en auktoritär uppfostran. I familjer där en av föräldrarna är överdrivet kontrollerande lär sig inte barnen att styra sina egna impulser. Att inte ta tag i saker kan bli en slags revolt. Om man växer upp under sådana förhållanden har man också en tendens att hellre vända sig till vänner än till föräldrarna för att få stöd. Vännerna kan stärka tendensen att skjuta upp saker, eftersom de är mer toleranta för undanflykter och ursäkter.

vinglas4. Svårt att styra sig själva. Personer som skjuter upp saker tenderar att konsumera mer alkohol. De dricker mer än de har tänkt, ett bevis på att de har svårt att styra sig själva och sina impulser.

korsade fingrar5. Drar vita lögner. Personer som inte tar tag i saker drar också små vita lögner för sig själva. De kan säga: »Jag kommer att ha mer energi i morgon« eller »Jag arbetar bäst under press«. De inbillar också sig själva att de blir mer kreativa med kniven på strupen. Tyvärr stämmer detta sällan, det är mer en känsla än en sanning. Resultatet blir i stället att de slösar med sina resurser.

man med dator6. Vill distrahera sig. Den här personlighetstypen letar ständigt efter distraktioner, särskilt sådana som inte kräver så mycket engagemang. Att kolla sin e-post med jämna mellanrum är ett utmärkt exempel på en sådan aktivitet. Anledningen till att de distraherar sig själva är för att kontrollera sina känslor. En vanlig känsla är rädslan för att misslyckas. Genom att inte ta tag i saker riskerar man inte heller att misslyckas. Man har ju aldrig ens börjat.

tvivlar 7. Tre typer. Människor skjuter upp saker av olika anledningar. Psykologen Joseph Ferrari har identifierat tre typer:
– Spänningssökare. De väntar med att ta tag i saker eftersom de får en kick av att jobba under stark tidspress.

– Undvikare. De kan drivas antingen av en rädsla att misslyckas eller en rädsla för att lyckas. De funderar mycket på hur andra uppfattar dem. De vill hellre uppfattas som ineffektiva än ointelligenta.

– Tvivlarna. De skjuter upp saker eftersom de inte kan ta ett beslut. På det sättet slipper de också att ta ansvar.

förkyld8. Sämre hälsa. Personer som inte tar tag i saker har sämre hälsa. Forskning visar att studenter med den här egenskapen oftare drabbades av förkylningar och influensa. De hade också problem med sömnen. Dessutom påverkade deras personlighet omgivningen på ett negativt sätt. De fick det svårt både i relationer och när de skulle arbeta i grupp på arbetsplatsen.

 9. Går att förändra. Den här personlighetstypen kan förändra sitt beteende, men det kräver mycket arbete. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett sätt att ändra de vanor och beteenden som leder till att man ständigt väntar med saker tills i morgon.

Relaterade artiklar

En dagbok på ett bord. Bild på
Hälsa

Dr Mounas 5 tips för att bli lyckligare

På Chefdagen fick Dr Mouna alla deltagarna att så väl hoppa jämfota som att rodna rejält. Allt i syfte att öka sitt välmående.

Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, råder alla att skaffa en krockkudde för framtiden.
Annonssamarbete Chef + Skandia

Nyfikenhet och sparande – chefens skydd mot ålderism

Chefer behöver arbeta mot ålderism, men också undvika att själva drabbas. ”Fortsätt vara nyfiken – och skaffa en krockkudde”, råder Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

En grupp yngre medarbetare tränar på kontoret.
Hälsa

”Skulle kunna bli maxtider för hur länge man får sitta still”

Vilken typ av fysisk aktivitet är bäst för tankemässiga förmågor och psykisk hälsa? Forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, har fått 120 miljoner kronor i ett åttaårigt projekt för att söka efter svaret. På sikt kan det leda till rekommendationer för arbetsgivarna. 

Glad man som leker med ett barn i en soffa.
Hälsa

Hälsoutmaning gav gladare kolleger

Konsultbolaget behövde ett sätt att få medarbetarna att röra sig mer och lära känna nya kolleger trots distansjobb. Lösningen blev en gemensam hälsoutmaning som ökade både teamkänslan och välbefinnandet.

Illustration med ett hjärta uppbyggt av grönsaker.
Hälsa

Växtbaserad diet kan rädda ditt hjärta

Om du som chef vet med dig att du ligger i farozonen för hög stress kanske du är redo att starta hösten med lite nya tag. Välj gärna en mer växtbaserad diet.

Tre män som arbetar på en byggarbetsplats står och pratar. Det är solnedgång.
Hälsa

Ny rapport: Ökad ohälsa på jobbet

Var tredje arbetstagare har problem med hälsan kopplat till arbetet, visar en ny undersökning från Arbetsmiljöverket. Det är en ökning jämfört med tidigare år. Värst drabbade är kvinnor inom kommun och landsting.

Ansvaret för hur hybridarbetet ska ta form får inte landa på enskilda chefer utan är ett ledningsansvar, menar arbetsplatsstrategen Karin Ståhl på GoToWork. Foto: Magnus Liam Karlsson
Annonssamarbete Chef + GoToWork

5 tips för att lyckas med det nya arbetslivet

Arbetsplatsstrategen Karin Ståhl delar med sig av det viktigaste chefer behöver veta för att lyckas leda i det nya normala efter pandemin.

Glad kvinna som går i naturen.
Hälsa

När chefen väljer: Promenader hellre än golf

Chefens favoritmotion är inte golf och tennis, som man kanske skulle kunna tro, utan promenader. Det visar Chefs undersökning.