begler-3

Cheftest: Ann-Marie Begler, Försäkringskassan

Ordning, reda och resultatfokus. Så kan man sammanfatta beskrivningarna av Ann-Marie Beglers ledarskap. Hon har gjort sig känd för en rad kontroversiella beslut, inte minst när hon, som generaldirektör på Skolinspektionen, stängde internatskolan Lundsberg. Men hur är hon som chef för Försäkringskassan?

Den här texten publicerades i nummer 8/2017 av Chef. 27 april 2018 kom beskedet att Begler får lämna jobbet som generaldirektör.

Klockan var tolv, det hade gått några timmar sedan nyheten hade presenterats. Nu stod Försäkringskassans nya generaldirektör inför sin ledningsgrupp för första gången, på huvudkontoret vid Telefonplan i Stockholm.

När cheferna en stund senare klev ut i den ombyggda telefonfabrikens aktivitetsbaserade kontor hade de framför allt förstått två saker:

Den ena var att den nya chefen gillar ordning, reda och resultat. Den andra var att hon hade läst på en massa och hade en lång rad synpunkter. Det skulle ske förändringar.

Ingen svensk medborgare tar sig igenom livet utan att komma i kontakt med Försäkringskassan. Myndighetens uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar som regleras i socialförsäkringen.

Under 2016 betalade Försäkringskassan ut 227 miljarder i ersättningar och bidrag. Det motsvarar 5,2 procent av bnp.

Försäkringskassan uppfattas som lika självklart svenskt som Ikea, Kalles kaviar och kollektivavtal.

Det är därför lätt att glömma bort att det var en ganska ung myndighet som Ann-Marie Begler blev chef för i september 2015. Bara tio år tidigare hade Försäkringskassans 22 länsmyndigheter slagits samman med Riksförsäkringsverket och bildat den nya myndigheten.

Sedan hade det stormat och blåst kring den nya, gigantiska kolossen. De som varit med på hela resan – och det är många – har haft fem olika generaldirektörer på tolv år (om man räknar in Ann Persson Grivas, som i åtta månader var tillförordnad generaldirektör innan Ann-Marie Begler tillsattes), vilket kanske säger något om hur svårmanövrerad myndigheten är.

Lägg därtill att kompassen som den navigerar efter hela tiden byter riktning, eftersom Försäkringskassan styrs politiskt och därför påverkas av vem som för tillfället har regeringsmakten. Varje generaldirektör får sitt eget specifika uppdrag, som justeras årligen genom det så kallade regleringsbrevet.

För en organisation som både är trögrörlig och relativt ung innebär dessa ständiga justeringar i uppdraget att det är svårt för medarbetare och chefer att uttrycka vad som kännetecknar Försäkringskassans ledarskap över tid. Även om stormen har bedarrat seglar den enorma skutan på det som brukar kallas gammal sjö.

Det guppar ständigt.

Med Ann-Marie Begler vid rodret fick Försäkringskassan landets kanske mest rutinerade chef inom statsförvaltning. Efter avslutad socionomutbildning och en kort tid inom socialförvaltningen fick Ann-Marie Begler sin första chefsroll på Socialstyrelsen redan under 1980-talet, där hon sedan klättrade hela vägen upp till rollen som överdirektör. Samma roll har hon sedan haft på Rikspolisstyrelsen. Hon har också varit generaldirektör för Brottsförebyggande rådet och för Skol-inspektionen.

På den sistnämnda posten blev hon rikskänd som chefen som stängde internatskolan Lundsberg efter larmrapporter om pennalism och övergrepp bland eleverna.

När hon blev generaldirektör för Försäkringskassan var hennes uppdrag från regeringen tydligt. Medan företrädaren Dan Eliassons hade varit att öka myndighetens förtroende hos medborgarna, skulle Begler bromsa kostnadsutvecklingen för assistansersättningen samt säkerställa säkerheten och åstadkomma god service och produktivitet.

Sedan Ann-Marie Begler började har hon rensat i dokument, stramat åt målbilder och skapat en tydlighet när det gäller chefsrollerna. Möten på Försäkringskassan följer ett särskilt schema.

”Man kommer och rapporterar, ordet fördelas, det är effektivt, snabbt ska det gå”, säger en av dem som ingår i hennes ledningsgrupp.

”Jag går alltid därifrån med anteckningsblocket fullt. Det är enkelt för mig att förmedla till mina chefer vad som har sagts under mötet”, säger en annan.

Läs också: Cheftest: Så leder Janne Andersson fotbollslandslaget!

rdning och reda är naturligtvis önskvärt, i synnerhet i en så stor och viktig myndighet, men den ledningsgrupp som hon kom till hade under tre år haft en, enligt Chefs källor, oerhört social chef som jobbade med teamet, hade kommunikation som sitt främsta verktyg och som älskade delegering. In kom nu en chef som, enligt många källor, har ett något gammaldags sätt att leda, långt ifrån Dan Eliassons omtalade ”kompisledarskap”.

Nu var det slut på gullandet, vilket vissa välkomnade, andra förfasade sig över.

”Det ska vara leverans i tid, snarare än lust och kreativitet. Det är något lutherskt över det, motivationen är ordningen och redan”, säger en person med nära insyn i Beglers ledarskap.

Som beslutsfattare har Ann-Marie Begler många gånger visat exempel på stort mod. Som till exempel när det gäller Lundsberg. Eller när hon rev upp en utredning om särskolor, då hon fått signaler om att dess resultat inte stämde och att många elever felaktigt hade skrivits in. Det visade sig att hon hade rätt.

På Socialstyrelsen stod hon bakom en kontroversiell utredning som bland annat förordade att socialbidraget skulle vara mindre för äldre kvinnor än yngre män – eftersom de äter mindre.

”Hon har en vass hjärna och ett varmt hjärta”, säger en i hennes ledningsgrupp.

På Försäkringskassan fattas besluten på så kallade beslutsmöten varje fredag. Ärenden skickas ut en vecka innan, alla avdelningschefer läser och lämnar synpunkter i förväg. Det kan vara beslut om remissvar, en socialförsäkringsrapport eller budget.

Vid mötet får alla lämna synpunkter, men det går snabbt och beslut ska fattas.

”I början tyckte jag att ’shit, här hinner jag inte säga till’, men nu tycker jag inte det, alla har en chans att tycka till”, säger en chef i hennes ledningsgrupp.

Det blir inga långbänkar, men sällan heller diskussion, enligt dem som Chef har talat med.

”Hon kan vara svår att övertala, hon skapar sig snabbt en uppfattning”, säger en chef.

Men det nya ledarskapet inom Försäkringskassan saknar inte beundrare.

”Ann-Marie är en fantastisk människa, lyhörd, inlyssnande och närvarande”, säger en områdeschef.

Andra beskriver henne som nyfiken och frågvis ”på ett väldigt närvarande sätt”. Varje vecka besöker hon ett kontor ute i landet och pratar med handläggare och andra medarbetare.

Hon är engagerad, kunnig och påläst och har, som en medarbetare uttrycker det, ”en jäkla kapacitet”.

Och så ställer hon höga krav. Att slarva är otänkbart. Hon vill se tydliga planer och åtgärdsförslag.

Hand i hand med resultatorienteringen går otåligheten. Saker ska hända snabbt.

Inte sällan kliver hon in på måndagsmorgonens ledningsgruppsmöte och säger ”jag har läst under helgen”.

”Hon är väldigt textuell. Hon vill ha text, mycket text. Det måste finnas ett skriftligt underlag innan det kan gå till beslut. Hon är snabb på att läsa och ta in, hon är skolad i att läsa stora mängder. Men det blir ansträngande för organisationen att hinna producera all text som hon begär”, säger en person med insyn i ledningsgruppen.

”Jag ser luntorna som hon går hem med varje dag. Jag har aldrig stött på någon som klarar av att läsa in så mycket text på så kort tid”, säger en medarbetare.

Ann-Marie Begler

Gör: Generaldirektör för Försäkringskassan.

Ålder: 63.

Familj: Sambo och två vuxna barn, barnbarn.

Bor: Stockholm.

Karriär i korthet: 1979 socionomexamen, socialtjänsten i Stockholms stad, 1994–1997 överdirektör på Socialstyrelsen, 1997–2002 generaldirektör för Brottsförebyggande rådet, Brå, 2002–2008 överdirektör vid Rikspolisstyrelsen, 2008–2015 gd för Skolinspektionen, sedan 2015 gd Försäkringskassan.

Flera källor återkommer till att Ann-Marie Begler verkar vilja ha svar på alla frågor själv.

Under Dan Eliassons tid som generaldirektör på Försäkringskassan skapades ansvarsområden på tvären i organisationen, vilket tvingade medarbetarna att samarbeta. Under Ann-Marie Beglers ledning går linjerna i stället uppifrån och ner. Inte alla tilltalas av denna återgång till en mer traditionellt centralistisk styrning.

”Ledningsgruppens ’tillsammans’ försvann över en natt, nu skulle vi räcka upp handen i stället för att ha dialog. Det blev tyst väldigt fort”, säger en före detta chef.

”Ann-Marie jobbar inte med ledningsgruppen som ett team. Var och en har sitt eget, vi är rådgivare till henne”, säger en person i hennes ledningsgrupp.

Det är inte så att hon inte verkar bry sig om individerna omkring sig, det skrattas mycket i gruppen och hon kan visa omtänksamhet på det privata planet. Hon är även ett föredöme genom att måna om sin egen hälsa och träning.

Men när det gäller jobbet vet hon bäst själv, menar Chefs källor.

”Hon är ju ytterst ansvarig, hon ska ha åsikter och tankar om saker och ting. Men det finns ju även kompetenta människor runt omkring henne som hon inte tar tillvara”, säger en person som har jobbat på en hög chefsbefattning.

”Jag upplever att hon genuint tror att hon har alla svaren själv. Det enda hon behöver är en grupp snabba, trogna, icke ifrågasättande utförare”, säger en annan chef med insyn i ledningsgruppen.

Både kritiker och beundrare säger sig se ett stort bekräftelsebehov hos Ann-Marie Begler.

”Det känns som att hon har behovet av att ha ett par människor omkring sig på jobbet som stöttar och bekräftar henne”, säger en tidigare kollega från en annan arbetsplats.

”Om det är frågor som hon har en egen åsikt om behåller hon dem själv, då kan hon frångå delegationsordningen”, säger en som jobbar nära ledningsgruppen.

Det vittnas också om att det finns ett drag av stark uppföljning och kontroll i allt hon gör.

”Jag blev förbluffad på vilken nivå hon kunde komma och pilla. ’Vafan, hon har väl annat att göra?’, tänkte jag. Hon ska sätta ramarna, men vi är satta att förvalta detta uppdrag och se till att det utförs. I en organisation av den kalibern måste män-niskor uppmuntras att tänka själva”, säger en chef som gissar att Ann-Marie Begler har tagit med sig samma arbetssätt som hon tillämpade på Skolinspektionen, som hade 400 medarbetare. På Försäkringskassan jobbar drygt 13 000 personer.

Andra menar att intresset för detaljer bara är ett uttryck för att hon vill begripa:

”Till en början tyckte jag bara att hon var detaljstyrande. Men sedan har jag förstått att det är hennes metod, hon tvingar mig att gå ner i detaljerna och förklara tills hon förstår”, säger en medarbetare.

Ann-Marie Beglers kommunikativa förmåga går att dela upp i två delar. Hon beskrivs som en briljant talare och en person som gör sig bra i media. Hon uppskattas även för sin tydlighet och kan förklara hur hon tänker genom att vara konkret.

Hon upplevs som bra på att påminna om att myndigheten finns till för medborgarna, att den jobbar på uppdrag av rege-ringen och att den ska hjälpa människor.

I det mindre mötet kan hon, enligt de som Chef har talat med, bli övertydlig. Hon har svårt att dölja sitt missnöje om det saknas en slutsats eller om något inte är tillräckligt välgrundat.

”Man kan se om det är något hon inte gillar. Hon har inget pokerfejs”, säger en med insyn i ledningsgruppen.

”Hon kan skriva om ett helt dokument om hon inte är nöjd. Det retar en del”, säger en medarbetare.

I konflikten träder hon in och är formell, fåordig och distanserad. Om hon nu väljer att ta den. Det finns exempel på hur hon släppt konflikter och låtit medlemmar ur hennes stab gå in och hantera dem.

Att ta det jobbiga samtalet mellan fyra ögon beskrivs inte som Ann-Marie Beglers favoritgren. Hon skulle behöva bli bättre på att motivera sina beslut, menar flera personer som har hamnat i konflikt med henne och som upplever att de har blivit överkörda.

Konflikter blir därmed inte konstruktiva.

”Jag upplever att hon inte har så lätt att ge feedback, den kommer mer i form av ett allmänt ’det här blev inte så bra’”, säger en medarbetare.

Hur har maktskiftet inom Försäkringskassan påverkat resultatet? De handläggare, det vill säga de som möter medborgarna, som Chef har talat med säger sig ännu inte märka någon större skillnad i ledarkulturen, två år är trots allt en ganska kort tid i en trögrörlig koloss som Försäkringskassan är.

På Socialdepartementet, som är Försäkringskassans uppdragsgivare, har det noterats att många höga chefer har slutat, vilket är naturligt enligt vissa och aningen oroväckande enligt andra.

Inspektionen för socialförsäkringen, som har till uppgift att granska Försäkringskassans verksamhet, konstaterar i sin rapport ”Försäkringskassans produktivitet och effektivitet 2016” att andelen avslag på begäran om sjukpenning har fördubblats från 2014 till 2016, som en följd av ”en mer strikt tillämpning” av socialförsäkringen. Handläggningstiderna har blivit längre och produktiviteten har minskat, även om den i ett längre perspektiv ändå är ”relativt hög”.

Enligt Kantar Sifos anseendeindex för myndigheter 2017 är förtroendet för Försäkringskassan mycket lågt. Enligt deras index ligger förtroendet på minus sex enheter, vilket kan jämföras med genomsnittet som ligger på plus 29. Endast Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har lägre förtroende.

Om det har med Ann-Marie Begler att göra eller om det är hennes företrädares insats som avspeglas är svårt att säga. Det är som sagt en stor skuta att styra.

”Effekterna kommer så långt efter, det är svårt att se vem som ska tillskrivas vad. Är det något som är viktigt för Ann-Marie så är det rättssäkerhet och där har vi ännu inte sett något resultat”, säger en person nära ledningen.

Och kapten Begler seglar vidare.

Den här texten publicerades i nummer 8/2017 av Chef. 27 april 2018 kom beskedet att Begler får lämna jobbet som generaldirektör.

Här är betyget på Ann-Marie Beglers ledarskap:

Ledarstil 3/5

Förordar ordning och reda, ställer höga krav och är resultatorienterad. Kan bli frustrerad när omgivningen inte springer
i samma tempo.

Delegering 3/5

Delegeringen är tydligt reglerad. I Ann-Marie Beglers organisation har alla sin tydliga roll. Hennes intresse för detaljer och uppföljning gör att många uppfattar henne som kontrollerande, vilket motverkar en del av delegeringens poänger.

Motivation 2/5

Har ett närmast lutherskt förhållningssätt till arbete, vilket innebär att teambuilding inte står överst på prioriteringslistan. För henne är ordning och reda detsamma som motivation. Lär ha talat om att arbeta med teamet, men inget har hänt, enligt Chefs källor.

Konflikthantering 2/5

Är rak och tydlig då konflikten har en tydlig koppling till hennes uppdrag. Men då det handlar om personkonflikter backar hon gärna och överlåter den till någon annan.

Kommunikation 3/5

Upplevs som mycket bra i den externa informationen och även i större interna sammanhang. Då kan hon med enkla medel kommunicera medarbetarnas uppdrag. När det gäller feedback och att förklara sådant som inte har en omedelbar koppling till resultatet upplevs hon av många som desto mindre tydlig.

Beslutsfattande 3/5

Besitter ett stort mod och ett socialt patos som då och då blir tydligt i hennes beslutsfattande. Det vardagliga beslutsfattandet går snabbt och bygger inte särskilt mycket  på diskussion. Beslutsunderlag ska helst vara skriftliga.

Rekrytering 3/5

Har haft hög omsättning  på chefer omkring sig. Sägs trivas bäst med de
som tycker som hon och som är vana vid hennes arbetssätt, vilket inneburit att hon valt att rekrytera flera tidigare kolleger. Fokuserar på snabbt resultat snarare än att bygga det långsiktigt genom team-building.

Personlighet 3/5

Blir sällan personlig, men kan ha nära till skratt i avslappnade sammanhang. Har hög arbetskapacitet och låter medarbetarna veta att hon har jobbat under helgen. Ett föredöme när det gäller att vårda sambandet mellan hälsa och arbetsförmåga.

 SUMMA: 22/40

Ann-Marie Begler svarar:

”Jag tar Försäkringskassans omfattande uppdrag på stort allvar, vilket också framgår av den här texten.

De perspektiv som speglas känner jag igen: jag fäster stor vikt vid att sätta mig in i sakfrågor, att skapa ordning och reda och att leverera resultat. I den meningen är jag kanske lite gammaldags. Jag har förståelse för att de förändringar som har genomförts kan uppfattas som krävande. Arbetet med att utforma ledningsgruppen är i sitt slutskede och vi ska självklart teama ihop oss.

Jag vill också betona att jag har stor respekt för myndighetens kunniga och engagerade medarbetare, och blir glad över att läsa att mina besök ute i landet uppskattas.”

Ann-Marie Begler, GD Försäkringskassan

Relaterade artiklar

sakerhet12
Arbetsmiljö

Forskare: Bra ledare – minskar risken för olyckor på jobbet

Det går inte underskatta vikten av bra ledarskap på en arbetsplats.
Konsultchefen Sebastian Persson jobbar och studerar samtidigt. Foto: Niklas Björling
Annonssamarbete Chef + SBS Exective MBA

Dubbellivet som ger ett karriärlyft

En fot i akademiska studier. Den andra i chefsvardagen. ”Både jag och min arbetsgivare utvecklas och tjänar på det”, säger managementkonsulten Sebastian Persson om Executive MBA-utbildningen han går på Stockholms universitet.
kritisk
Beslutsfattande

3 enkla övningar för att öka ditt kritiska tänkande

Har du all fakta på bordet innan ett viktigt beslut tas?

spakad
Arbetsrätt

Handelsforskare: Större risk att dagens VD:ar får sparken

En VD sitter kortare tid på sin post idag än på 70-talet. Men vad beror det egentligen på? Chef har pratat med forskare som menar att det finns flera svar på frågan.
kris123
Beslutsfattande

Forskare: Här är chefens vanligaste misstag i krissituationer

Svenska chefer är kompetenta, men får inte tid till att förbereda sig för kriser. Och när krisen väl kommer är pressen ofta orimligt hög med liten möjlighet till vila, visar en avhandling från Försvarshögskolan och Karlstad Universitet.
elitsoldaten
Beslutsfattande

Elitsoldaten: Så leder du i krislägen

Ant Middleton, känd från sin medverkan i Skavlan, berättar om sina erfarenheter från krissituationer.

Få skräddarsydd spetskompetens på plats på tre månader. Michael Egnell på Experis Academy förklarar hur. Foto: Martina Huber
Annonssamarbete Chef + Experis Academy

Här är företagens nya snabbväg till spetskompetens

Rekrytering, intensivutbildning och introduktion – på bara tre månader.
”De som kommer från oss blir produktiva från dag ett”, säger Michael Egnell på Experis Academy.

sweett
Arbetsmiljö

Många svenskar stör sig på konflikträdsla

En chef som är passiv och som medvetet undviker konflikter. Det är den chefsegenskap som flest svenskar stör sig på, visar en stor undersökning.