Chefen på Kumla: ”Vi får svårt att ha kontroll”

Överbeläggning och nya gängbeteenden gör tillvaron inne på Kumlaanstalten mer riskfylld.
”Vi får mer och mer svårt att ha kontroll över våra avdelningar”, säger anstaltschef Jacques Mwepu och ger sin bild av svensk kriminalvård, i det nya avsnittet av Chef Dilemma.

Konflikthantering
Publicerad
Jaques i kavaj framför en mur.

Chefs chefredaktör Cissi Elwin och Jacques Mwepu, kriminalvårdschef på Kumlaanstalten, möts i hans tjänsterum inne i den muromgärdade administrativa delen av jätteanläggningen, för att spela in det nya avsnittet av ledarskapspodden Chef Dilemma.

På väggen ovanför honom sitter ett flygfoto över det nu kraftigt överbelagda högsäkerhetsfängelset, som i folkmun kallas ”Kumlabunkern” och idag inrymmer över 500 av Sveriges tyngst kriminella. Här har också över 500 anställda sin arbetsvardag.

Intill fotot hänger medaljer som Jacques Mwepu har fått efter utlandstjänstgöring, bland annat en guldmedalj som han som första representant från Kriminalvården fick för sitt arbete för FN i Elfenbenskusten.

Cissi Elwin: Vad är ditt största chefsdilemma just nu?

Jacques Mwepu: ”Vi får mer och mer svårt att ha kontroll över våra avdelningar, på grund av att intagna jobbar med otillåten påverkan på väldigt hög nivå. Våra medarbetare utsätts för trakasserier. Intagna ger sig på varandra, på ett sätt som vi inte har sett tidigare. Det är en grupp mot en person eller grupp mot grupp, hela tiden.”

Att Jacques Mwepu är bekymrad kommer tydligt fram i samtalet. Han berättar om hur det ökade trycket gör det allt svårare att bedriva vård.

”Den intagna som vill jobba med förändringar ges inte den möjligheten. Det där bekymrar mig.”

”Den som absolut inte vill delta i behandlingsinsatser eller sysselsättning, som bara vill avtjäna sitt straff och gå ut och fortsätta med det brottsliga livet – det är väl en sak. Men om han dessutom förhindrar för den som vill delta i behandling, så är det mycket allvarligare för mig.”

Jaques Mwepu

Bor: Västerås

Familj: Fru Gisele som jobbar som entreprenör inom it och finans. En son, 24 år, och en dotter som är 17.

Karriär: Sommarvikariat som kriminalvårdare ledde vidare till jobb som kriminalvårdsinspektör. Utlandstjänstgöring för FN i Elfenbenskusten. Chef för Kriminalvårdsverkets internationella verksamhet, kriminalvårdschef i Örebro och för kvinnofängelset Hinseberg och senast kriminalvårdsexpert inom EU:s utrikestjänst i Bryssel. Sedan augusti förra året anstaltschef på Kumlaanstalten.

Foto: Samuel Unéus

Jacques Mwepu beskriver en tuff verklighet – som riskerar att bli ännu tuffare. Åren med utlandstjänstgöring har gett honom många avskräckande exempel.

”Om vi inte gör någonting, om vi inte jobbar konsekvent med att fortsätta ha kontroll över våra avdelningar, då hamnar vi så småningom i samma läge som anstalterna man ser i Colombia i dokumentärer. Jag har förmånen att ha besökt många anstalter i världen, när jag jobbade som för chef för utlandsverksamheten inom vår myndighet. Jag har sett avdelningar som ingen personal längre besöker och där vissa intagna styr avdelningarna. Jag vill inte hamna där.”

Mitt under intervjun med Cissi Elwin blir samtalet avbrutet, av ett ihållande larm under en våldsam incident.

”Vi har många sådana här larm varje dag.”

Polisens arbete, som Jacques Mwepu beskriver som allt mer effektivt under de senaste åren, fyller på i landets fängelser. Den internationella operationen Trojan Shield, bara den med omkring 150 häktningar i Sverige, är en av insatserna som kommer att öka trycket på Kumlaanstalten ännu mer framöver.

”Jag kommer ihåg när jag jobbade på Hällby på 90-talet. Man pratade om att det här är en bomb som kommer att explodera. Man har prejudicerat detta som händer idag”, konstaterar Jacques Mwepu.

Han ger i podden sin bild av vad som behöver göras för att förbättra läget, både på Kumlaanstalten och inom kriminalvården.

Jacques Mwepu ger i Chef Dilemma också sin syn på orsakerna bakom en den ökande gängkriminaliteten, och hur han ser på hårdare straff. Han förklarar flera åtgärder som han ser som nödvändiga. En av dem är en förändrad syn på kriminalvården.

”Jag tycker att vi borde få kred. Det borde pratas lite mer om vårt uppdrag och vad vi gör. Allokera de medel som vi behöver, för att kunna jobba konsekvent och fortsätta vara den kriminalvård som många refererar till i Europa och världen”, uppmanar han.

Under sina nära 25 år inom Kriminalvården har han också lagt märke till något som skvallrar om var samhället skulle kunna rikta viktiga resurser för att förebygga rekrytering till kriminella gäng.

”När någon ringer som bryr sig om vad som har hänt med en intagen, eller för att ta reda på någon information, så är det alltid en mamma, eller en syster. Män är helt frånvarande, oavsett om det är i familjer som är inflyttade till Sverige eller i svenska familjer som är etniskt svenska. Papporna är borta. För förebyggande insatser får man kanske prata med mammorna. Involvera sig i familjen och stötta de här mammorna mycket mer, i en tidig fas.”

Jacques Mwepu, anstaltschef på Kumla, berättar i Chef Dilemma om:

  • Riskerna med att jobba på Kumlaanstalten.
  • Vilka som passar för att jobba inom kriminalvården.
  • Varför han önskar att han var myndighetschef för Kriminalvården.
  • Sin uppväxt i Kongo Kinshasa.
  • Varför han var tvungen att fly till Sverige som ung.
  • Om han har mött rasism.
  • Mötet med ett kriminellt gäng på parkeringen utanför Kumlaanstalten.
  • Varför han äger 200 slipsar.
  • Anledningen till att han kallades ”super-pliten”.
  • Att han och familjen behövt skydd.
  • Korvgrillning med intagna.
  • Hur han har kombinerat karriär och föräldraroll.
  • Hur det kommer sig att han nästan alltid är glad.
  • Sina styrkor och svagheter som chef.

Skapa ett gratiskonto, prova Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden