Kärlek och humor – dina starkaste vapen i en kris

Pulsen stiger snabbt hos Varg Gyllander när han blir väckt klockan sex på morgonen den 23 september 2009. Nyhetsbyrån AP undrar om han har någon kommentar om helikoptern som just nu flyger över ett industriområde utanför Stockholm. 

Helikopterrånet, ett av Sveriges mest spektakulära rån (som också blivit tv-serie på Netflix), är i full gång och Varg Gyllander förstår att polisens underrättelseverksamhet just har misslyckats totalt och att det kommer att bli en intensiv dag på polisens pressavdelning. 

”Kriser kommer när man minst anar det”, konstaterar Varg Gyllander som under sina 20 år inom polisen och nu som kris- och mediehanterare har hanterat otaliga kriser. 

”Varje kris är individuell. Den upplevs aldrig lika för alla och den kan handla om något helt annat än det ser ut som på ytan.” 

Varg Gyllander har samlat på sig en rejäl kunskapsbank och otaliga verktyg för krishantering. De råd han ger är ofta tydliga, konkreta och handfasta. ”Se till att alla får mat”, är ett exempel. 
”I kris glömmer man att äta. Det finns inget som är så dåligt i en kris som att vara hungrig och ha lågt blodsocker.” 

Kanske är det från sina egna misstag Varg Gyllander har lärt sig mest. Han berättar öppenhjärtigt om när han ställde en kollega inför en mediestorm utan tillräckligt stöd – ett felsteg som skulle ta åratal att reparera: 

En journalist på Ekot på Sveriges Radio hörde av sig och frågade om det fanns hemliga listor över misshandlade och våldtagna kvinnor som används av polisen. Varg Gyllander tog frågan vidare internt och fick svaret: nej, det finns inga hemliga listor.  
Han ordnade så att en medievan polischef kunde dementera förekomsten av hemliga listor, i studion hos Ekot. 

”Han blev fullständigt tillintetgjord i intervjun. Det visade sig att det fördes ett antal listor av den här typen på polisen. Han var ensam och blev totalt sönderbombad.” 

Förklaringen till att det kunde bli så fel? Det visade sig att det inte fanns ”hemliga listor”, men väl något som internt istället kallades för ”uppgiftssamlingar”, med samma information. 

”Ta dig tid att förstå vad som egentligen efterfrågas”, skickar han med som en lärdom. 

En av Varg Gyllanders viktigaste insikter är att alla människor, oavsett position, behöver stöd i kris. Särskilt personer högt upp i organisationen kan vara ensamma och sårbara. 
”Jag har sett polischefer och politiker sitta och gråta på kontoret, därför att ingen tar hand om dem.” 

Hans råd är enkelt: stötta, avlasta, skydda och återkoppla i en kris. Det kan vara så enkelt som att skicka en uppmuntrande text till en kollega som just har medverkat i media. 
”När man kommer ut från en tv-studio har man ingen aning om vad man har sagt. Om man då tar upp sin telefon…och så händer ingenting. Ingen som skickar en tumme upp. Inget: ’Fan vad bra du var!’. Skicka massor av tummar som stöd”, uppmanar han. 

I externa kriser, som kan uppstå genom en mediegranskning eller liknande, så lyfter han fram hur viktigt det är att söka den objektiva sanningen. 
”Om någon utsätter en för en granskning, eller påstår att man har gjort någonting, så är sanningen jätteviktig. Lögnen är krisens adelsmärke och det som driver på en kris”, säger han. 

”Mitt råd är att ta reda på vad som verkligen är sant och stå fast vid det. Det kan ändra sig, men så länge det inte ändrar sig, stå fast för det. Där är kriskommunikationens startpunkt.” 

Interna kriser handlar ofta om förtroendeförlust. Han berättar skrattande om en intern kris.  

Efter ett samtal från receptionen möttes han av ett bud med mängder av kartonger med munkar. Det amerikanska företaget Dunkin Donuts hade fått idén att marknadsföra sig genom att dela ut munkar till polisen. 
“Vad de inte kände till var att polisen är en myndighet. Vi får inte ta emot gåvor.” 

Polisen får inte heller ge bort gåvor.  
“Då kom jag på det geniala. Jag rullar in dem på vår gård och slänger dem i en container.”  

Innergården i poliskvarteret på Kungsholmen i Stockholm är omgärdad av kontor med fönster. “Så alla ser rikspolischefens strategiska rådgivare rulla in en pirra med tusentals donuts och slänga dem i en container, medan lågavlönade poliser står och tittar på. Det blev en kris att hantera i månader.” 

Donutincidenten beskriver han som en förtroendekris.  

Med ett allvarligare anslag berättar han om vikten av att internt ta hand om kollegor som hamnar i svåra situationer.  
När Ekot avslöjade “kvinnolistorna” märkte han hur andra ofta backar bort när en kollega ”hamnar i skiten”.  
”Jag märkte hur jag själv, nästan fysiskt, försökte ta mig ur situationen. Jag backade också mentalt, för att försöka komma på: hur ska jag komma ur det här? Hur ska jag undvika att skulden hamnar på mig?” 

Som ledare måste du övervinna den impulsen: 
”Accepterar att du känner så, och ta dig ur det. Möt sedan personen, både mentalt och fysiskt. Ring upp. Försök lösa det tillsammans.” 

En organisation där personer vet att de kan slängas under bussen vid en kris har dåliga förutsättningar att komma igenom den på ett bra sätt, konstaterar han. 

Det finns också två enkla principer att förhålla sig till om ni är uppe i en kris, menar Varg Gyllander: 

”Kärlek och humor. Se med lite kärleksfulla ögon på de som är inblandade: kollegor, journalister – då kommer man väldigt långt. Om man dessutom i enrum kan få skratta lite åt elände,t tillsammans med kompisar eller kollegor, då får man lite ny energi. Då tar man sig ur nästan vilken kris som helst.” 

Varg Gyllander lär dig att leda i kris och osäkra tider hos Chefakademin.

Få konkreta verktyg för krishantering. Boka för din företagsgrupp – eller anmäl intresse för att gå kursen för egen del!