Carina Lundberg Markow: ”De skrattade åt mig så att de nästan ramlade av stolen”

Karriär
Publicerad
Carina Lundberg Markow. Foto: Pressbild

Du är känd för att inte skräda orden. Skulle du själv beskriva dig som modig?
”När jag tycker att jag har stöd från min organisation och jag tycker att det är befogat då är jag nog ganska modig. Men inte allmänt sett. Jag tycker inte heller att det är så kul att ha en öppen konflikt med någon. Och jag blir bestört när folk ringer och skäller eller när näthatsnissar ­och troll skriver dumheter. ­Jag tycker det är obehagligt.

Sedan är jag så pass gammal att jag har min karriär bakom mig. Det finns andra – ingen nämnd och ingen glömd – som jobbar med samma saker som jag. Många av dem vill kanske göra karriär, och speciellt i finansbranschen är frispråkighet inte någonting som man får extra poäng för.”

Var kommer ditt patos för värderingsfrågor ifrån?
”Den här typen av frågor smittar. Jag jobbade halva mitt yrkesliv i finansbranschen som vd för olika fondbolag och som bankdirektör och lite sådant där. Jag var väldigt fokuserad på det finansiella resultatet. För 15 år sedan hoppade jag på ett nytt vd-jobb på KPA:s nystartade fondbolag. Det jobbet fick jag inte för att jag var speciellt etisk utan för att jag visste hur man rattade ett fondbolag. Men då hade man redan slagit fast att man skulle jobba utifrån ett etiskt perspektiv.

Då hade jag en ganska instrumentell syn på etik, var är regelboken ungefär, men så enkelt är det ju inte. Om man arbetar med etiska analyser av ett företag kan man inte undgå att bli berörd och engagerad i det.”

Vilken av alla skandaler under åren har berört dig mest?
”Det som har varit svårast att hantera är de fall där barn har skadats eller blivit utsatta i form av barnarbete. Det har varit några sådana fall genom åren. Det senaste är ju Stora Enso. I nästan alla andra typer av skandaler finns det ett visst mått av underhållningsvärde. Och ofta finns det ju två eller kanske ännu fler sidor av saken som gör att det blir väldigt intressant. Men barns utsatthet tycker jag är svår att skaka av sig.”

Vad tycker du om värderingarna och den etiska kompassen bland svenska företag jämfört med andra länder?
”I grund och botten tror jag att vi har ett ganska bra näringsliv. Den grogrund som finns för till exempel korruption är ju mycket mindre här än i länder med en sämre ekonomisk välfärd. Men det utesluter inte att det förekommer problem inom korruptionsområdet. Det behöver ju inte bara handla om välstånd, utan det kan handla om att mycket vill ha mer också.

Om man skulle fråga styrelseledamöter överlag tror jag att de skulle säga att de har tydliga etiska riktlinjer och att de håller en hög moral. Samtidigt tenderar man ju att se på omoral och en låg etisk nivå som någonting som man själv inte håller på med. Men det kan ju förekomma aktiviteter som bryter mot andra människors moral.”

Frågor om etik och moral är väl inte alltid så svarta eller vita?
”Nej, uppenbarligen inte. I de fall där man har fifflat med räkningar och klippt kvitton blir det ju ganska tydligt. Eller när man har fått pengar insatta på ett konto. Då är ju alla medvetna om att det inte är tillåtet. Men när den ena parten tycker att agerandet är förträffligt och den andra tycker att det är moraliskt dubiöst, då hamnar vi i en svår zon.”

Hur kan en vanlig mellanchef arbeta med värderingar inom sin organisation?
”Det behöver inte vara så mycket konstigare än att man sätter sig ner och funderar med sin grupp och sitt företag utifrån de här perspektiven. Vad tar vi för risker? Jobbar vi i den kemisk-tekniska sektorn så innebär det klara miljörisker. Då kanske vi bör gräva djupare i det. Eller så är vi 80 procent kvinnor och bara 20 procent män. Varför är det så? Varför kan inte vi attrahera de kompetenta männen eller tvärtom?”

Om man inte vet hur man ska gå vidare då?
”Jag kan verkligen rekommendera FN Global Compacts hemsida som är öppen även för de som inte har skrivit under Global Compact. Där finns det guider och handledningar som handlar om olika typer av företag och verksamheter, inte bara i näringslivet, utan även offentliga företag, institutioner och universitet. Det är en guldgruva.”

Skandaler inom näringslivet är knappast någon ny företeelse. Tycker du att det går åt rätt håll?
”Jag tycker nog att det har blivit en mer strukturerad diskussion. Jag kommer ihåg för ett antal år sedan, när Carnegie hade problem första gången. Då pratade jag med dem om att de behövde arbeta med sin värdegrund. De skrattade åt mig så att de nästan ramlade av stolen. Det var det löjligaste de hade hört. Varför skulle ett finansiellt företag hålla på med sådant dravel? Det var fullständigt främmande. I dag tror jag inte att det är någon som skrattar åt begreppet värdegrund.”

 

Skapa ett gratiskonto, prova Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden