Värdebaserad ledning (Value Based Management)

En rad kända företag som
Coca Cola,  Cadbury och  Du Pont har enligt uppgift nått goda resultat med att
implementera  VBM i sina organisationer. Anhängarna av VBM hävdar att man
kan bevisa en bättre prestation för företag som anammat VBM. Däremot nämns
inget om kausaliteten – dvs. tar man sig an VBM på grund av att man är fram-
gångsrik eller blir man framgångsrik på grund av att man tar sig an VBM?

VBM hävdar att värdebaserad ledning leder till en managementstil som
garanterar att företag och organisationer baserar sina aktiviteter på värdeskapan-
de. Det finns tre viktiga grundstenar för värdebaserad ledning enligt följande:

1. Skapandet av värde som innebär att man ökar eller skapar maximalt framtida
värde.
2. Managering för värde – innebärande värderingar, kultur, omvärldsrelationer,
organisation samt inte minst ledningsstil.
3. Mätning av värdeskapande – dvs. sökandet och finnandet av mätpunkter för
framstegen.

Värdebaserad management har som ambition att skapa ett sammanhållet system
bestående av:
1. Affärsidé – affärsfilosofi och affärsmodell.
2. Strategi – handlingslinjer för att nå uppsatta mål och syften.
3. Företagsstyrning (corporate government) som ett uttryck för ägarnas ambitio-
ner och inriktning.
4. Företagskultur.
5. Internkommunikation.
6. Organisation.
7. Beslutsprocess och system.
8. Prestationsstyrning.
9. Belöningssystem.

Enligt företrädarna för värdebaserad ledning beror ansatsen på syfte, affärsidé
och värderingar. Målbilden kan antingen vara finansiell i form av  aktieägarvärde
samt även inriktas mot ett bredare spektrum av intressenter. Enligt mångas
uppfattning har fokus under det senaste decenniet varit alltför ensidigt inriktat
mot kortsiktigt aktieägarvärde till nackdel för dels långsiktighet och dels andra
intressentgrupper.

VBM är huvudsakligen ett förhållningssätt och en attityd. Det finns inte
direkt någon systematisk metodik att ta till. Enligt förespråkarna beror graden av
framgång på hur väl man lyckas integrera VBM i organisationskulturen. Enligt
vissa rapporter beror framgången inte på hur man fokuserar uppföljningen i
resultat, utan på hur man lyckas integrera kulturen runt värdeskapande i orga-
nisationen.

VBM innebär att man inrättar sina  huvudprocesser som prestationsmätning,
strategisk planering, budgetering, utbildning och kommunikation runt värde-
skapande. Detta enhetliga införande är nödvändigt för att skapa den kultur i
vilken individer och grupper på alla nivåer fattar beslut som är inriktade på
värdeskapande.

Värde skapas för ägare som får en avkastning som kompenserar dem för
insatsen och den upplevda risken med investeringen. I korthet kan man säga att
VBM aktivt kalkylerar in kapitalanvändningen vid beslutsfattande för att kunna
säkra att värdeskapande äger rum. Det finns tre huvudfrågor man bör ställa sig
inom ramen för VBM:

1. Hur mycket måste jag investera i det aktuella projektet?
2. Vad kommer avkastningen att bli från projektet?
3. Är avkastningen tillräcklig för att kompensera för risken?

VBM utvecklades i samband med en trend som innebar att man frångick de
traditionella redovisningsmässiga siffrorna och inkluderade vad man benämner
värdebaserade mätetal i form av lönsamhet. Detta synsätt har utvecklats mot
EVA (Economic Value Added) som expanderat synsättet att inkludera inte bara
kapitalutlägg som aktiveras i balansräkningen utan även kostnader som ska
generera avkastning.