Så ökar du din förmåga

Visst har du hört rösten som säger: Men du är väl hopplös, tänk att du aldrig kan komma ihåg vad den där människan heter. Pinsamt! Det är din inre röst som hela tiden kommenterar vad du gör, och framför allt värderar och dömer dig.

Den inre dialogen ställer sig i vägen för din framgång. Men det finns en metod som nästan är magisk, med vars hjälp du kan ändra och förbättra allt från golfsvingen till att hålla tiden på en föreläsning.

Problemet är nämligen att vi sätter krokben för oss själva, ju mer vi kämpar desto svårare blir det. Hela tiden som vi gör saker pågår nämligen den inre dialogen: Nu måste jag hålla tiden, vad ska folk säga om jag drar över igen eller Idiot, varför kan du aldrig komma ihåg vad Lenas man heter eller Men försök inte, du vet ju att det går åt skogen.

Känner du igen detta? Börja då lyssna medvetet på din inre röst. Lägg märke till vad den säger i olika situationer. Metoden, som amerikanen Tim Gallwey arbetade fram som tennisinstruktör på 1970-talet, kallas Inner Game och kan med fördel användas även i arbetslivet.

Men hur gör man då? Ja, egentligen gör man ingenting, det är det som är finessen. Det är när vi anstränger oss som det blir fel, vi spänner oss och blir blockerade. Med fokus på något annat löser sig problemen av sig själva.

Börja med något du verkligen vill bli bättre på. Tycker du att era möten fungerar dåligt, att du inte leder dem på ett bra sätt, kan du börja där. Fokusera på din känsla under mötet. Lägg märke till vad du känner och vad som orsakar känslan. Men ändra inte på något där och då, registrera bara.

Eller har du svårt att hålla tiden när du gör presentationer? Nästa gång det är dags ska du koncentrera dig på detta, men bara genom att notera vad som händer.

Det märkliga är att du genom att fokusera på vad du gör när du gör det, men utan att värdera det du håller på med, faktiskt förbättrar dina resultat. Skapa medvetenhet och våga lita på att du kan, att kunskapen och kompetensen finns där. Kroppen korrigerar av egen kraft bara du får tyst på den inre dömande rösten.

Det kan vara enklare att förklara med idrott, Tim Gallwey började ju med tennis och golf. I stället för att försöka lära ut hur eleverna skulle flytta fötterna, hålla racketen i handen eller vinkla handleden, så fick han människor att känna efter hur det kändes och koncentrera sig på en sak i taget.

Fokus har tidigare alltid legat på läraren och på att lära ut, inte hur människor bäst lär sig saker. Läraren ger instruktioner och eleven upprepar dem tyst för sig själv och försöker anpassa sig. Den inre rösten Själv 1 (egot) talar om för Själv 2 (självet) hur vi ska bete oss. Böj på knäna manar den inre rösten men samtidigt säger den också Nu måste du träffa bollen rätt och kroppen spänner sig.

Det är svårt att tysta den inre rösten. En golfspelare fick rådet att nynna för sig själv när han slog, och det fungerade. När Själv 1 tystnar, vet Själv 2 vad som ska göras och kroppen eller intellektet kan utföra aktiviteten utan den spänning som den inre dialogen framkallar.

Det finns många exempel även från arbetslivet, där man prövat metoden. En tandläkarmottagning hade problem med långa väntetider och sura patienter. Alla fick rådet att hela tiden notera hur många patienter som satt i väntrummet, men utan att vidta några åtgärder.

Några veckor senare var det inte någon patient som behövde sitta och vänta. Ingen visste egentligen hur det hade gått till, vad de hade gjort för att minska väntetiderna, men förändringen var ett faktum.

En säljare som hela tiden ansträngde sig för att få till ett avslut på sina affärer lyckades sämre än när han i stället koncentrerade sig på att läsa av vilken stämning kunden befann sig i under samtalets gång. Det går inte att enbart fokusera på prestation och resultat.

En försäljningsavdelning hade nått sitt maximum, i alla fall stagnerade siffrorna trots att man mätte allas prestationer noggrant och alla ansträngde sig. De fick då rådet att prova att mäta något helt annat, nämligen upplevelsen, helt enkelt hur kul det var att sälja. Resultaten förbättrades ganska omgående eftersom säljarna slappnade av och därmed sålde bättre.

En person som verkar tillämpa metoden, förmodligen utan att veta om det, är Carolina Klüft, som hela tiden påpekar att det också måste vara roligt, det handlar inte bara om att vinna. På så sätt vinner hon också det mesta.

Egentligen lär vi hela tiden genom våra erfarenheter, utan att anstränga oss. Tänk på ett barn som lär sig gå, som trillar om och om igen, men oförtrutet fortsätter att försöka. Barnets inre röst har inte vaknat ännu. Den väcks sakta men säkert till liv när vi börjar bli medvetna, inte minst i skolan där vi vägs och mäts mot andra hela tiden. Vi blir rädda att göra bort oss.

Så fort den inre rösten börjar göra sig hörd blir det svårare att lära sig nya saker. Vi blir själva det största hindret för att nå framgång och fortsätter i gamla uppkörda hjulspår. Självklart finns det också yttre hinder, men de inre har större betydelse.

»Människor har en fantastisk kapacitet, bara de vågar släppa fram den«, kommenterade amerikanen Sean Brawley, som är en av Tim Gallweys lärjungar, när han var i Sverige strax före sommaren.
Han blev en av de 150 bästa tennisspelarna i USA under Tim Gallweys ledning, och har sedan fortsatt att arbeta med metoden både som idrottscoach och i näringslivet. 

Källor: Sean Brawley, Sören Holm, AnnCharlotte Bretan, Håkan Schyllert, professionella coacher som arbetar med Inner Game-metoden.

Fotnot: Artikeln publicerades för första gången i Chef nr 10 2004