Så lyckas du med mångkulturella team

Globalisering, digitalisering och normalisering av distansarbete.

Det är några förklaringar till varför mångkulturella arbetslag blivit vanligare de senaste åren.

Demografiska förändringar gör också sitt till – en femtedel av Sveriges befolkning är född utomlands och behovet av arbetskraftsinvandring till följd av en åldrande befolkning spås öka.

Inte minst inom vården finns i dag många anställda med rötterna i andra länder.

Ungefär var fjärde undersköterska är född utomlands, enligt siffror från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Bland yrkesgrupper som tandläkare och läkare med specialistkompetens är andelen utrikesfödda ännu högre – 41 respektive 37 procent.

Vad innebär då denna mångfald, och hur bäst hantera det faktum att vårdtjänster i allt högre grad utförs av team bestående av kulturellt olika individer i en miljö där liv och hälsa står på spel?

Det är frågor som en grupp svenska forskare borrat i, i ett nyligen avslutat forskningsprojekt.

En slutsats är att kulturell mångfald inte per automatik är en tillgång för verksamheten.

Kulturell mångfald som inte hanteras bra riskerar tvärtom att leda till konflikter, samarbetsproblem och stress, enligt en av forskarnas delstudier, en analys av över 40 internationella studier och forskningsartiklar på området.

Timur Uman är professor i företagsekonomi vid Jönköping International Business School och ansvarig för forskningsprojektet.

”Vår analys ger en ganska dyster bild, då majoriteten av de granskade studierna visar att kulturell mångfald som inte hanteras proaktivt inom vården kan ha negativa effekter på teamens kommunikation och öka konfliktrisken, vilket i sin tur kan innebära försämrad prestation, arbetsmiljö och även patientsäkerhet”, säger han till Chef.

”Även om teamen består av högst kompetenta människor, finns risk att det ändå inte fungerar, om det saknas resurser som säkerställer samarbetet och överbryggar kulturella skillnader gruppmedlemmarna emellan”, fortsätter Timur Uman.

Hans forskarlag har intervjuat och observerat ett fyrtiotal läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal som arbetar i team.

Språket pekas ut som den största stötestenen, av en majoritet av de intervjuade.

Otillräckliga språkkunskaper ökar risken för missförstånd, osäkerhet och konflikter i multikulturella team, framgår det.

”I vården måste du prata svenska för att kunna jobba med oss kliniskt”, säger en av deltagarna i forskningsprojektet och fortsätter:

”Men även om du lyckats behärska språket, kan du ha fortsatta problem med att uttrycka dig och förstå nyanserna i vad som kommuniceras […] du säger kanske att du förstår fast du inte gör det, och så uppstår fortsatta misstag i kommunikationen längre fram.”

Även synen på hierarkier kan orsaka förvirring och konflikt. Vem för egentligen befälet?

Rollfördelningen på svenska vårdinrättningar kan skilja sig avsevärt från vad teammedlemmar med annan bakgrund är vana vid. Exempelvis med välutbildade sjuksköterskor som i vissa lägen har större kunskaper än läkarna och patienter som själva deltar i vårdbesluten.

”Vi behöver inte gå längre än till Danmark för att möta ett annat vårdsystem, med starkare hierarkier än i Sverige. Men att som läkare peka med hela handen och köra över erfarna sjuksköterskor, nej det funkar inte i Sverige”, säger Timur Uman.

Samtidigt som forskarna alltså pekar på problem förknippade med kulturell mångfald i arbetsgrupperna, är utgångspunkten att olikheterna kan bli till en värdefull tillgång.

Tidigare forskning har visat att diversifierade team kan leda till bättre vård för patienter från andra kulturer, förbättrat lärande och ökad kreativitet i beslutsfattandet.

Men för att de goda effekterna ska uppstå krävs en öppenhet kring kulturella skillnader, och att olikheterna överbryggas på ett sensibelt och gärna informellt sätt.

I den processen är chefen en nyckelperson, enligt forskarna. 

”Ledaren behöver ta ansvar för de som inte har svenska som modersmål och kommer från andra kulturer”, säger Timur Uman, och tillägger:

”När jag själv kom till Sverige från Lettland via USA för 25 år sedan försökte jag på amerikanskt vis lyfta fram mina meriter på ett lite skrytsamt sätt, tills en svensk kollega rådde mig att tona ner det där. En liten sak, som gjorde stor skillnad på hur jag blev bemött.”

Han menar vidare att umgänge bortom arbetsuppgifterna har stor inverkan.

”Individer i mångkulturella team behöver lära känna varandra som individer, se varandra som människor och bygga tillit sinsemellan. Därför menar jag att gemensamma fikapauser och after work inte ska underskattas, utan snarare borde vara obligatoriska”, säger han och tillägger:

”Människor tenderar vid sådana tillfällen att söka en gemensam förståelse. Exempelvis kring ämnen som barn, Melodifestivalen, egentligen allt möjligt som förenar och inte nödvändigtvis har med jobbet att göra. Det blir en betoning på likheter, snarare än tvärtom. Vilket i grunden är den viktigaste mekanismen i sammanhanget.”

Källa: Kulturell mångfald i multiprofessionella team i sjukvård och patientsäkerhet.