Maxad mångfald när cv:t skrotades på Truecaller

När Nami Zarringhalam och Alan Mamedi startade sitt företag Truecaller var de fast beslutna om en sak: Att ge alla människor, oavsett bakgrund, samma chans.

Båda hade växt upp med föräldrar födda utanför Sverige och båda hade under sin uppväxt märkt att personer med en annan bakgrund än den typiskt svenska hade andra förutsättningar inom arbetslivet än vad infödda svenskar hade.

Så när Truecaller, som utvecklar en global telefonboksapp, grundades 2009 satte denna erfarenhet en avgörande prägel på företaget. Det spelar ingen roll vilket land du kommer från eller vilken formell utbildning du har. Det viktigaste är inställningen, värderingarna och passionen.

Enda undantaget är alla de ingenjörer som jobbar på Truecaller. De får alltid göra tekniska tester och case i samband med att de rekryteras.

Men i övriga fall är det andra variabler än formalia på cv:t som står i centrum när en person anställs.

”Vi tittar inte på kandidaternas utbildning och betyg när vi anställer. Vi tittar på vad de kan, vilka värderingar de har och hur passionerade de är. Företaget är väldigt värderingsstyrt”, säger Anna Fredrixon, hr-direktör på Truecaller, som tidigare jobbade på ett betydligt mer homogent konsultföretag.

De värderingar som företaget arbetar efter är fun, respect, efficiency och prestigelessness (ett ord som inte finns på engelska), det vill säga glädje, respekt, effektivitet och prestigelöshet.

”Folk ska känna passion för det de gör och respektera varandras olikheter. De har stor frihet, men ska också leverera och inte ha någon prestige utan göra vad som krävs.”

Totalt jobbar 70 personer på Truecaller, varav 60 medarbetare sitter i Stockholm. Av dessa är endast omkring var femte svensk.

Sammantaget finns 35 nationaliteter – bland annat USA, Frankrike, Sri Lanka och Indien – representerade på alla nivåer inom företaget. Med tanke på den stora etniska mixen har Truecaller gett sig själva smeknamnet ”Lilla FN”.

Något krav på att kunna prata svenska finns det inte.

”Man klarar sig långt med engelska i Sverige och man behöver heller inte prata perfekt med brittisk accent”, säger Anna Fredrixon.

Den stora spridningen bland personalen lyfts fram på olika sätt på företaget. Bland annat har alla medarbetare sitt lands flagga vid sin arbetsplats.

”När någon har varit i sitt hemland tar han eller hon med sig någonting därifrån, till exempel något ätbart. På våra så kallade ’geek lunches’, där medarbetarna håller drag­ningar om olika ämnen kan det också hända att någon berättar om sitt hemland.”

Under de olika ländernas högtider har personalen även på sig sitt lands högtidskläder. Och när det är Lucia eller midsommar skickar företaget ut information om Sverige och svenska traditioner och för­klarar vad som händer.

”Jag har även funderat på hur vi ska kunna ge alla ledigt på sina respektive länders viktigaste högtidsdagar. Än har jag inte hittat någon perfekt lösning, men jag tror att det ska gå att ordna”, säger Anna Fredrixon.

En stor fördel med mångfalden är att företaget kan använda sig av de varierande bakgrunderna när de utvecklar och marknadsför sina produkter utanför Sverige. Exempelvis kan medarbetarna berätta vad som är viktigt att tänka på i kommunikationen med deras hemländer.

”Det är lättare att vara ny­­tänkande när vi inte är fast i samma gamla vanor.”

Ett tips som Anna Fredrixon vill skicka med till andra före­­tag som vill komma igång med mångfaldsarbetet är att börja nu. Det behöver inte alltid föregås av omfattande utredningar.

”Oavsett hur det går för den som anställs får han eller hon en värdefull punkt på sitt cv. Stirra er inte blinda på bekymren eller på svenskakunskaper. Värderingsmässigt ledarskap är viktigare”, säger hon.

Tiden på företaget har även påverkat Anna Fredrixon på ett privat plan.

”Det har gett mig ett uppvaknande och en annan bild av Sverige. Saker är inte alltid som man föreställer sig, och det har gjort mig mer ödmjuk. Det är det bästa beslut jag har tagit att börja jobba här.”