»Tänk på var kritiken kommer ifrån«

Är du helt okänslig för kritik?
»Nej, det är jag inte. Men om den bygger på oriktiga fakta lägger jag den åt sidan, så länge som den inte stör mina relationer i jobbet.«

Många fotbollscoacher
har slutat just för att de har
varit utsatta för kritik.
»Det stämmer nog. Men huvudorsaken till att jag sitter kvar är ändå att vi har haft relativt bra resultat under hela den här perioden. Utan dem hade jag inte varit kvar så länge. Men en av fördelarna med att bli äldre är att man lär sig lägga kraft på rätt saker, och inte på irrelevant kritik.«

Hur skiljer man på relevant
och irrelevant kritik?
»Framför allt får man tänka på vem kritiken kommer ifrån. I mitt fall är det ofta journalister och så kallade experter som kritiserar. Den kritiken anser jag ofta bygger på oriktiga fakta. Jag har ett nätverk av kolleger och tränare, både i Sverige och utomlands, som jag diskuterar mitt arbete med. Om man börjar lyssna för mycket på folk som kritiserar blir man snabbt en populist.«

Men finns det inte en risk  
Att man avfärdar all
kritik som irrelevant?
»Jo, du måste förstås alltid vara beredd att lyssna, annars hamnar du under någon sorts ostkupa. Men om man har folk både internt och externt som man kan stämma av med minskar den risken. Om samma kritik återkommer ofta funderar jag extra mycket på just det beslutet, om det nu rör laguttagning, planering, organisation eller något annat.«

Intern kritik då, spelarna håller
inte alltid med dig.
»Den typen av kritik måste jag kunna hantera. Om en spelare inte får spela så mycket som han vill  så är det i högsta grad relevant kritik. Då måste jag kunna förklara och motivera mina beslut på ett bra sätt. Men om någon kritiserar hela tiden, och om det blir ett problem som sprider sig i gruppen, då måste man få bort problemet. Antingen diskutera saken eller flytta personen.«

Som i höstas, när du skickade
hem tre spelare Från en samling
efter att de gått på krogen?
»Det var ju naturligt att just de tre inte höll med mig. Jag som ledare var tvungen att fatta ett beslut. Vi hade ett snack om det som hände och spelarna fick chansen att berätta hur de såg på saken. Konflikten var borta ur gruppen ganska snabbt, men den fortsatte att leva i medierna.«
Det blåste rejält kring dig under ditt
första mästerskap, em 2000.
»Ja, det stormade ordentligt, och det var jobbigt. Jag har nog fått lite tjockare hud sedan dess.«

Måste man bli hårdhudad som chef?
»Nej, inte måste. Men jag tror att de flesta blir det. En av de skillnaderna för mig i dag jämfört med då är väl också att mitt nätverk är större nu och mina kontrollstationer fler.«

Har du något särskilt sätt att tänka för att inte ta åt dig personligen av kritik?
»Man får tänka på vad den som kritiserar har för agenda och utifrån vilket perspektiv de kritiserar, vem deras uppdragsgivare är och så vidare.«

När du fattar beslut, förbereder du dig då också på hur du ska tackla kritiken?
»Nej, inte alls. Om man har gjort sin hemläxa ordentligt klarar man av att motivera sitt beslut. Jag har aldrig reflekterat över vem som skulle tänkas ogilla mitt beslut.«

Kan man stärka sitt ledarskap genom att lära sig hantera kritik?
»Absolut. Om man bygger sina beslut på fakta, statistik och historik klarar man sig alltid. Det är en balansgång: du får inte gräva ner dig när någon kritiserar dig, men heller inte bara slå ifrån dig.