Interimschefer allt vanligare i orostider

En interimschef är en inhyrd konsult som tillfälligt tar rodret för att genomföra förändringar, hantera kriser eller täcka upp vakanser.

Så lyder en definition på ett växande fenomen i ett snabbrörligt arbetsliv med organisationer som blivit allt mer slimmade. 

Tidigare forskning har visat att förändringsprocesser kräver tid och förankring i organisationskulturen. Att anlita en interimschef – en extern person utan vare sig historik eller framtid i organisationen – går därför emot mycket av den kunskap som finns om att leda i förändring.

Det menar Viktoria Rubin, doktorand i organisations­pedagogik vid Stockholms universitet.

”Samtidigt blir den här typen av lösningar allt vanligare på arbetsmarknaden. Därför behövs ökad förståelse för interimschefernas betydelse för ledarskap, utveckling och lärande”, säger Viktoria Rubin som granskat de nya premisserna i ett forskningsprojekt, säger hon till Chef.

Är interimschefer särskilt gångbara i orostider?

”Under pandemin märkte vi hur större försiktighet med att tillsvidareanställa ledde till ökad efterfrågan på interimschefer, något man kan förutsätta gäller även under de orostider som råder i dag. Precis som under pandemin är också neddragningar och omstruktureringar högaktuella, vilka är viktiga, vedertagna uppdrag för interimschefer”, svarar Viktoria Rubin, och tillägger.

”Min bedömning är att ovanligt många står till förfogande som interimschefer just nu, vilket kan kopplas till den höga arbetslösheten.”

Din forskning pekar på att interimschefer kan se på verksamheten med nya ögon, och mer än någon insider våga ifrågasätta strukturer – kan du utveckla?

”Ja, medan interimschefer ofta anlitas för att ta i med hårdhandskarna och utföra obekväma uppdrag, vittnar många om deras förmåga att vända på steken, hitta nya perspektiv, låsa upp knutar, tillföra ny kunskap och hjälpa organisationerna framåt. Maktdynamiken sätts ofta i rörelse när det kommer in en person utifrån, någon som utan emotionella bindningar eller intresse av att positionera sig går in för att göra någonting bra.”

”Samtidigt kan det finnas en misstänksamhet bland medarbetare som undrar vad som ska hända med deras roller och positioner, och därför ser interimschefen som ett hot. Ofta kan de här motstridiga uppfattningarna råda samtidigt på en arbetsplats.”

Att hyra in en interimschef, luta sig tillbaka och lita på att den externa kraften ska fixa alla problem, är det en bra idé?

”Nej, vad både beställaren och interimschefen behöver ha klart för sig är att uppdraget är ett teamwork. Parterna behöver alltså inte bara fastställa omfattningen av mandatet vid uppdragsstart, utan också ha täta avstämningar längs vägen. Ofta uppstår oväntade problem och situationer, som det gäller att ha en dialog kring för att kunna gå vidare. Beställaren måste också förbereda organisationen på vad som ska ske – kratta manegen för interimschefen, så att säga.”

Är det inte en dyr lösning att anlita interimschefer?

”De kostar förstås rätt mycket, jämfört med ordinarie anställdas månadslöner. Men beställarna brukar vilja ha någon som är omedelbart tillgänglig och samtidigt väldigt kvalificerad, det är väl så de flesta motiverar priset. Samtidigt som beställarna många gånger inte ser något annat alternativ”, säger Viktoria Rubin.