Informella ledare i kris: Så ger de oss hopp

Vad har Lottie Knutson, Andreas Norlén och Anders Tegnell gemensamt? En kommunikationschef, en talman – och en statsepidemiolog. Utifrån är likheterna inte direkt slående.

Men alla tre är personer som väldigt tydligt fått en viktig ställning i kris. När Sverige hamnat i situationer och stått inför ett nödläge som vi inte upplevt förut har dessa tre på olika sätt klivit fram och blivit avgörande för utvecklingen – och dessutom lyckats få stort förtroende av svenska folket.

Vi är många som minns Lottie Knutson: kommunikationschef på TUI, dåvarande Fritidsresor, när tsunamin vällde fram över Indiska oceanen och orsakade förödelse 2004. Tidigt på morgonen fick hon och hennes kollegor de första rapporterna om vad som hände. Då var det ännu bara fragment, omfattningen var ännu svår att uppfatta, har Knutson berättat senare i intervjuer.

Många har lyft fram hennes agerande som ett föredöme för hur krishantering ska ske. Trygg, lugn och informativ syntes hon i media och rapporterade läget. Vissa menar att Knutson gjorde det som utrikesdepartementet borde ha gjort: visade känslor, informerade och agerade.

Knutson själv har pratat i många intervjuer om att anledningen till att det blev bra var att de tidigare hade övat på krissituationer på företaget och att hon själv hade varit med om svåra kriser tidigare. Men även att hon gick på magkänsla. För den naturkatastrof som tsunamin var hade ingen kunnat föreställa sig. Ingen hade övat på den.

Andreas Norlén var ingen nybörjare inom politiken när han den 24 september 2018 blev talman, men kom under hösten att gå från okänd för de allra flesta till att bli i det närmaste folkkär. I ett mycket svårt läge efter riksdagsvalet, där många partier tävlade om att smutskasta varandra, klev han fram som den ödmjuke och nästan nördigt påläste talmannen som bjöd på kakor och kaffe under sonderingsrundorna. (Något som för övrigt till och med fick Riksdagshuset kafé att hoppa på tåget och börja sälja ”Talmansrundan”: ett kit bestående av en dammsugare, en chokladbiskvi och en finsk pinne.)

Att talmannen innehar Sveriges näst högsta ämbete – efter statschefen, kung Carl XVI Gustaf, och före statsministern – verkade Andreas Norlén ta med ro och tillförsikt. Efter 4,5 månader, tre talmansrundor och hot om nyval var hans uppdrag äntligen slutfört och Sverige hade en ny regering.

Det komplexa regeringsläget Andreas Norlén stod inför 2018 hade vi, det svenska folket, själva ordnat genom att rösta väldigt jämnt. På så sätt liknar den nuvarande coronapandemin snarare tsunami-vågen. En katastrof som väller fram över världen. Ingen har övat på eller hanterat något liknande tidigare. Inga facit finns. I nuläget testar vi i skarpt läge.

Det gör att Anders Tegnell har det hittills svåraste uppdraget av de tre, eftersom ingen vet vad som är rätt eller fel. Vi kan bara hoppas.

Och klart är att Tegnell har lyckats skapa det förtroende som behövs för att vara den människor hoppas på.

För i ett av de svåraste lägena som världen mött i modern tid är det i Sverige en tidigare okänd statsepidemiolog med halvskrynkliga kläder som just nu är huvudpersonen på presskonferenserna, lugnt och metodiskt svarar på frågor i nyhetsprogrammen och tillsammans med regeringen sätter hela landets strategi för att överleva det nya coronaviruset.

Det kommer att skrivas spaltmeter om varför just han blev frontfigur, vilka mekanismer som skapar förtroende och vad som behövs vid kris. Allt beroende på hur det går. För, som Lottie Knutson ofta framhåller, resultatet av krishantering bedöms ju ofta först i efterhand, när allt är klart.

Just nu är vi bara väldigt många som hoppas att mannen med den högst svåruttalade yrkestiteln får gå till historien– som ytterligare en krishanterare av yppersta klass.