Hybridbråk och metavärldar – här är ditt chefsår 2022

Bäddat för bråk på hybridkontoret

Hybrid – ordet klingar modernt, nästan science fiction. Att ”hybridarbete” är framtiden har vi redan hört ett tag, och när visionen nu ska förverkligas visar det sig, som så ofta, att djävulen sitter i detaljerna och det hajpade även har en baksida. Det råder fortfarande osäkerhet kring hur hybridarbetet praktiskt ska gå till, och som chef behöver du under 2022 hantera ett antal närmast inbyggda konfliktområden för att det hela inte ska spåra ur.

Hur många dagar per vecka, och vilka, kan och bör medarbetarna jobba hemifrån? När är det meningen att folk ska infinna sig på kontoret, och varför? Blir företagskulturen lidande av allt distansarbete, och vad är vitsen med att åka till kontoret om ändå ingen annan är där? Blir det rättvist? Undersökningar visar att kvinnor är mer benägna att jobba hemifrån än män, inte minst av familjeskäl, vilket kan visa sig bli en social och karriärmässig nackdel – syns du inte, så finns du inte, heter det ju … 

Fortsatt osäkerhet kring pandemin

Pandemier dör inte, de klingar bara av. Vilket är vad covid 19-pandemin sannolikt gör under pandemi-år nummer tre (2022), samtidigt som nya antivirus-piller, behandlingar och vaccin lanseras inom vården. Men viruset fortsätter samtidigt att mutera, vilket innebär fortsatt risk för lokala utbrott – både i Sverige och ute i världen – med oförutsägbara följder som kan vända upp och ner på just din verksamhet. En osäkerhet många branscher tvingas leva med under lång tid framöver. 

Somliga förändringar är här för att stanna. Tjänsteresandet blir aldrig vad det varit – uppåt hälften av affärsresenärerna lär ha försvunnit för gott – och frågan är om vi någonsin kommer att gå på bio i samma utsträckning som förut. Hela branscher har på kort tid stöpts om. Hör du till dem som behöver överväga att byta karriärspår?

Greenwashing-varning

Är lösningen på klimatkrisen att alla i hela världen skaffar sig varsin 2,7 ton tung elbil? Antagligen inte. Den i alla avseenden brännande klimatfrågan visar sig vara betydligt mer komplex och svårlöst än vad vi kanske trodde för bara några år sedan. Oavsett tolkningen av det senaste klimatmötet i Glasgow, står det klart att tålamodet för greenwashing och allmänt bla-bla-bla om hållbarhet tryter. Allt fler bolag antar netto noll-utsläppsmål, och pressas både politiskt och publikt till större transparens kring hur koldioxidreduceringen rent praktiskt ska gå till. För att bli tagna på allvar, behöver chefer och verksamheter i ökad grad ta itu med klimatavtrycken längs hela försörjningskedjor och rentav ifrågasätta en och annan slit- och slängaffärsmodell. Om inte annat för att fortsätta vara relevanta och inte utraderas från marknaden. 

Meta-världarna är här

Pandemin förpassade många av oss till en virtuell verklighet i form av videomöten och andra digitala arrangemang för distansarbete. Ett kris-relaterat uppsving inom en mycket större trend. Under 2022 kommer konceptet ”metaverse” att framstå än tydligare, alltså framväxten av hela digitala världar parallellt med vår fysiska verklighet. 

Facebook-grundaren Mark Zuckerberg hör till de främsta tillskyndarna bakom dessa meta-universum, där det är meningen att vi alla, inte minst chefer, ska vistas mer eller mindre permanent för arbete, umgänge, resor och mycket, mycket mer. En högteknologisk dröm som överträffar allt vi hittills upplevt digitalt. Med meta-världarna kommer en uppsjö nya prylar, som kraftigt förhöjer syn- och känselintrycken och till och med möjliggör förmedling av lukter. Ericsson förutspår att intrycken i detta känslornas internet blir omöjliga att särskilja från verkligheten så snart som 2030. Inte alla instämmer i jubelkören. Att tech-plattformarnas och Facebooks visioner har en baksida står klart efter åtskilliga skandaler och somliga viskar om en dystopi. Blir vi i själva verket avskurna från det som är verkligt viktigt i livet bakom meta-världarnas vr-glasögon? Något du som chef kan behöva grunna över innan du köper konceptet rakt av.

Säkerhet allt hetare som chefsfråga

Den grova kriminaliteten står inte bara högt på den politiska agendan under valåret 2022, utan är också något som chefer i ökad grad tvingas parera rent konkret. Efterfrågan på lås, passersystem och väktare växer explosionsartat – den svenska säkerhetsbranschen omsätter nu 90 miljarder kronor per år – samtidigt som förmögna näringslivshöjdare tillråds hålla en låg profil privat för att inte bli rånade på sina dyrbara armbandsur eller rentav kidnappade. 

Parallellt har landets chefer ett annat allvarligt säkerhetsproblem att brottas med, de cyberattacker som i utpressningssyfte ständigt hotar att lamslå verksamheten. Någon patentlösning varken på gäng- eller cyberbrottsligheten lär inte uppdagas heller detta år. Klart står bara att det är dyrt att skydda sig – men potentiellt ännu mycket dyrare om du inte agerar alls.

Talang + skola = sant

En skriande brist på ”talang”, alltså högt kompetenta personer inom inte minst framtidsindustrier som it, fortsätter att vålla huvudbry bland chefer och ledare under 2022. Minst lika brydsam är situationen inom skolan, där en uppåt fjärdedel av eleverna lämnar nian med ofullständiga betyg och utan att ha uppnått kunskapsmålen. Kan det möjligtvis finnas något samband?

Nya larmrapporter visar på läsningens sjunkande status både inom och utanför skolan, vilket kan leda till ytterligare polarisering och en ny sorts analfabetism, med stora grupper som helt saknar förutsättningar att ens ta sig in på arbetsmarknaden. Mycket står således på spel, för Sverige och människorna. Blir 2022 året då skolan får det ledarskap och den plats i samhället som den förtjänar?