Gör arbetsmiljö till årets heta utvecklingsfråga

Få koll på regler och hjälp med arbetsmiljöarbetet. Anmäl dig här till Chefs seminarium den 2 februari

Arbetsmiljöverkets senaste undersökning visar att drygt en miljon svenskar, omkring var femte arbetande person, har någon form av arbetsrelaterade besvär. Sjukskrivningstalen är fortsatt höga och stressdiagnoserna fortsätter att öka. Särskilt hårt drabbade är kvinnodominerade branscher inom vård, skola och omsorg.

Chefer har samtidigt skärpta krav på sig när det kommer till arbetsmiljöarbete, sedan Arbetsmiljöverkets nya regler började gälla 31 mars förra året. Uppgiften att leda mot en bättre arbetsmiljö kan kännas både spretig och överväldigande.

Chefens tuffa arbetsmiljöansvar – 5 punkter att ha koll på

Den mörka bild som målas upp i debatter, i rapporter och nyhetsrapportering kan också lägga krokben för lust och motivation i arbetsmiljöarbetet. Då kan det vara nyttigt att lyfta sig lite och försöka se det här viktiga ledningsarbetet ur ett annat perspektiv.

”Jobba med arbetsmiljön på ett sätt som ger mer drivkraft och uthållig motivation”, säger Mikal Björkström på Previa.

”Jobba med arbetsmiljön utifrån ett utvecklingsperspektiv, där verksamhetsmål och verksamhetsnytta står i fokus, istället för utifrån ett perspektiv som enbart handlar om risker och ohälsa – det ger mer drivkraft och uthållig motivation”, menar Mikal Björkström, affärsområdeschef organisation och ledarskap på Previa och en av flera föreläsare på Chefs arbetsmiljöseminarium i Stockholm den 2:a februari 2017.
Han fortsätter:
”Fokusera på organisatoriska faktorer som krav, stöd och resurser, snarare än på individfaktorer som stresshanteringskurser”, menar han.

Det går helt i linje med vad Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket säger till Chef:
”Ohälsan visar sig hos individerna, men orsakerna finns främst i hur arbetsgivaren organiserar arbetet och det sociala samspelet på jobbet.”

Läs mer om Chefs seminarium: Chefens nya arbetsmiljöansvar

Det finns mängder av skäl, långt bortom de ökade kostnaderna för sjukskrivningar, att se arbetsmiljöarbete som en prioriterad utvecklings- och framtidsfråga. Företag med medarbetare som mår bra är mer lönsamma. Forskning visar att när vi mår bättre på jobbet producerar vi också mer. Lojalitet och närvaro ökar, vi blir mer innovativa och bättre på att samarbeta. Kundnyttan ökar och vi blir i en bra arbetsmiljö också mer sugna på att jobba längre upp i åren, enligt Långtidsutredningen 2015.

Här finns mycket att vinna – för både företaget, organisationen och medarbetarna. Vilket blir ditt favoritargument för att göra arbetsmiljöarbetet till 2017 års hetaste utvecklingsfråga?

Har du koll på de nya kraven?

Arbetsmiljöverkets föreskrifter delar upp arbetsgivarens ansvar i fem områden:
Chefens nya arbetsmiljöansvar – Anmäl dig till Chefs seminarium

1. Kunskapskrav. Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling, till exempel genom utbildning.
2. Mål. Arbetsgivaren ska ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska ”syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa.”
   Finns det minst 10 arbetstagare i verksamheten ska målen dokumenteras skriftligt.
3. Arbetsbelastning. Arbetsgivaren ska anpassa resurserna till de krav som ställs i arbetet. Det kan innebära att minska arbetsmängden, öka bemanningen eller ge möjlighet till återhämtning.
   Arbetsgivaren ansvarar också för att det förs en dialog mellan arbetsgivare och anställda, för att förhindra ohälsa. Arbetstagarna ska känna till vilka arbetsuppgifter de ska utföra, vilket resultat som förväntas av dem och vem de ska vända sig till för stöd och hjälp.
   Arbetsgivaren ansvarar för att vidta åtgärder, som utbildningsinsatser och rutiner, för att motverka ohälsa vid ”starkt psykiskt påfrestande” arbetssituationer.
4. Arbetstid. Arbetsmiljöverket skriver: ”Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna.” Det gäller exempelvis vid skiftarbete, men också förväntningar på att vara ständigt nåbar. Fokus för arbetsgivaren ska ligga på möjligheterna till återhämtning. De nya arbetsmiljöföreskrifterna tydliggör att arbetstiden ska undersökas och riskbedömas utifrån ett hälsoperspektiv.
5. Kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska vara tydlig med att kränkande särbehandling inte accepteras, till exempel i en policy, och ta fram rutiner. Rutinerna ska klargöra:
   a) vem som tar emot information om att kränkande särbehandling förekommer,
   b) vad som händer med informationen och
   c) hur och var den utsatta kan få hjälp.

Hr-direktören: 3 tips till lönesättande chefer