För ful för jobbet? Fler ratas på grund av utseende under pandemin

Att utseendet spelar roll vet vi redan. Forskare har genom åren kunnat visat att ett attraktivt yttre påverkar karriären i positiv riktning, med större förmåner och högre lön. Något som delvis kan grunda sig i det goda självförtroende som ett snyggt utseende gärna ger.

Nu visar det sig att utseendet spelar ännu större roll än man kanske tidigare trott, då chefer i ökad utsträckning ratar fula kandidater redan i ett tidigt skede av anställningsprocessen. Detta enligt rekryteringsföretaget TNG:s årliga trendspaning om fördomsfri rekrytering.

”Rekryteringstrenden lookism, eller beauty bias som den också kallas, är en nygammal trend som dessvärre fått ett uppsving under coronapandemin”, rapporterar TNG som kopplar utvecklingen till det omfattande hemifrån-arbetet och alla tvådimensionella möten via skärm .

Enligt rekryteringsföretagets research misstänker i dag 14 procent av jobbsökarkandidaterna att de blivit bortvalda på grund av sitt utseende. Samtidigt svarar 46 procent av hr-specialisterna och 34 procent av cheferna att de påverkas av kandidatens utseende under en anställningsintervju, framgår av undersökningen med över 1000 svarande.

Finans- och marknadsföringsbranschen tycks vara särskilt utseendefixerad. I experiment utförda vid London Business School uppgav hela 75 procent av deltagarna att de skulle anställa den ”snyggaste” kandidaten till ett fingerat specialistjobb, då de uppfattade den personen som mest kompetent.

”Detta kallas även ‘halo-effekten’, att omedvetet lyfta upp egenskaper som talang, ärlighet och intelligens hos snyggare människor”, påpekar TNG.

Samtidigt finns motstridiga rön om att du heller inte bör vara för snygg: Enligt en studie i Journal of Personality and Social Psychology väljer rekryterare bort kandidater de anser vara särskilt vackra. Orsaken sägs vara att de medvetet eller omedvetet inte kan föreställa sig någon med ett sådant tilltalande yttre ska kunna trivas i ett helt vanligt, småtrist jobb.

”Lookism” ingår inte i de lagstadgade svenska diskrimineringsgrunderna, och har inte fått tillnärmelsevis lika stor uppmärksamhet som andra jobbmässiga orättvisor grundade i exempelvis kön, etnisk tillhörighet eller ålder. En spirande medvetenhet om problemet yttrar sig samtidigt i anonymiserade jobbsökarprocesser där kandidaternas namn, ålder och kön hålls dolda för rekryterarna, samt i AI-teknik där en robot tar hand om intervjun. I det erkänt utseendefixerade Colombia – ett land med en av världens högsta frekvenser av skönhetsoperationer – finns företag som låter synnedsatta träffa kandidaterna, för att den vägen försöka tona ner utseendets roll.

Thomas Chamorro-Premuzic, professor och affärspsykolog inom Manpower Group menar att anonymiserade ansökningar och bearbetning av nakna fakta kanske ändå inte räcker för att komma till rätta med problemet. Till synes objektiva data är sannolikt influerade av utseendemässiga fördomar de också:

”Om attraktiva människor blivit mer fördelaktigt bedömda i det förflutna, kommer de i högre grad att framstå som högpresterare i sina cv:n”, skriver han i Forbes.