Jobba hemifrån – en karriärfälla?
Det flexibla arbetslivet är här för att stanna. Nu varnar forskare för att hemmajobbandet kan ge sämre karriärmöjligheter, sämre lön och prestationer som inte syns.
När coronasmittan väl ebbat ut kommer arbetslivet att erbjuda en bekväm mix av valmöjligheter, med fortsatt chans att jobba hemifrån för miljontals människor som annars skulle ha återgått till sina traditionella kontor. Därom tycks forskare och näringslivsfolk överens. Spotifys erfarenheter av coronakrisens distansarbete är exempelvis så positiva att företaget nu lanserar konceptet ”Work from anywhere”, där samtliga 6500 anställda får fortsatt erbjudande att jobba både hemifrån och på kontoret.
En färsk amerikansk studie visar att nästan en fjärdedel av all arbetstid sannolikt kommer att utföras från hemmen vid slutet av coronapandemin, jämfört med bara fem procent före covid 19-utbrottet.
”Inte minst höginkomsttagare kommer att åtnjuta fördelarna med att jobba hemifrån”, heter det i studien där forskare från bland annat Stanford-universitetet slår fast att produktiviteten gått upp medan ”hålla sig undan”-stigmat kring hemifrån-arbetarna allt mer klingat av.
Att ungefär 70 procent av de över 22 000 arbetstagare som omfattas av undersökningen uttrycker tvekan eller rädsla inför att åter behöva trängas i kollektivtrafik, lunchrestauranger, hissar och annat som hör kontorslivet till, pekar också på att hemmakontoret är här för att stanna.
Samtidigt finns underskattade baksidor med det allt vanligare hemifrån-arbetet. Det menar Stanford-forskaren Nicholas Bloom, en av dem som står bakom rapporten och som tillsammans med näringslivets toppchefer försöker skapa sig en bild av vad det nya flexibla arbetslivet egentligen innebär.
”Blandat läge är rena skräcken”, säger han till Financial Times och syftar på mixade arbetslag bestående av, säg, fem personer som jobbar hemifrån medan deras fyra kollegor befinner sig på kontoret. Med resultat att samtliga får kämpa med att göra sig förstådda via svajiga videosamtal och över länk. Och även när tekniken fungerar, är hemifrån-gänget medvetet om att det går miste om ibland avgörande information som bara står dem som nätverkar inne på kontoret till buds.
”Det är en katastrof”, säger Bloom, ”så företagen försöker därför organisera det så att alla antingen är på kontoret samtidigt, eller jobbar hemifrån alla på en gång.”
Ännu mer oroande är den ”diskriminerings-kris” som kan bli följden av att människor tillåts arbeta hemifrån i den utsträckning de vill. Syns du inte, så finns du inte, lyder ett gammalt talesätt: En studie av ett kinesiskt reseföretag som Nicholas Bloom utförde för cirka tio år sedan visar att folk som distansjobbar hemifrån får sämre karriärmöjligheter och bara blir befordrade i hälften så stor utsträckning som kollegorna som befinner sig på sina kontor. Medan hemifrån-arbetarna mer eller mindre glöms bort, skaffar sig de som befolkar kontoren ”chefskapital” genom att luncha, ta kaffepauser och småprata med sina överordnande, framgår av studien.
”Resultatet ligger i linje med flera andra studier, som bland annat visar hur distansarbete kan påverka lönesättningen negativt”, säger svenska forskaren Linda Widar, verksam vid Högskolan i Gävle och expert på frågan.
En farhåga i forskarvärlden är att det nya flexibla arbetslivet kommer slå tillbaka löne- och karriärmässigt på inte minst kvinnor, då de sannolikt kommer att tillbringa mer tid i hemmen med sina småbarn än unga ambitiösa män som åker in till kontoret fem dagar i veckan.
”För personalledande chefer är det viktigt att skapa en kultur där ingen blir osynliggjord. Det kan handla om att skapa tillfällen där alla är inbjudna, inrätta regelbundna punkter där alla möts, oavsett om de arbetar på distans eller inte”, säger Linda Widar.
Samtidigt finns stora grupper som inte har något val, med jobb som kräver att de alltid finns på plats, handgripligen flyttar saker eller rör sig bland okända människor, trots smittorisken.
”De är verkligen förbannade”, säger Nicholas Bloom till Financial Times och tillägger att deras chefer inte vet hur de ska stävja missnöjet. Högre löner kan tyckas vara ett givet svar, men marknadskrafterna håller emot. EU-statistik visar att unga och lågutbildade hör till dem som förlorat mest på covid 19-krisen, är mest i riskzonen för inkomstbortfall och att helt bli av med jobbet.
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.