Forskarbok undersöker hur ledarskap påverkas av kriser

Vad har vi civila chefer mest att lära av det som ni gör inom försvaret?
”De två aspekter vi brukar framhålla är etik, som är viktigt när man hanterar det statssanktionerade våldet, men också viktigt när det ”skorpar till sig” i den civila världen. Inte minst inom sjukvården där det också kan handla om liv och död.
Den andra aspekten är stress. Vår stressutbildning är ju rätt omfattande och Försvarshögskolan har mycket forskning på området, där ligger vi i framkant. Det gäller även moralisk stress, när individens värdegrund ställs i motsats till handlingen som man utför.”

Hur arbetar ni med det här?
”Vi har en övningskultur. Eftersom det tack och lov inte är krig, så förbereder vi oss för att hantera den väpnade striden genom att öva och öva. Man måste kunna utföra rationella handlingar i en kaosartad situation. 
I boken har Susanne Hede skrivit om krishanteringens olika faser. När hon undersökt det har hon hittat respondenter inom offentlig förvaltning som tycker det är för otäckt att öva. Och när de gör det så finns inte stöd i kulturen för att gå utanför rutinerna.” 

Hur kan ledarskapet ge stöd för att gå utanför rutinerna? 
”Försvarsmaktens filosofi som bygger på vilja till engagemang, initiativ och att känna glädje när man får ett ansvar. Man ska ha kompetent personal som vet när de ska lösa en uppgift och när de ska säga nej. Om jag fått en order och kommer fram till en linje där vi upptäcker minor måste jag kunna välja att ta en annan väg. Man ska ha information och förstå ett övergripande syfte som man arbetar mot.”