En dysterkvist räcker

Anställda som inte drar sitt strå till stacken, är konstant olyckliga, stöddiga eller hoppar på andra – fungerar som ett virus, förstör gruppdynamiken och skapar organisatorisk dysfunktion. Det skriver ledarskapssajten Management-issues.com.

Det är William Felps och professor Terence Mitchell från Washington Universitys School of Business som har analyserat ett antal studier om hur grupper interagerar. Forskarna studerade hur grupper med fem till 15 anställda i olika branscher påverkades av negativa medlemmar. I en undersökning bland 50 arbetsgrupper inom tillverkningsindustrin presterade grupper, med en medlem som var otrevlig eller ansvarslös, sämre än andra grupper. Gruppen hade även sämre intern kommunikation och svårare att samarbeta.

Gruppmedlemmar kan reagera på en negativ medlem på tre olika sätt enligt Felps.

• Motiverad medling
• Avvisande
• Försvar

I det första sättet försöker medlemmarna att bry sig om individen och be honom eller henne att ändra sitt beteende. Misslyckas det blir personen avvisad.

Den motiverade medlingen och avvisningen kräver starka gruppmedlemmar, är de inte det blir de frustrerade och sätter sig i försvarsställning.

Vanliga försvarsmekanismer som anställda får när de behöver arbeta med en person med dålig attityd är förnekelse, skygghet, ånger, oro och rädsla. Resultatet blir att medlemmarna tappar förtroende för gruppen och lösgör sig från den.

Ett annat resultat från studien är att en positiv medlem inte väger tyngre än en negativ. Det spelar alltså ingen roll att du har flera riktigt bra medlemmar i gruppen, den negativa kommer alltid att styra stämningen.

Forskarna varnar för att det är stor skillnad mellan anställda med dålig attityd och anställda som kan tänka i nya banor och utmana status quo. De så kallade ”positiva avvikarna” är inte alltid så populära men hjälper ofta till att starta en förnyelse i organisationen.

Att rekrytera rätt personer är förstås en självklarhet för att undvika personer med negativ attityd, men Felps förordar även personlighetstest för att hitta känslomässigt ostabila personer.

Har man råkat anställa fel person ändå bör man placera personen på en position där han/hon har så lite kontakt som möjligt med de övriga anställda. Eller så får man svälja sitt misstag och helt enkelt säga upp personen.