Cheftest: Micael Johansson, koncernchef Saab

Klockan skulle just slå 04.00 den 24 februari 2022, när den ryske presidenten Vladimir Putins beslut om att ”vidta militärtekniska åtgärder” mot Ukraina kablades ut över världen via regerings­högkvarteret Kremls hemsida. 

För Micael Johansson och hans 18 000 anställda i över 30 länder var detta en omvälvande morgon. Alla insåg vad det ryska aggressionskriget skulle leda till: Förutom svårt mänskligt lidande och en mer osäker värld, också en allt starkare efterfrågan på Saabs produkter. 

Och så blev det. Ett halvår senare kunde Saab konstatera att beställningarna av radarspaningsplan, ammunition, större försvarssystem och ett flertal vapenprodukter hade ökat med 76 procent jämfört med motsvarande period 2021. 

”Efter 24 februari känns det som om våra produkter blev mer accepterade. Vi har ju alltid fått leva med att de väcker känslor och att exporten av dem debatteras. Att till och med pensionsfonder inte vill investera i Saab”, berättar en hög Saabchef.

Det har väl knappast undgått någon att Sverige och flera länder i väst har skänkt betydande mängder vapen till Ukraina, däribland Saabs granatgevär Carl-Gustaf och pansarvärnsvapnet AT4.

”Alla vet att ryssarna har fullständigt klart för sig var dessa vapen tillverkas – och av vem. Så mitt i all stolthet vi kände över att kunna bidra till försvaret av Ukrainas demokrati och suveränitet kom också en sorts rädsla krypande. I detta läge var vi många som tackade högre makter för att vår vd heter Micael Johansson”, säger en mångårig medarbetare och tillägger:

”Micke, som alla säger, utstrålar ett sådant lugn. Han har full koll på allt in i minsta detalj och skulle aldrig göra några förhastade saker ens i ett läge som detta. Han är lite som en landsfader, någon man kan luta sig mot.”

Detta omdöme, som delas av många som Chef talat med, är också historiskt intressant. Den som vid sidan av Gustav Vasa oftast kallats ”den svenske landsfadern” är som bekant Sveriges tidigare statsminister Per Albin Hansson, tillika ”det svenska folkhemmets fader”. 

Men Per Albin Hansson kan också sägas vara Saabs anfader. Det var hans visioner om en svensk militär självförsörjning som 1936 blev startskottet för grundandet av företaget Svenska Aeroplan AB i Trollhättan. Den 2 april året efter föddes Saab med bland andra näringslivstitanen Marcus ”Dodde” Wallenberg Jr i spetsen. I dag är för övrigt hans sonson Marcus ”Husky” Wallenberg styrelseordförande i denna teknopolitiska innovationssaga.

Saabs första produkt, det seriebyggda flygplanet Saab 17, levererades till det svenska flygvapnet den 23 mars 1942. Men till skillnad från Carl Gustaf och AT4 kom detta pionjärbygge aldrig att användas i något krig. 

Då var det den hitlerska aggressionen i Europa som fick länder att öka sina försvarsbudgetar. 2022 upprepas sorgligt nog historien med en annan autokrat som utlösande faktor. Enligt en sammanställning från EU-kommissionen uppgår medlemsländernas extra försvarssatsningar till följd av Ukrainakriget till omkring 2 000 miljarder kronor. Hittills. Inom Nato kommer investeringarna i försvarsmateriel att öka med 50 procent till 2025. 

Det är i det här nya landskapet som Micael Johansson och hans Saab ska navigera.

”Jag är övertygad om att Micke kommer att leda Saab rätt i den marknadssituation som nu uppstått. Han är sjukt kunnig och man måste säga att det är imponerande att ha sån koll på en portfölj som rymmer produkter från havsbotten till rymden. Det är inte många som skulle klara det”, säger en källa med mycket god insyn i Saabs inre affärer.

I Saabs universum betyder ”havsbotten” i första hand Saab Kockums nya supertysta ubåt A26, vars leverans dock blivit nästan tio år försenad. Tidigast 2028 eller 2029 kan den förstärka den svenska marinen. 

”Rymden” innebär Saabs satsning på den nya generationens radarteknologi som ska kunna användas för att upptäcka satelliter och rymdskrot, men också för mer militär underrättelseinhämtning. I denna kontext ingår också Saabs nyaste flaggskepp GlobalEye, ett spanings- och ledningsflygplan som kan upptäcka allt från små vattenskotrar till kryssnings­robotar på hög höjd. 

”Micael är som klippt och skuren för att klara alla dessa kommande utmaningar nu när det skrivs försvarshistoria i Europa och vi för första gången ska skapa system och samarbeten för att säkra vår gemensamma europeiska säkerhet. Då krävs kompetens och det har Micke i överflöd”, säger en initierad källa inom ett av Saabs numera fyra affärsområden.

Tidigare bestod Saab av sex divisioner, men under Micael Johanssons ledning har dessa kokats ner till fyra affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Kockums och Surveillance. 

”De två divisioner som rationaliserades bort hade kvinnliga chefer och därmed försvann också olyckligt nog två kvinnor ur koncernledningen. Här har nu Saab lite att fundera på – i dag består ledningsgruppen av nio män och bara tre kvinnor”, säger en chef i första linjen och den åsikten delas av flera.

Just ledningsgruppens nuvarande sammansättning är en av få saker som Chefs källor har dubier kring. En återkommande feedback är att den också är för lite affärs- och hållbarhetsinriktad.

”Och”, tillägger en annan aningen bekymrad chef, ”Saab måste fullt ut lämna det gamla industrikoncerntänket och satsa mer på en modernisering vad gäller mångfalds- och genusperspektiv. Jag vet att Micael inte är någon kvoteringsvurmare och det kan jag förstå i vår bransch, men här finns ändå en klar förbättringspotential.”

Hen understryker dock att Saab har institutionaliserade program med syftet att uppmuntra unga kvinnor till fortsatt karriär inom koncernen. Målsättningen inom en av hävd mansdominerad näringsgren är att öka andelen kvinnor från 20 till 30 procent.

”Det är ett arbete som inleddes redan före Micaels tid som koncernchef, men han har tagit den stafettpinnen och det är bra. Det är också bra att Saab äntligen tagit tag i hållbarhetsfrågorna och nu inrättat en särskild Climate Task Force, som den kallas”, menar hen.

Förutom den omfattande omorganisationen har Micael Johansson också initierat och lett arbetet med att skapa tre nya ”hemmamarknader”, där Saab vill bli en integrerad del av den inhemska försvarsförmågan: Australien, USA och Storbritannien. Tillsammans med Sverige och Tyskland kan nu Saab driva försäljning från fem olika länder. 

”Och det är smart tänkt av Micael. Saab äger ju rättigheter och patent till sina produkter på hemmamarknaderna och kan driva försäljning i enlighet med respektive lands vapenexportregler som många gånger är mer liberala än de svenska”, säger en av Saabs mer affärsinriktade chefer.

Ytterligare ett exempel på Micael Johanssons dådkraft är avskaffandet av det strategiska råd som tidigare skulle ansvara för beredningen av de beslut som koncernledningen hade att fatta. 

”Micke ville korta beslutsvägarna och själv vara med i beredningen. Och det verkar fungera bra. För långa ledtider i beslutsprocesserna ger bara konkurrenterna fördelar och det räcker med den konkurrens vi har, inte minst på Jas Gripen-sidan med USA:s stridsflyg F-35. Långbänkar kan göra att amerikanska system flyttar in i svenska mobiliseringsförråd och det vill vi ju inte”, säger en högt uppsatt Saab-chef.

Hen får medhåll av en mångårig kollega på en annan division som med inte så lite respekt i rösten säger:

”Den nya interna beslutsmodellen rimmar också bra med Micaels dna: Att vilja förstå, att vilja engagera, att vilja vara med.”

”Att vilja vara med” är en koncernchefs balansgång på slak lina. För en vd som gärna grottar ner sig i detaljer och som till läggningen är extremt noggrann är denna balansgång än mer grannlaga. Men Micael Johanssons chefer är eniga: Nej, han tittar inte över axeln, han fastnar inte med fingrarna i den berömda syltburken – han tycks bara så infernaliskt intresserad.

”Han kan och måste delegera ansvar, men visst finns det lite av ett kontrollbehov som en del kanske kan uppleva lite jobbigt. Men det handlar inte om misstro från Mickes sida utan bara om en vilja att vara insatt i alla Saabs processer”, säger en annan Saabveteran. Och sådana finns det många av.

”Saab är Micaels liv och har varit sedan 1985. Han lever för sitt Saab och ingen kan Saab som han. Man kan absolut tala om en passion och hans förbehållslösa kärlek till företaget smittar av sig på omgivningen. Man inspireras av hans djupa förståelse för branschen, hans erfarenhet och inte minst hans kunnighet.”

Vittnesmålen är flera om att Saabkoncernens högsta chef ofta känns behärska det egna specialområdet ”bättre än vad man själv gör”. Det ställer krav, höga krav.

”Jo tack. Dåligt förberedd till ett möte med Micael kommer man bara en gång”, berättar en chef som fyllt den kvoten.

 En egenhet som Micael Johansson har är hans omtalade dubbla anteckningsblock. Ett normalstort där han för mer reguljära mötesnoteringar, men så har han också ett mindre i kavajfickan som kallas ”Mickes lilla”. Och detta får absolut inte hamna i fel händer. Många är de medarbetare som undrat om de någon gång förekommit i denna svenskt näringslivs mest hemliga anteckningsbok. 

”Det klart att man har undrat. Det kan vara väldigt bra att hamna där – eller väldigt, väldigt dåligt. Det är fascinerande att ett fem gånger tre centimeter stort block kan ha sån stor betydelse”, säger en källa i Saabs chefskollektiv.

Det är inte bara det lilla blocket Micael Johansson håller för sig själv. Han väljer i de allra flesta sammanhang att vara visserligen lite personlig, men aldrig privat. Ett undantag gjorde han dock för några år sedan när hans älskade hustru förlorade kampen mot sin cancer. 

”Det var innan han blev koncernchef, men det känns skönt att han varit så öppen med sina känslor kring denna ­tragiska händelse. Det ger honom lite kött och blod”, berättar en av Chefs källor.

Men det är kanske inte så konstigt att chefen för Sveriges mest försvarskänsliga och mest industrispionageutsatta koncern har hög integritet. Och i den omvälvande tid vi nu lever i krävs integritet och säkerhetsmedvetande av samtliga anställda på Saab.

”Vi utsätts inte oväntat för ständiga drönar- och cyberattacker och våra interna säkerhetskrav är nu rigorösa. Ingen får till exempel ta med sig sin mobiltelefon in på vissa möten eftersom den kan vara hackad”, berättar en insatt person som av förståeliga skäl inte vill gå in på fler detaljer. 

Som framgår av denna text kallas Saabs koncernchef av nästan alla för Micke, men somliga har ytterligare ett smeknamn: ”Saabs egen duracellgubbe.” Eller som en av företagets chefer beskriver det:

”Han är mannen som aldrig sover utan som bara laddar batterierna. Om vi andra kanske tar en öl och något att äta under en flygning till exempel kan man lite skämtsamt få frågan från Micke: Har ni inget att göra? Man har många gånger undrat när han ska gå in i väggen. Men det kommer nog aldrig att hända, han har sådan sanslös kapacitet, sådan bandbredd.”

En medarbetare drar en parallell till en annan i vidare kretsar mer känd Saabprodukt: Bilen. 

”På de gamla Saabarna kunde man köra på frihjul, alltså bara släppa gasen och sen växla. Det skulle Micke aldrig göra. Han lägger mer än gärna i en ny växel, men släpper inte på gasen i något läge – trots att hans pappa var bilskollärare …”

Inte så konstigt att många upplever Micael Johansson som en krävande chef, samtidigt som de också framhäver att hans energi smittar av sig och hans ödmjuka framtoning minskar eventuell prestationsångest. 

Trots det uppdrivna tempot och den allt snabbare utvecklingen i ett hårdnande konkurrensklimat äger Micael Johansson enligt samstämmiga källor en uppskattad och ibland lite förbisedd kommunikativ egenskap: Han kan lyssna.

”Micke är en god och korrekt talare, både externt och internt. Han är alltid hundra procent förberedd, till och med på följdfrågor. Han har ju själv i intervjuer erkänt att han inte är någon estradör och det kan nog alla skriva under på – även om hans ingenjörshumor är rätt kul. Men han är faktiskt en minst lika bra mottagare som sändare och det är ju väldigt sympatiskt”, säger en av de många chefer som ofta lånar Micael Johanssons lyssnande öra och tillägger:

”Det är ju också en god egenskap när konflikter uppstår – även om Micael ibland är lite väl diplomatisk och kunde agera snabbare när det gnisslar, inte minst i personalärenden. Men han ser gärna att divisionerna själva löser de interna problemen.”

Annars är det ju just detta som världen behöver nu. 

Diplomati.

Så gör vi Cheftestet. Cheftestet bygger på gedigen research och intervjuer med en mängd personer – alltid minst 20 – som arbetar och har arbetat med den berörda chefen. Vi talar med personer på olika nivåer och från olika sammanhang där de samarbetat nära med chefen, allt för att förmedla en så bred och rättvis bild som möjligt. Utifrån detta analyserar Chef ledarskapet hos chefen i fråga och sätter betyg enligt de kriterier som vi anser känne­tecknar ett gott ledarskap. Den testade chefen får alltid läsa artikeln innan testet publiceras och erbjuds möjlighet att ge sin kommentar.