Cheftest: Annica Bresky, vd och koncernchef, Stora Enso

Det är en anrik koncern som Annica Bresky sedan december 2019 är högsta chef för. Rötterna går tillbaka ända till 600-talet, då en första gruvbrytning började i Falu koppargruva. Ett dokument i Riksarkivet, ett slags aktiebrev, daterat den 16 juni 1288, visar att Stora Enso faktiskt kan kallas världens äldsta aktiebolag. Den nuvarande koncernen bildades dock inte förrän 1998, då Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag slogs samman med finländska Enso. 

När Annica Bresky i september 2019 utnämndes till verkställande direktör för Stora Enso höjdes ett och annat ögonbryn: Skulle en kvinna ta över styret för denna i alla tider så mansdominerade verksamhet? 

Ja, det skulle hon. En egen produkt, fostrad i Stora Enso-familjen redan 2001, då som utvecklingsingenjör och produktionsledare på Stora Ensos bruk Kvarnsveden. Sedan gick det fort: Vd på Billerud Korsnäs Karlsborg AB, koncernchef och vd för Iggesund Paperboard AB och så tillbaka till Stora Enso som chef för kartongdivisionen Consumer Board.

”Hon har alltid varit en väldigt tydlig ledare som förväntar sig goda leveranser tillbaka. Hon har stora förväntningar på sig själv och ingen hos oss blev särskilt förvånad när hon fick jobbet”, säger en kollega på en av de tidigare arbetsplatserna.

Den nya vd:n skulle göra av- och intryck direkt. Om detta råder fullständig konsensus bland Chefs källor.

Några veckor innan Annica Bresky formellt tillträtt sin nya tjänst inträffade en tragisk dödsolycka på Stora Ensos sågverk i den tjeckiska staden Ždírec nad Doubravou. En anställd förolyckades under sitt arbete och sorgen bland de 264 medarbetarna hängde tung över Ždírec Sawmill.

Så fort tragedin kom till Annica Breskys kännedom bestämde hon sig för att resa ner till Ždírec nad Doubravou. Hon ville möta den omkomne medarbetarens anhöriga och framföra sina och företagets kondoleanser på plats. Och så ville hon prata säkerhet med sågverkets anställda och ledning.

”Detta säger rätt mycket om Annicas närvarande ledarskap. Det var verkligen ingen show-off. För Annica är säkerhet A och O. Hon upprepar ofta devisen ’Alla ska komma hem oskadda – varje dag’. Hon brinner för personalens säkerhet. Här kan vi prata passion och det är bra för vi har många farliga arbetsplatser”, säger en mångårig medarbetare.

Resultatet av denna passion kan avläsas i den olycksstatistik som kallas TRI, Total Recordable Incidents. För tio år sedan inträffade 24,3 olyckstillbud inom koncernen per en miljon arbetstimmar. I fjol hade den siffran sjunkit till 6,1.

”Annicas säkerhetstänk genomsyrar hela organisationen och det var mycket tack vare henne som Stora Enso också var så tidigt ute med att införa reserestriktioner och nedstängningar till följd av corona-pandemin. Vi införde faktiskt regler globalt redan innan pandemin klassats som en pandemi”, berättar en kollega med insyn i verksamheten.

Hen fortsätter:
”Redan i början av februari började vi stänga ner i Kina och sedan blev alla som kunde beordrade att jobba hemifrån. Som den här pandemin utvecklat sig önskar man att Annica skulle ha extraknäckt som konsult åt Folkhälsomyndigheten …”

När världen lamslogs av covid-19 hade Annica Bresky bara varit koncernchef i två månader, som en av få kvinnliga vd:ar på börsens största bolag.

Men den perfekta stormens första kalla kårar kom redan i januari 2020, då 9 000 finländska pappersarbetare och 6 000 anställda inom skogsindustrin gick ut i strejk sedan Finland ville införa ett nytt industriavtal — enligt svensk modell …

”Det blev en tuff start för Annica. Och som om inte strejk och pandemiutbrott räckte började massapriserna på världsmarknaden att sjunka dramatiskt. Sedan strandade Ever Given i Suezkanalen med stor påverkan för oss. Men Annica möter stormen på ett imponerande sätt”, säger en hög chef på Stora Enso.

Även om detta råder samstämmighet på den svensk-finländska storkoncernen. Många medarbetare som Chef talat med nämner Annica Breskys värderingsstyrda, inkluderande och målmedvetna ledarskap som en förklaring till att hon utmaningarna till trots åtnjuter ett stort förtroende bland medarbetarna.

”Men inte bara det”, tillägger en chef på en av Stora Ensos sex divisioner. ”Annica sprider också positiva vibbar när hon nästan alltid inleder sina möten med att fråga om nån har en positiv story att dela med sig av. Och just sådana behöver vi alla i den tid vi just nu lever i.”

En annan egenskap som återkommer under samtalen är att Annica Bresky tycks ha en ambition att bygga team. Eller Teams kanske man ska kalla dem under rådande förhållanden.

”Hon vill att alla ska vara lagspelare och att vi ska ha team med folk från olika länder. Det finns en mångfaldsprincip som genomsyrar hela Stora Enso”, berättar en källa med globalt helikopterperspektiv.

Men ett lyckat teambyggande förutsätter också att högsta chefen ger ansvar. Och det gör Annica Bresky, enligt många medarbetare på olika nivåer i koncernen.

”Det är inspirerande. Hon får en att växa. Ibland har hon kanske lite svårt att hålla fingrarna borta från syltburkarna, men det beror mycket på hennes djupa engagemang. Samtidigt ställer hon också krav och ibland kan man kanske tycka att hon är lite för tydlig, lite för hård och stark. Det kan skymma hennes empatiska förmåga”, berättar en medarbetare.

Vissa av Chefs källor vill göra en genuskoppling här och då är vi tillbaka till det kvinnliga ledarskapet i en traditionellt manlig värld.

”Hon kan bli lite extra tuff för att hon är kvinna känns det som. Pendeln slår över lite och här kan hennes styrka bli en svaghet. Det är som om hon liksom känner pressen, inte minst från de finska lejonen”, säger en erfaren medarbetare och ler så det hörs i luren.

Alla Chefs källor är dock ense om att Annica Bresky verkligen vill ”skrota gubbkulturen”, som en kollega uttrycker saken. Vägen till god balans är emellertid lång, ännu 2020 är bara var fjärde anställd inom Stora Enso-koncernen en kvinna. I ledningsgruppen ser det bättre ut, där är sex av 15 ledamöter kvinnor. I styrelsen är tre av nio kvinnor — men dess sammansättning kan ju inte Annica Bresky påverka.

”Det klart att det är för få kvinnor inom Stora Enso. Men Annica kommer att fixa detta. Hon är en god förebild för andra kvinnor — inte bara inom Stora Enso”, säger en av hennes kvinnliga kolleger.

Om säkerhet och jämställdhet är ledstjärnor för Annica Breskys ledarskap, finns en som lyser ännu starkare: Hållbarhet. Och denna medvetna kurskorrigering gav under 2020 tydligt utslag i utsläppsmätningarna: Stora Enso har ett positivt klimatavtryck med motsvarande 11,5 miljoner ton koldioxid, där majoriteten kommer från ersättning av fossila material. Detta motsvarar avgaser från fem miljoner medelstora bilar som körs 20 000 mil per år.

”Annica har en etisk kompass som få och det oavsett om det kortsiktigt påverkar resultatet. För henne är långsiktig hållbarhet viktigare. Man kan inte beskylla henne för att vara kvartalsekonom direkt”, säger en kollega med djup insyn i Stora Ensos inre affärer.

Alla Stora Ensos cirka 23 000 medarbetare i fem världsdelar har under de återkommande digitala allmötena, The All Employee Call, någon gång hört Annica Breskys mantra nummer ett: ”Framtiden bor i skogen.” För detta hållbarhetens axiom har pandemin varit en katalysator, anser många av Chefs sagesmän. Så här säger en av dem:

”Hela företaget måste ändra rutiner och sitt sätt att jobba för att vi framgångsrikt ska kunna möta framtiden med samma råvara. Grundkonceptet är detsamma, men produkterna är nya. Och denna omställning driver Annica hårt. Varje dag.”

Att trä används i textilier är kanske känt, men hur många vet att tennisracketar och hockeyklubbor åter kan tillverkas av trä och då av framtidens kolfiber utvunnet ur skogsråvaran lignin? Som också kan användas vid tillverkning av turbinblad i morgondagens vindkraftverk. Och vem kunde tro att man skulle kunna använda trä för lagring av energi i batterier?

För att förverkliga denna framtidsvision bygger Stora Enso en pilotanläggning i Finland, där en teknik vidareutvecklas för att torkat lignin ska kunna separeras från biomassa. Så nog bor mycket av framtiden i skogen.

Att Stora Enso satsar på förnyelsebar skogsråvara visar också koncernens mäktiga innehav på i storleksordningen två miljoner hektar skog världen över, varav 1,4 miljoner bara i Sverige. Skogen är värd över 73 miljarder kronor.

I fjol satte Stora Enso 62 miljoner trädplantor, färdiga att avverkas år 2090. Samtidigt som  man framhåller sin långsiktighet har Stora Enso på sistone fått kritik för att man avverkar sitt tallbestånd för tidigt. Till exempel i Dalarna, där koncernen har sina historiska rötter, har det grymtats rätt rejält denna vinter. Men kanske rymmer Annica Breskys vision om framtiden och skogen en målsättning om att förlänga de i dag rätt kontroversiella omloppstiderna.

”Uttrycket ’det går åt skogen’ har fått en annan innebörd för oss tack vare Annica. Hon har med sitt driv och sin tydlighet fått alla inom koncernen att förstå färdriktningen, den mot förnybara produkter. Hon är bra på att förklara, hon går igenom våra skärmar på ett bra sätt i coronatider, hon är tokkompetent och alltid ruggigt påläst”, berättar en källa ute i verksamheten.

Annicas Breskys ambition att alltid vara extremt väl förberedd kan dock ibland ge ett lite stelt intryck. Eller som en medarbetare formulerar sig:
”Hon vill vara så säker på att alla fakta är korrekta så hon känns lite ’scriptad’. Kanske inte riktig mogen för tv-soffan eller Almedalen ännu. Men hon har en hög potential när hon blir mer naturlig.”

Att utveckla andras ledarskap sägs också vara en viktig del av Annica Breskys mission på Stora Enso.

”Hon är omedelbar med sin feedback, såväl positiv som negativ. Hon har inga problem med korrigerande återkoppling, men hon är också noga med att alltid tacka för goda insatser”, berättar en av Stora Ensos chefer.

I den årliga medarbetarundersökningen Your Voice har ledarskapsindexet aldrig varit så högt som 2020. Fler är nöjda med sin närmaste chef än någonsin tidigare.

För den kamerala verksamheten är siffrorna dock inte lika positiva. Stora Enso hade ett tufft 2020 där det operativa rörelseresultatet minskade med 35,2 procent eller 353 miljoner euro, från 1 003 miljoner till 650. Den svårt vikande pappersmarknaden var bojsänket. Efterfrågan på papper har länge minskat och ytterligare krympt under pandemin. Konsumtionen av kontors- och tidningspapper i världen var 18 procent lägre 2020 än 2019.

En konsekvens av detta blev att Stora Enso i höstas tvingades stänga en av maskinerna vid Hylte pappersbruk i Halland. 140 anställda berördes. Och nyligen presenterade koncernledningen en plan för att lägga ner massa- och pappersproduktionen vid bruket i Kvarnsveden, vilket hotar jobben för 440 anställda. Samtidigt kom också besked att Stora Enso permanent vill stänga produktionen vid finländska Veitsiluoto-bruket, och här berörs ytterligare 670 personer.

”Detta är Annicas kanske största utmaning — hur vi ska få papperssidan att åter bli lönsam. Om det ens går”, säger en lätt bekymrad kollega.

En annan kollega med mångårig erfarenhet skräder inte orden:
”Papper är inte framtiden. Pandemin har blivit en katalysator för omställning. Vi printar inte ut lika mycket och tidningarnas pappersupplagor minskar.”

Nedläggningsplanerna har förstås varit svåra för Årets Stjärnskott, som Annica Bresky av tidningen Dagens industri korades till 2020 med motiveringen: ”Som den tyngsta direktören i europeiska skogsindustrin har hon makten att driva på omställningen från fossilåldern till en framtida biobaserad värld med den svenska och nordiska skogen som den värdefulla råvaran.”

Enligt flera av Chefs källor kommer den fortsatta resan oundvikligen att kantas av organisatoriska friktioner. Sådana ingår i ett omställningspaket när många medarbetare mister sina jobb.

”Här kan Annica uppfattas som rätt hård. Det kan vara lätt att känna sig överkörd”, anser en källa, men andra håller inte med:
”När det hettar till behåller hon sitt lugn och brusar inte upp. Och hon väljer ofta att delegera ansvaret vid konflikter.”

Just modet att trycka ner ansvar i organisationen är en förmåga hos Annica Bresky som många av hennes kolleger prisar.

”Hon har en föresats att förankra allt hon gör i organisationen. Det gör att hennes beslut känns välgrundade och man blir sällan tagen på sängen”, säger en medarbetare några linjer under ledningsgruppen.

Vissa av Chefs källor anser dock att Annica Bresky kan vara lite väl snabb i beslutsprocessen, att hon borde lyssna in mer och tajma besluten bättre.

”Spel för gallerierna är kanske att ta i, men ibland saknar man förankringsprocessen. Fast man måste väl ha förståelse för att en chef ibland fattar för snabba beslut. Det gör ju fotbollsdomare också”, menar en av dessa medarbetare.

Ännu har inte stormen bedarrat och utmaningarna för Annica Bresky är många. Av Stora Ensos 243 sidor långa årsrapport framgår också att bara fem av 14 verksamhetsmål är uppnådda. Men koncernchefen kommer inte att ge sig, inte med en farmor som deltog i den grekiska motståndsrörelsen under andra världskriget.

Annica Breskys kurage är omvittnat och som den inbitna dykentusiast hon är räds hon inte djupa vatten.

SÅ GÖR VI CHEFTESTET: Cheftestet bygger på gedigen research och intervjuer med en mängd personer — alltid minst 20 — som arbetar och har arbetat med den berörda chefen. Vi talar med personer på olika nivåer och från olika sammanhang där de samarbetat nära med chefen, allt för att förmedla en så bred och rättvis bild som möjligt. Utifrån detta analyserar Chef ledarskapet hos chefen i fråga och sätter betyg enligt de kriterier som vi anser kännetecknar ett gott ledarskap. Den testade chefen får alltid läsa artikeln innan testet publiceras och erbjuds möjlighet att ge sin kommentar.