Calle Fleur: En enkel badrumsfilosofi

”Det här badrummet känns lite som Spanien …”
Min kompis Carlos från Madrid hälsar på i min nya villa.
Han tittar snett, inbillar jag mig, på de luggslitna terrakottaplattorna.
På den välvda kommoden i bokfaner, där sprickorna i porslinet har bildat ett intrikat och snabbt växande spindelmönster.
På spot-lamporna i taket, som under åren tyngts ner av gravitationen till den grad att de ramlat ur sina fästen och liksom bara hänger där, på sniskan.
Inredningsdetaljer från tidigt nollnolltal som vi alla skulle må bäst av att slänga på tippen och glömma bort. Eller?
Under minusränteåren var det förstås mer regel än undantag att riva ut köksluckor med trist färg, eller helkakla om badrummet bara för att vi kunde.
Men blev vi egentligen lyckligare för det?
”Vår längtan efter att stöpa om strukturer är värd att fundera på.”
På samma sätt har vi hanterat våra organisationer.
Vi vet alla hur nya chefer gärna byter ut, nyanställer, flyttar boxar eller individer för att visa handlingskraft och förändringsvilja. Ibland är det förstås nödvändigt.
Men inte alltid.
”De bästa cheferna omorganiserar inte i onödan eller för sakens skull”, säger professor Joacim Tåg, som med hjälp av en grupp forskarkolleger har bearbetat enorma mängder SCB-data för att avgöra vad som utmärker de mest produktiva svenska företagen.
Och, fortsätter han i Fredrik Kullbergs läsvärda artikel:
”Det verkar vara bättre att jobba med det man har, än att gå in och röra runt för mycket.”
I min nygamla roll som t f vd har jag så klart känt av förväntningarna på omstörtande förändring.
Nybyggaranda.
Men när jag frågar varför jag skulle lägga verksamhetens kraft på ett organisationsschema som ligger gömt på sidan 7 i ett appendix till en affärsplan, i stället för att genomföra förändringar som ger effekt på försäljningen här och nu, har jag fortfarande inte fått något tillräckligt bra svar.
”Vi tränade hårt – men varje gång vi började få fram fungerande grupper skulle vi omorganiseras. Jag lärde mig senare i livet att vi tenderar att möta varje ny situation genom omorganisation och också vilken underbar metod detta är för att skapa illusionen av framsteg medan den åstadkommer kaos, ineffektivitet och demoralisering.”
Skrev Gaius Petronius, död 66 e Kr.
Så nej, det här är knappast en ny insikt. Men vår längtan efter att stöpa om strukturer är värd att fundera på. Inte minst i vårt uppskruvade tidevarv, där symbolvärden tenderar att värderas högre än konkret och mätbar effekt.
”Vi vet alla hur nya chefer gärna byter ut, nyanställer, flyttar boxar eller individer för att visa handlingskraft och förändringsvilja. Ibland är det förstås nödvändigt. Men inte alltid.”
Ska jag erkänna något? Carlos besök ägde faktiskt rum för fem år sedan.
Och ja, vårt trötta badrum ser fortfarande ut exakt som då.
Visst, det har kanske fått utveckling i form av någon konstig doftpinne och en matta, men i grunden gör det precis vad det gör bäst.
Vilket har låtit mig fokusera på de delar av huset som verkligen kräver förändring.
Så kan ett chefskap också se ut.
Calle Fleur, chefredaktör Chef
TIPS: Krasch boom bang och stoppa macholedarskapet!

Krasch boom bang
Med en dåres envishet fortsätter jag att propsa för ledarskapslektionen Drive to survive, alltså Formel 1-serien vars sjunde säsong nyligen hade premiär på Netflix. Hur tillfredsställande är det inte att sjunka ned i tv-soffan och se ett gäng benhårda stallchefer handskas med #metoo-anklagelser, diviga racerförare och pengakåta ägare? Fem depåbyten av fem möjliga!
Stoppa macholedarskapet!
Det auktoritära ledarskapet vinner mark. Hur kan vi sätta stopp? Vi bad några av Sveriges främsta ledarskapsexperter om råd. -> Läs mer här.
Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa våra artiklar! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis och utan tidsbegränsning!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.