”Arbetstid är en känslig fråga”
Debatten om kortare arbetstid är het. Men hur realistiskt är det gå ned till fyradagarsvecka med full betalning och bibehållen produktivitet? Det ska en svensk studie titta närmare på, genom ett samarbete mellan organisationen 4 Day Week och forskaren Lena Lid Falkman.
Vad är det konkret ni vill undersöka?
”Viss svensk forskning har redan pekat på förbättrad hälsa och minskad sjukfrånvaro när arbetstiden går ner. Det man inte tittat lika mycket på, är organisations- och verksamhetseffekterna. Är medarbetarna lika lojala om de inte jobbar lika mycket? Hur åstadkommer man en 20-procentig arbetstidsförkortning med bibehållen lön och produktivitet rent praktiskt? Det är jag nyfiken på”, säger Lena Lid Falkman som är forskare på Handelshögskolan och Karlstads universitet.
I skrivande stund har ett tiotal arbetsgivare anmält sig till projektet som drar i gång under hösten, däribland en vårdenhet i Västra Götalandsregionen och flera mindre konsultbolag. Målet är att minst 15 – 20 arbetsplatser ska delta i studien om fyradagarsvecka med bibehållen lön och effektivitet.
Kan du redan nu säga något om vilka praktiska lösningar det kan bli frågan om?
”Viktigt att undersöka är vad som skapar värde i en organisation. Är alla möten nödvändiga? Behöver alla rapportera lika mycket som i dag? Inom socialtjänsten finns redan exempel på hur man genom ändrad schemaläggning kunnat låta människor gå ner i tid, utan att servicen gentemot medborgarna blivit lidande. Flexibiliteten på arbetsplatsen minskade visserligen något. Men förutsättningarna för att orka jobba kvar i denna ganska tuffa miljö gick upp.”
Hur kommer AI in i bilden?
”Vi vet att AI kan göra mötesanteckningar och bearbeta stora material, och därmed frigöra tid. Tid som kanske inte behöver fyllas med nya uppgifter, utan faktiskt kan skänka oss mer fritid.”
Finns några negativa effekter med fyradagarsvecka?
”Förespråkarna har hittills varit ganska dåliga på att peka på potentiella problem. Sannolikt för att få folk med sig. Nu hoppas vi kunna belysa både för- och nackdelar. Tidigare erfarenheter visar att arbetstidsförkortning kan försvåra schemaläggning. Om enbart vissa avdelningar i en organisation får gå ner i tid, kan det leda till interna slitningar och upplevelser av orättvisa. Hälsoeffekterna av kortad arbetstid kan också tänkas avta över tid, när människor vant sig.”
kortare arbetstid
- Senast arbetstiden i Sverige kortades genom lagstiftning var 1973. Den ordinarie veckoarbetstiden sänktes då från 48 till 40 timmar. Efter att en statlig utredning i början av 00-talet varnat för stora samhällsekonomiska förluster om arbetstiden minskas ytterligare, har inte mycket hänt. Förrän nu.
- Medan fackförbund fört fram krav på kortare arbetsvecka, har Vänsterpartiet lovat att återuppta 1970-talsmantrat ”Vi vill ha sex, vi vill ha sex, vi vill ha sex timmars arbetsdag.” En arbetsgrupp inom S manar det egna partiet att verka för 35 timmars arbetsvecka, bland annat för att motverka sjukfrånvaron.
- Parallellt sker storskaliga försök med kortad arbetstid internationellt, något som stöds och uppmuntras av den icke vinstdrivande organisationen 4 Day Week Global.
- I en uppmärksammad studie i Storbritannien 2022, införde 61 företag med uppåt 3 000 anställda fyradagarsvecka med full lön under en sexmånadersperiod.
- Resultat: omsättningen gick upp med 35 procent i genomsnitt, vilket skulle kunna användas som argument mot att det blir för dyrt. Två tredjedelar av medarbetarna rapporterade ökad arbetstillfredsställelse, stressen gick ner och 54 procent upplevde förbättrad mental hälsa. Efter försöksperioden valde 18 företag att behålla fyradagarsveckan permanent.
Vårdförbundets krav på kortad arbetstid möttes nyligen av motstånd från arbetsgivarna. Vilken är din kommentar?
”Att arbetstid är känsligt. Just inom vården kan det vara extra svårt att föreställa sig hur kortare arbetstid går ihop med kraven på ständig bemanning. Samtidigt behöver vården göra mycket mer för att folk ska orka, och det är den ekvationen jag inte riktigt tycker att arbetsgivarna tar med i sina beräkningar.”
Många chefer har svårt att fylla vakanser och hitta kompetens redan i dag. Blir det inte ännu svårare om fler går ner i tid?
”Titta på vården: Sverige utbildar enormt många sjuksköterskor. Många väljer att sluta redan efter ett par år eftersom de inte klarar arbetsmiljön, efter en dyr utbildning som tar minst tre år – rent samhällsekonomiskt är det något av en katastrof. Om arbetstidsförkortning leder till att fler sjuksköterskor i stället stannar kvar och söker sig tillbaka till yrket minskar behoven av rekrytering. Att utgifterna för dyr hyrpersonal samtidigt går ner är inte heller omöjligt att tänka sig.”
Om fyra dagars arbetsvecka nu är så fördelaktigt, varför har inte fler arbetsgivare redan infört den?
”Bra fråga – men fler än man kanske tror har redan avtalat om 37 timmars arbetsvecka, exempelvis. Samtidigt som många arbetsgivare nog tvekar inför att korta arbetstiden ens på försök – tänk om det av någon anledning inte fungerar? Hur kommer medarbetarna att reagera om vi återgår till 40-timmarsvecka? Det där kan säkert upplevas som svårt.”
Medan kortad arbetstid är populärt bland fackförbund, inom MP och på vänsterkanten, möts idén med skepsis från delar av näringslivet, de borgerliga partierna och SD. Hur politisk och polariserande är den här frågan?
”I grunden inte alls: intressant med 4 Day Week Global är att initiativet kom från företagen själva, då de sökte svar på frågor som hur man får folk att må och leverera bättre, minskar frånvaron och lockar rätt talang. Allt det där som företagsledningar är intresserade av. Så ur det perspektivet har jag svårt att förstå motståndet bland företrädare för näringslivet. Att frågan plockats upp av rikspolitiken gör dem nog lite nervösa. Företagsledare vill ogärna framstå som att de tar politisk ställning”, säger Lena Lid Falkman.
Redan PLUSkund — Logga in
Bygg vidare med fler tjänster
Nå nästa nivå med
Chefakademin+Få de viktigaste insikterna, handplockade nyheter, smarta verktyg och ledarskapsutveckling – på ett sätt som fungerar i din vardag.
- Omvärldsbevakning – senaste ledarskapsnyheterna och -forskningen, samt andra ämnen som direkt rör chefsrollen.
- Tidningen Chef – tidningen hem i brevlådan 11 gånger per år och tillgång till hela tidningsarkivet.
- Digitala masterclasses – upskill med tillhörande workshopsmaterial som du kan använda på din arbetsplats.
- Ljudboksbibliotek – ett digitalt bibliotek där du kan lyssna på sammanfattningar av de viktigaste ledarskapstitlarna!
- Verktyg i vardagen – mallar, guider och metoder som underlättar ditt arbete.
*Faktureras halvårsvis eller årsvis. Tjänsten förnyas automatiskt om den inte sägs upp före sista giltighetsdatum.
Läs villkoren
Läs om Chefakademin+
