Ärkebiskopen: ”Så kan du växa från chef till ledare”

Väx från chef till ledare. Sveriges ärkebiskop Antje Jackelén vet hur. ”Vi vill ju ha ledare som är helt och fullt människor och inte någon sorts teknokratiska robotar”, säger hon i  Chef Dilemma.

Beslutsfattande
Text: Redaktionen
Publicerad
Antje Jackelén intervjuas av Cissi Elwin i podden Chef Dilemma
Antje Jackelén intervjuas av Cissi Elwin i podden Chef Dilemma.

Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén ser en tydlig skillnad mellan att vara chef och att vara ledare.

”Chefskap är en position, medan ledarskap bygger mer på relation. Chefsrollen kan definieras i rutor: vem som rapporterar till vem och vem som har ansvar för olika delar av budgeten. En ledare ansvar för helheten. Ledarskapets makt är inte alltid så direkt knutet till kronor och ören utan bygger väldigt mycket mer på förtroendekapitalet”, säger hon i Chef Dilemma.

Policys och rutiner i all ära, men att kunna göra avsteg från dem är vad som kan skilja ut verkliga ledare.

”Vi har ju lärt våra chefer att arbeta genom policys och rutiner som ska spegla de grundläggande värdena och göra dem handfasta, som handtag att hålla sig i. Men det finns tider och tillfällen när man måste släppa det där taget. Så fort det blir galet någonstans så frågar man: Har de inte rätt policy? Följer de inte rutinerna?”

Den utlovade åtgärden vid dikeskörningar blir allt som oftast att rutinerna ska ses över.

”Det är aldrig någon som säger: Här brast vi i omdöme! Till ledarskap hör att skola omdömet, våga ta ansvar för när man faktiskt behöver göra avsteg från rutinerna”, säger Antje Jackelén när Chefs chefredaktör Cissi Elwin träffar henne i Uppsala.

Flyktingkrisen 2015-16 blir hennes exempel.

”Vårt fina samhälle, som fungerar så väl, klarade inte det. Den offentliga sektorn hade rutiner och policys för normalfallet. Nu var det inte normalfallet. Det försvårade samarbeten och snabba lösningar som kunde hjälpa människor.”

Policys funkade inte. Istället fick civilsamhället kliva fram för att rädda situationen.

Antje Jackelén menar att verkliga ledare behövs ännu mer i tider av oro och stora förändringar. Som nu. Digitaliseringen som pågår och accelererar förändrar mycket på arbetsmarknaden – också synen på vad arbete är och i förlängningen vad en människa är, menar hon.

”Just i brytningstider behöver vi personer med integritet, ansvarskänsla och visioner som kan tänka outside the box.”

Antje Jackelén bjuds då och då in till samtal om ledarskap i näringslivssammanhang.

”De tankar jag kommer med, om trosbaserat ledarskap, tas emot som inspirerande. Det här behöver vi tänka mer på, får jag höra.”

Som hon ser det behöver ledarskap bestå av fyra likvärdiga delar:

”En bit ekonomi, en bit politisk verklighet, en bit socialt ansvar och den fjärde delen – andlighet och spiritualitet. Var vi har vår livsåskådningsmässiga hemvist är ju det som påverkar hur vi är ledare.”

Ändå är det sällan där resonemang och diskussioner landar när topparna i svenskt näringsliv möts för att umgås.

Antje Jackelén påminner om en tweet som fick spridning för en del år sedan, om hur franska affärsmän drar lott för att slippa äta lunch med svenskar. Ingen vill, eftersom svenska affärsmän bara kan prata pengar, möjligen golf. Ingen har läst romaner, ingen har sett någon konst och ingen har någon religion.

”Jag var själv på en middag i Frankrike och satt bredvid en fransk företagsledare. Vi pratade filosofi, barnuppfostran och allt möjligt. Bredvid satt en svensk företagsledare som var ganska tyst. Efter ett tag sa han till fransmannen: ‘Vilken häftig klocka du har.’”

”I Sverige har humaniora varit lite i strykklassen. Naturvetenskap och teknologi är det som gäller, det andra är hobbyverksamhet. Det är ju helt fel. Humaniora är den klangbotten som vi behöver för att kunna fungera helt och fullt som människor. Och vi vill ju ha ledare som är helt och fullt människor och inte någon sorts teknokratiska robotar.”

Intervjun görs i den tidigare ärkebiskopen och fredspristagaren Nathan Söderbloms bibliotek i Ärkebiskopsgården i Uppsala. Böcker och skrifter, på många olika språk, står i hyllor från golv till tak. Nathan Söderblom engagerade sig sin samtid, i hur freden skulle bevaras i den sargade värld vi såg efter första världskriget.

Också den nuvarande ärkebiskopen har valt en ledarroll som sticker ut. Antje Jackelén har kritiserats hårt, inte minst från SD-håll, för att ta politisk ställning.

”Jag noterar ofta att förebråelserna: ´Du är politisk´, kommer från personer som har en väldigt tydlig partipolitisk hemvist. Om man menar med politisk att förhålla sig i det offentliga rummet, ja då är vi alla politiska och måste vara politiska. För det vi innerst inne tror på får konsekvenser för hur vi förhåller oss i det offentliga rummet. Så ska det vara. Om en kyrka vars röst hörs i det offentliga rummet är politiskt, då är jag stolt och tacksam för det. Men om man med politisk menar en kyrka som går i ledband för ett visst partipolitiskt koncept, då vore det synd och förkastligt.”

”När det gäller frågor om ensamkommande, om flyktingar, om förvar, så är det frågor om hur vi hantera de som är mest utsatta. Det är väldigt tydligt, om man läser om hur Jesus betedde sig och vad han gjorde: ‘Det som ni gör mot dessa mina minsta bröder, det gör ni mot mig.’ Bibeln är full av uppmaningar om att värna om främlingen, den utsatta, om änkan.”

De mänskliga rättigheterna står också väldigt mycket i harmoni med vad kristen tro säger, menar hon.

I poddintervjun tar hon upp förmågan att kunna ingjuta hopp som en viktig ledaregenskap i utmanande tider.

”Det blir viktigare och viktigare att kunna redogöra för var vi har vårt hopp ifrån. Det räcker inte längre med optimism. Optimism bygger på det som vi redan vet. Hopp är istället någonting som faktiskt litar på det vi ännu inte ser. Hur hittar vi till hoppet som frigör handlingskraft?”

Antje Jackelén har tidigare kallat Greta Thunberg för profetisk. I intervjun i Chef Dilemma utvecklar hon detta:

”Om man jämför med profeterna i Bibelns Gamla testamente är det två saker som sticker ut. Ett: En profet håller sig till sitt budskap, no matter what. Två: En profet gör teckenhandlingar, symboliska handlingar. Med de kriterierna är Greta helt klart profetisk. Hon håller sig till sitt budskap, avsett motstånd. Och hon gör väldigt tydliga teckenhandlingar, med till exempel skylten om skolstrejk för klimatet.”

”Och den där seglatsen där hon också själv tydligt säger: ’Nej jag menar inte att alla ska åka segelbåt, men jag är en av de få som kan göra det och då gör jag det för att sätta ett tecken.’ Ja, med de kriterierna är hon klart profetisk.”

Efter att ha berättat om sin egen stress för intervjuaren Cissi Elwin, så tipsar hon om gudstjänsten som ett redskap för stresshantering för chefer.

”Jag har hört människor säga: ‘När jag går och firar gudstjänst är en av de saker som är viktig att jag får mina proportioner justerade. Jag kan gå in i kyrkan och vara jättebekymrad. Men när jag kommer ut så förstår jag att min omsorg egentligen behövs mer någon annanstans.’ Att få kompassen justerad – det är väldigt bra!”

Kanske ett tips för stressade chefer, så här i juletid? Vid sidan av lite romanläsning, ett besök på en konstutställning och kanske några diskussioner som slingrar sig iväg på djupet, ner till det där som handlar om att vara människa. Och en bra ledare.

Julens bästa ledarskapsjulklapp, från Chef och Sveriges ärkebiskop, får bli en fråga: Vad tror du på?

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.