Analys: ”Valet av Helmersson borde inte överraska någon”

Den som uttrycker förvåning över att det just blev Helena Helmersson som tog över som ny vd för H&M avslöjar samtidigt att man inte riktigt förstått betydelsen av hållbarhetsfrågor i näringslivet eller hur viktigt området är att förstå om man ska kunna leda moderna organisationer.

Under hennes tid som koncernens hållbarhetschef spelade Helmersson en avgörande roll för att göra H&M till den föregångare i hållbarhetsfrågor som de är. Som produktionschef var hon drivande i processen att belöna leverantörer som kombinerade kvalitet och hållbarhet med långa kontrakt och som COO säkerställde hon att hållbarhetsfrågorna genomsyrade alla delar av bolaget, från materialval till att använda AI för att prognostisera kollektioner för att motverka klädsvinn.

Hon har också haft turen av att ha en vd som förstått frågornas betydelse. När hon tillträdde som hållbarhetschef såg Persson till att hon samtidigt en del av bolagets ledning för att markera, både internt och externt, hur viktigt frågorna är för bolagets överlevnad. Det kan låta som petitesser, men vem som rapporterar till vem säger något om hur viktiga frågorna är. Strategidokument i all ära, men organisationsscheman avslöjar operativa prioriteringar. Om hållbarhetschefen i ett bolag rapporterar till chefsjuristen kan man dra slutsatsen att de har en reaktiv hållning och ägnar sig åt riskminimering istället för möjlighetsmaximering.

Med ett tydligt mandat har Helmerson och hennes team vågat utmana konventionerna i både bolaget och branschen, gång på gång. Redan för tre år sedan satte de målet att bli helt cirkulära år 2030, något jag i min analys då kallade för en tändande gnista i en ekonomisk revolution.

Beslutet saknade motstycke i branschen, och ledde därför till att flera konkurrenter sedan dess satt liknande mål. Strategin var också modig utifrån perspektivet att man ännu inte hade en tydlig plan av hur man skulle nå dit.

Logiken var dock klar: utifrån vad forskningen säger oss om planetens tillstånd finns det ingen annan väg att gå än att bli helt cirkulära om man ska klara hållbarhetsmålen. Vad Helmersson (och Persson) gjorde var att peka ut riktningen, och förlita sig på de anställdas kreativitet för att lösa det.

Som journalist träffar jag företagsledare för att prata med dem om hur hållbarhet påverkar deras verksamhet. Helmersson är tveklöst en av de företagsledare i Sverige som jag upplever bäst förstår hållbarhetsfrågans alla dimensioner och dess koppling till lönsamhet. (Även om hon ödmjuk nog att kategoriskt avfärda det om någon skulle säga det till henne.)

Som chef förkroppsligar Helmersson dessutom den berömda H&M-andan: sätter laget före jaget men vågar säga ifrån. Hon är skarp, tydlig, snäll och genuint nyfiken.

Att den som arbetat med att ta fram en affärskritisk strategi får uppdraget att förverkliga målet är alltså helt logiskt. Om du inte förstår hållbarhet och dess koppling till lönsamhet var säkert beslutet att utse Helena Helmersson till ny vd överraskande, men det säger mer om dig än om beslutet att låta henne leda ett av världens största modeföretag.