Adhd på jobbet – då är chefen extra viktig

Tre av hundra vuxna personer i Sverige har en adhd-diagnos. Det är därför troligt att någon av dessa är dina nuvarande eller blivande medarbetare.  

Därför har Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri och docent vid Uppsala universitet, och Martina Nelson, psykolog, skrivit boken Adhd på jobbet. De vill visa hur man kan bygga en mer hållbar arbetssituation.   

”Det var när jag föreläste för hr-chefer och andra ledare inom Försvarsmakten som jag insåg att det här är minst lika viktigt som hbtq-frågor. Jag träffar dagligen människor som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, svårt att behålla jobbet, men lika ofta säger upp sig själva eller känner sig diskriminerade på grund av sin adhd. De har stor potential och deras svårigheter ska inte behöva stå i vägen”, säger Martina Nelson. 

Attention-deficit/hyperactivity disorder (adhd) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som enklast förklaras med att man har regleringssvårigheter när det kommer till energi, aktivitetsnivå, känslor, impulser och fokus.

Det beror på att man har problem med att finjustera dopamin- och noradrenalinaktiviteten. Dopaminet hjälper oss att välja och sortera i inkommande information, men styr också hjärnans belöningssystem och därmed vår motivation. Noradrenalinets uppgift är bland annat att dirigera och moderera de exekutiva funktionerna; planering, strukturering, organisering, riktning, att komma igång och bli klar i tid.  

”Som chef är det extra viktigt att förstå vad som är svårt eller utmanande, vad som gör att en medarbetare blir sjukskriven eller själv väljer att avsluta sin tjänst. Det finns mycket att göra innan man kommer dit”, säger hon.

På arbetsplatsen visar sig regleringssvårigheterna genom att personen i fråga presterar på ojämn nivå, inte förmår göra sitt bästa för att den fastnar eller tvingas lägga energi på fel saker, har problem med att parera familj- och arbets-liv, hålla deadlines och passa tider. Det kan också skapa problem i ens relationer för att personen antingen är för spontan, ivrig, avbryter och tar över. eller det motsatta, inte orkar umgås.  

”De tre kärnområdena är koncentration, rastlöshet och impulsivitet”, säger Martina Nelson.  

Den spärr som tidigare fanns för personer med adhd att göra lumpen, bli polis eller yrkes-militär är borttagen sedan 2021. Men den gamla vanföreställningen att människor med adhd har lägre IQ finns kvar. Detta är helt fel. Det varierar i lika hög grad bland dem som fått en adhd-diagnos, som bland andra människor. Studier visar dock att ju högre IQ man har, desto senare upptäcks att man har adhd.  

”Vi vill att arbetsgivare är öppna för att medarbetare fungerar olika och att vi kompletterar varandra i en arbetsgrupp. Ingen är superbra på allt.” 

Genom att skapa acceptans för olikheter underlättar man för medarbetarna att våga berätta och be om hjälp.  

”Det svåraste för chefer är vad de ska säga och hur de ska våga hjälpa om de misstänker att en medarbetare har adhd men inte själv vet eller vill tala om. Jag brukar ge tipset att ge feedback på det beteende som kanske inte funkar. Det vill säga det som redan är alla chefers uppgift”, säger Martina Nelson.

Hon fortsätter:

”Fråga sedan om det finns något som ni tillsammans kan göra för att hjälpa medarbetaren att komma runt eller anpassa utifrån problemen. Det är ett gemensamt ansvar, medarbetaren måste berätta vad den behöver för att man som chef ska kunna stötta och hjälpa.” 

Många av råden i boken Adhd på jobbet känns generella. Vi kämpar alla med att hålla fokus, klara av att multitaska och stå emot digital distraktion, men för människor med adhd drar det ännu mer energi.  

”Men personer med adhd har ännu svårare att återgå till sin syssla när de väl tappat fokus. Det blir ofta ett extra lager av motstånd och det krävs betydligt mer energi att hitta tillbaka till fokuset. Många med adhd gör också det mesta direkt för att de är rädda för att det inte ska bli gjort, de litar helt enkelt inte på sig själva. De har också svårt att prioritera, vilket gör att det som de egentligen skulle göra ofta blir liggande.” 

Våga fråga och problemlös tillsammans är Martina Nelsons råd. Stödet från chefen kan komma i form av coachning, påminnelser, strukturerade arbetsuppgifter, tydliga gränser och överenskommelser.  

Fördelen med att få en diagnos, stöd och anpassning är att man då ofta kan jobba betydligt mer effektivt och får möjlighet att ta mer ansvar så att ens svårigheter inte lägger krokben för en själv eller andra. Forskning visar att de som får sin diagnos och stöd kan leva ett mer hälsosamt och balanserat liv med bättre livskvalitet och högre produktivitet än de som inte får det. 

Det talas en del om uppsidan av adhd, men Martina Nelson är långt ifrån att se på adhd som en superkraft.

”Det är en funktionsnedsättning och det finns inte så mycket forskning som visar att just personer med adhd är särskilt kreativa eller har egna särskilda styrkor. Man kan ha kommit långt, men då är det inte tack vare utan snarare trots att man har en diagnos. Viktigast är kanske att ta reda på vad man brinner för. Det är så mycket svårare för dem med adhd att göra det som de inte brinner för. När de väl hittar sitt kall funkar de bättre och blir mer engagerade. Då kan dessa personer göra saker som blir väldigt bra för företaget.”