Allbright: ”Samtliga avgående vd-kvinnor har ersatts av män”
Noll procents tillväxt. Andelen kvinnor i börsbolagens ledningar har stagnerat, visar Allbrights helt färska rapport. Dessutom minskar antalet kvinnor på flera andra tunga poster. ”Svenskt näringslivs misslyckanden går på tvärs med andra stora industriländer”, säger Amanda Lundeteg, vd på Allbright.
Vad
27 procent i börsledningarna är kvinnor – precis som förra året. Det visar Allbrights nya rapport. Var fjärde kvinna har dessutom lämnat rollen som vd jämfört med 14 procent vd-män.Nytta
Vd:ar behöver sätta mål, höja de interna kraven och börja mäta, menar Allbrights vd Amanda Lundeteg, och förespråkar metoden Jämlikhetsdata.
Andelen kvinnor i börsledningarna stagnerar och landar återigen på förra årets 27 procent. Inte nog med det. Andelen kvinnor har även blivit färre på höga poster som vd, ordförande, försäljningschef och affärsområdeschef.
”Årets rapport visar ovanligt alarmerande siffror. Senaste årtiondet har kvinnorna i börsbolagens ledningar ökat med någon procentenhet per år, även under pandemi och lågkonjunktur. Men nu har vi nått ett stopp”, säger Amanda Lundeteg, vd på Allbright, till Chef.
”Särskilt stor omsättning har det varit på vd:ar det gångna året. Var fjärde kvinna har lämnat rollen som vd jämfört med 14 procent vd-män. Samtliga avgående vd-kvinnor har ersatts av män”, fortsätter hon.
Varför har det blivit så här?
”Debatten om jämställdhet och mångfald har klingat av i Sverige. Det finns inte samma press eller engagemang längre. Jämställdhetsfrågor tenderar att gå i cykler. Förhoppningsvis är vi bara inne i en svacka.”
I rapporten framhålls att pandemin och inflationen har fått företagsledarna att pausa arbetet med inkludering och mångfald. Något som enligt rapporten kan vara en delförklaring, men knappast hela svaret på varför just Sverige ser noll procents tillväxt av kvinnor i börsledningarna under det senaste året.
Det som sticker ut i presentationen av resultatet är att Sverige och Polen endast har haft en blygsam ökning under de senaste fyra åren. Samtidigt röner länder som USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike stora framgångar inom just samma sorts jämställdhetsarbete.
Jämställda börsledningar diskuteras aktivt i länderna. I Tyskland har exempelvis frågan om särbeskattning varit uppe på agendan, och i Frankrike har parlamentet infört en lag som innebär att bolagen ska vara jämställda på ledningsnivå till år 2031.
jämlikhetsdata
Hur ska börsbolagen bli bättre på jämn könsfördelning och mångfald i toppskiktet? Och att fånga upp när det inte står rätt till?
”Allbright förespråkar mätmetoden Jämlikhetsdata. Det är ett sätt att samla in data, mäta representation och upplevelser av diskriminering och exkludering. Verktyget kartlägger samtliga diskrimeringsgrunder, är gdpr-kompatibelt och får användas enligt lag. Men det fungerar inte som rekryteringsverktyg, utan ska användas på befintliga medarbetare på arbetsplatsen”, svarar Amanda Lundeteg.
”Även om Frankrike och Tyskland hade ett helt annat utgångsläge än Sverige, har länderna under de senaste fyra åren ökat andelen kvinnor med 67 procent i respektive land – vilket betyder att de knappar in rejält. Mest intressant är det att studera USA och Storbritannien. Här har bolagen jobbat på målmedvetet. Nu trumfar de Sverige med en högre andel kvinnor på toppen”, säger Amanda Lundeteg.
”Svenskt näringslivs misslyckanden går på tvärs med andra stora industriländer. Företagsledarna i Sverige måste själva ta tag i de här frågorna. Vd:ar behöver sätta mål, höja de interna kraven och börja mäta. Det handlar om näringslivets framtid. Den internationella konkurrensen är oerhört tuff”, tillägger hon.
En granskning av bolagens hållbarhetsredovisningar visar nämligen att bara fyra procent av bolagen har mätbara mångfaldsmål bortsett från kön.
I årets rapport har Allbright dessutom för första gången frågat unga vuxna i arbetslivet om de har upplevt diskriminering. Hela 45 procent svarade ja på den frågan, vanligast är att ha upplevt diskriminering på grund av kön, ålder och etnicitet.
”Nästan varannan ung. Det är ett tungt besked för alla som jobbar med jämställdhets- och mångfaldsarbete”, menar Amanda Lundeteg.
Allbrights gröna, gula och röda lista
De bolag som uppnår jämn könsfördelning i högsta ledningen lyckas sällan hålla fast vid den flera år i rad. Därför ökar inte andelen jämställda bolag. En femtedel av börsens bolag saknar fortsatt helt kvinnor i ledningsgruppen. Och nio av tio av dessa har inte gjort några framsteg sedan förra året. Forskningen visar att kvinnor måste utgöra minst en tredjedel av en grupp för att jämställdheten ska ge effekt. Detta uppnår endast fyra av tio börsbolag.
Gröna listan, bolag som uppnår jämn könsfördelning (enligt 40/60): 69 bolag av 361.
Gula listan, bolag med män och kvinnor i ledningen som inte uppnår jämn könsfördelning (enligt 40/60): 224 bolag av 361.
Röda listan, bolag som helt saknar kvinnor i ledningen: 68 bolag av 361.
Källa: Allbrightrapporten, november 2022, ”Noll nya chefskvinnor”
Mitt i alla dystra besked finns även en och annan ljusglimt. Enligt rapporten attraheras kvinnor av samhällsnytta när de väljer arbetsgivare – och tydligt är att allt fler chefskvinnor intresserar sig för grön el. På bara ett år har energibranschen ökat andelen ledarkvinnor från 14 till 23 procent.
En annan ljusglimt är att Allbright har kunnat visa att jämställdhet och lönsamhet hänger ihop.
”Lönsamhet är varje vd:s huvudfokus. När vi tittar på den genomsnittliga utvecklingen över fem års tid kan vi visa att de som har jämställd ledning presterar bättre i fyra av fem nyckeltal”, säger Amanda Lundeteg.
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.
