Ingemar Hansson: Siffernisse att räkna med

Det sägs att Ingemar Hansson inte hoppade högt av glädje när han först erbjöds jobbet på Skatteverket i början av 2010, utan att han tackade ja först efter att ha tillfrågats flera gånger och blivit lovad några hundra miljoner åt verket.

LÄS MER: Fler Cheftester

Han var då statssekreterare på Finansdepartementet med ansvar för skatteområdet, dit han hade handplockats av finansminister Anders Borg 2006. Nu skulle han alltså tillämpa de skatteregler som han hade varit med om att konstruera.

Tidigare hade Ingemar Hansson bland annat varit generaldirektör för Konjunkturinstitutet och hade även gjort ett par vändor på Finansen. Så kompetens saknas inte för jobbet.

”Ingemar är en oerhört kunnig ekonom, det är den stora grejen med honom”, säger en imponerad medarbetare från förr.

”Hans största förtjänst är hans djupa sakkunskap”, instämmer en annan. ”Det kändes alltid som om vi diskuterade två nationalekonomer emellan, inte att man pratade med chefen.”

Just Ingemar Hanssons stora kompetens och ingående kunskaper är det som väcker mest respekt bland medarbetarna. Ord som siffernisse och nörd används visserligen när man ska karaktärisera honom, men aldrig nedsättande, utan alltid med ett vänskapligt – nästan ömt – tonfall.

Men ibland ligger hans brinnande intresse för sakfrågorna honom i fatet. Som högsta chef för Skatteverket med över 11 000 anställda måste han lära sig att hålla sig borta från detaljerna, tycker flera av dem som Chef har talat med.

”Ska man tala om någon brist är det väl att han inte kan släppa detaljerna”, säger en medarbetare.

”Han tänker inte alltid i termer av styrning som jag förväntar mig av en chef för en stor myndighet, utan låter sig ryckas med och förlorar sig lätt i småsaker.”

”Nej, delegering är inte hans bästa gren”, instämmer en annan. ”Han är väldigt intresserad av allt, ner till minsta kommatecken. Jag vet att vissa börjar irritera sig på det där.”

Just det draget känner man igen från hans tidigare arbetsplatser.

”Ibland blev det för mycket fokus på detaljer”, säger en. ”Han kunde gå in och ändra på formuleringar lite för många gånger. Det gjorde att medarbetarna slappnade av för de visste att Ingemar i alla fall skulle fixa allting i slutändan.”

En förklaring kan kanske vara att det tar tid att växa in i rollen som högsta chef för en så pass stor myndighet som Skatteverket, även om vissa tycker att han efter två år borde ha funnit sig tillrätta i sin roll.

För alla är överens om att petandet i detaljer inte styrs av något kontrollbehov, utan av ett brinnande intresse för själva sakfrågorna. Men en chef som i varje läge går till botten med allt riskerar att trötta ut medarbetarna.

Det hindrar inte Ingemar Hansson från att vara en lyssnande och lyhörd chef, vilket hans nya kolleger snart upptäckte. Knappt hade han hunnit hänga upp överrocken förrän en rad medarbetare började beklaga sig över en och samma sak: hur verksamhetsstödet fungerade. Eller snarare inte fungerade.

Företrädaren Mats Sjöstrand hade infört en köp-säljorganisation som gick ut på att myndighetens avdelning för verksamhetsstöd skulle sälja sina tjänster till övriga avdelningar.

Resultatet blev en administrativ röra och ett evigt käbblande om priset på de beställda tjänsterna och om vad vem egentligen hade beställt. Prislistorna blev allt längre och allt mer detaljerade, ändå fungerade det inte.

”Ingemar såg snabbt att det var en omöjlig konstruktion och tog snabbt ett beslut som avskaffade den”, noterar en tacksam medarbetare. ”I dag fungerar vi som en sammanhållen myndighet och behöver inte hålla på med interna upphandlingar för allt och alla.”

Samtidigt kastade sig Ingemar Hansson med friskt mod över den kanske allra största uppgiften – att få ordning på Skatte­verkets ekonomi som länge hade varit en huvudvärk för regeringen.

Jo, du läste rätt. Skatteverket hade i flera år levt över sina tillgångar och lånat sig fram i värsta Lyxfällan-stil. Men med Ingemar Hansson i generaldirektörsstolen blev ordningen snabbt återställd. Ett skatteverk som inte kan hålla ordning på sina egna pengar, det ser ut det!

”Jag tvekar inte att säga att det rådde rena rama katastrofläget innan Ingemar kom”, säger en medarbetare. ”Jag undrar om det inte var därför han fick jobbet, för nu är det ordning och reda.”

Denna insats är vad alla medarbetare lyfter fram när vi ber dem berätta vad som är Ingemar Hanssons största insats hittills – att han har fått ordning på ekonomin.

”Vi är så glada att vi slipper de ständiga nedskärningarna och vi har en mycket mer positiv arbetsmiljö nu. Tidigare lanserades ständigt nya projekt som skulle förenkla arbetet, men som det sällan blev något av. Däremot kostade de pengar – som måste sparas in genom nedskärningar. Sånt är skönt att slippa”, säger en medarbetare.

”Från att ha levt på kredit, har vi nu snarare bekymmer med ett för stort överskott”, noterar en annan. ”Det överskrider egentligen vad som är okej för en myndighet, men pengarna har snart vuxit in i verksamheten. För oss är det i alla händelser en både ovan och trevlig situation.”

Så långt är medarbetarna med på tåget och uppskattar handlingskraften hos sin chef. Ett par lyckade nyrekryteringar har gett honom ytterligare pluspoäng.

Men två år efter att han tillträtt väntar man fortfarande på att han ska göra något åt hela organisationen, som av flera upplevs som tung och lite gammaldags.

”Vi är många som är överraskade över att han inte har gjort några ingrepp i organisationsstrukturen”, säger en. ”Han är visserligen en försiktig general som vill vara absolut säker på att det blir rätt innan han gör något, men vi går lite till mans och väntar på vad som ska hända.”

”Jag hade nog funderat mer över detta i hans situation. Tycker att det behövs en översyn, speciellt av ledningsfunktionerna där det vimlar av folk. En mer otålig chef hade rivit upp det här för länge sedan och jag hade väntat mig mer handlingskraft.”

En förklaring kan vara Ingemar Hanssons omvittnat svala inställning till personalfrågor, som oundvikligen kommer i omorganisationernas spår. Dessa är definitivt inte hans starkaste sida.

”Som den siffermänniska han är har han svårt att förstå att även andra värden kan tillföra vinster”, säger en av medarbe­tarna. ”Det beror inte på att han skulle vara kylig, utan på att tjänstemannen inom honom alltid tar över.”

Skatteverket har bland annat ett förmånligt delpensionsavtal, som ger äldre medarbetare rätt att gå ner i arbetstid, men behålla lönen. Det är en nagel i ögat på den ­plikttrogne general­direktören, som inte kan förstå varför man ska betala någon hel lön för att jobba 80 procent.

”Allt ska mätas i kronor och ören, men ibland kan man faktiskt höja effektiviteten med andra metoder”, muttrar en medarbetare.

”Ibland har han ett gammaldags synsätt på det här med arbete”, säger en annan. ”Ta det här med balansen mellan arbete och fritid. Bara för att han tycker att han har ett fantastiskt stimulerande arbete, är det ju inte säkert att alla andra känner på samma sätt.”

Andra gissar att han fått sin arbetsmoral grundlagd under sina år vid Finansdeparte­mentet – en arbetsplats som inte direkt är känd för lågt tempo ­eller korta arbetsdagar.

”Men han måste inse att det är skillnad och inse att vi människor laddar batterierna på olika sätt”, säger en. ”Vissa klarar att hålla ett jämnt och högt tempo, andra behöver andningshål.”

Så om medarbetarna får önska skulle de gärna se ett lite mjukare förhållningssätt när det handlar om personalfrågor. Däremot uppskattar man honom för hans generösa sätt att ge positiv feedback. Även om berömmet gärna åtföljs av ett ”… men vi kan bli ännu bättre”.

”Inget är direkt uttalat, men det ligger liksom i luften att han tycker det vore bra om alla ville jobba lite mer”, säger en annan.

Ingemar Hansson är en person som älskar att diskutera ekonomiska spörsmål och gärna sticker ut hakan. Han är inte det minsta konflikträdd – i alla fall inte så länge det handlar om ekonomi – och provocerar gärna.

”Det känns spännande, åtminstone för oss som är likadana, andra kan nog tycka att det är besvärligt”, säger en av hans tidigare medarbetare. ”Han rör gärna om i grytan, men man känner sig alltid trygg i att det kommer att resultera i något bra.”

Men om det dyker upp en konflikt mellan medarbetare håller sig Ingemar Hansson gärna utanför.

”Han är inte den som vill lägga sig i sådant, det märks tydligt,” säger en medarbetare.

Ingemar Hansson är envis som synden, påläst som få och intelligent som ännu färre. Men han är också en chef som upplevs som generös med sina kunskaper och erfarenheter och som därför förtjänar respekt, det är alla överens om.

”Han utgår från att alla kan bidra och går själv in med liv och lust för alla uppgifter. Som ny kunde man bli lite nervös, men man upptäckte snabbt att han inte satt på några höga hästar”, säger en som arbetat tillsammans med honom.

”Han brukade tvärtom skina upp om jag sa att jag inte höll med. Då gick han upp på en extra växel”, minns en annan.

Under Ingemar Hanssons två år har Skatteverket blivit mycket mer synligt i medierna. Något som hans medarbetare noterar med tillfredsställelse.

Vissa menar att han har stärkt Skatteverkets profil som nitisk skatteindrivare, från att under några år ha framstått som vänlig rådgivare. Men den kritiken slår han ifrån sig i en stor intervju i tidningen Affärsvärlden: ”Vi har inte lagt om stil”, säger han men påpekar också att det är bra om Skatteverket syns i medierna ­

”… för att företagen och allmänheten ska vara medvetna om att alla skatter granskas …”

”Han har ju en tydlig ambition att synas i media och jag tycker han har gjort mycket bra ifrån sig”, säger en.

Fattas bara. Med sina gedigna kunskaper och sitt blytunga cv är det få som slår skattechefen på fingrarna när det handlar om skatter, eller andra makroekonomiska frågor för den delen.

Men visst kan även Ingemar Hansson koppla av och när det är fest ställer han alltid upp. Nog för att ekonomi är hans livsluft, men Ingemar Hansson gillar även när det är fest. Han är proffs på att mingla och blir inte sällan kvar till sent in på natten.

”På festerna slutade det ofta med att vi hamnade i makroekonomiska diskussioner framåt småtimmarna – och han var med in i det sista”, minns en medarbetare.

Småtimmar. Makroekonomi.

Kom sedan inte och säg att svenska tjänstemän inte kan koppla av!

Ingemar Hansson svarar:

”Det var glädjande att få läsa alla positiva omdömen och roligt att kunna känna igen mig i såväl mina starka som svaga sidor.

Ledarskap för mig handlar mycket om att föregå med gott exempel genom att visa mitt genuina intresse och engagemang för de frågor vi arbetar med. Vår verksamhet är betydelsefull och det vill jag att alla medarbetare ska känna. Öppenhet och dialog är viktigt för att ta vara på all den kompetens som finns på Skatteverket, för att utveckla vårt arbete och få hela organisationen att dra åt samma håll.

Att arbeta på Skatteverket ska vara både roligt och intressant. Varje förbättring och förenkling vi gör får stora konsekvenser för många medborgare och företag. Skatteverket har dessutom arbetat länge och målinriktat med service och bemötande. Det har fått stor betydelse för medborgare och företag tack vare alla skickliga medarbetare som med stort engagemang hela tiden arbetar för att förbättra och höja kvaliteten i det vi gör.

Med sådana medarbetare är det inte bara lätt att vara chef utan också mycket inspirerande.”