Här är chefens värsta surdegar

Banala problem och blodigaste allvar. De uppgifter som chefer aldrig kommer igång med kan ofta placeras in i någon av dessa två kategorier. När Chef lät 1 063 chefer svara på vilken som varit deras värsta surdeg skrev en chef:

”Jag sköt på att ta ett uppsägningssamtal med en medarbetare. Till slut blev det närmast övermäktigt och jag blev omsprungen av medarbetaren själv som förstod att något var i görningen. Kände mig usel som chef.”

En annan chef beskriver sitt värsta dåliga jobbsamvete så här:

”Att granska protokollanteckningar som är fem månader gamla och få ihop ett vettigt protokoll ur komihåget.”

Varför hamnar vi här? De flesta i chefsposition har ju både handlingskraft och förmåga att hantera komplexa utmaningar och processer.

”Människor är relativt lika. Vi förhalar uppgifter som är tråkiga, komplicerade eller innehåller friktion. Man skjuter upp ett svårt samtal för att man är rädd för hur motparten ska reagera. Man kanske inbillar sig att vederbörande ska kasta något eller bli arg. Då väntar man i stället tills situationen blir ohållbar”, säger Henrik Sandqvist, som leder kurser i personlig effektivitet.

Sju procent av cheferna säger att de ofta skjuter upp svåra samtal. Men flest är de som säger att de skjuter upp att ta tag i sin personliga utveckling – var femte chef svarar det.

Detta är oroväckande, tycker Philip Runsten, forskare på Handelshögskolan. För att överleva som chef i vår snabbföränderliga värld måste man ha stunder där man reflekterar över sitt ledarskap, menar han.

I sin doktorsavhandling 2011 upptäckte Philip Runsten att högpresterande arbetsgrupper lägger mer tid på utforskande frågor och eftertanke än grupper som är lågpresterande.

”De högpresterande grupperna ställde frågor som ’tittar vi på rätt saker?’ och ’varför gör vi så här?’, De fokuserade på problemorientering, alltså att först se vad problemet är och sedan hitta lösningar.”

Philip Runsten har full förståelse för att många chefer samlar på sig surdegar. Det är ett resultat av ett mer intensivt tempo på arbetsplatsen, menar han.

”Ju mer underliggande stress vi upplever, desto mer ägnar vi oss åt problemlösning, och här och nu. I extremfallet drabbas man av tunnelseende. Du lyckas aldrig lösa dina riktigt svåra problem, eftersom du hela tiden hanterar det dagliga.”

Vad händer då med oss när vi bygger surdegsberg? Den vanligaste reaktionen hos cheferna i undersökningen är stress och frustration (60 procent) eller att de tvingas jobba över (33 procent).

Däremot är det bara ett fåtal som dumpar arbetsuppgifter på sina underställda. Kanske ett tecken på omtänksamhet, men strategin riskerar att slå tillbaka på chefen själv, menar Henrik Sandqvist.

”Ta inte apan hela tiden, även om du vet att du gör uppgiften snabbare. Risken är att du lastar på dig ett tjog med surdegar.”

Fotnot: Detta är del 1 av 3 i en artikelserie om chefens surdegar. Du kan läsa artikeln i sin helhet i Chef nr 5 2014.  Här kan du bläddra i  Chef nr 5.