Barbara Bergström: ”Led skolan med passion”

I Internationella Engelska Skolan har du infört ett tydligt ledarskap med regler för ordning, disciplin och även klädkoder?
”Ny forskning ger starkt stöd för att oordning sprider sig, liksom goda beteendenormer. Om det är skräp på golvet och graffiti på väggarna, då kommer också fler elever sent till lektionen och det blir svårare att upprätthålla lugn i klassrummet. Det är förbluffande samband, men så är det!”

Går det att kombinera den där disciplinen och reglerna med elevinflytande och delaktighet?
”Ja, absolut. Vi har elevråd och goda lärare som lyssnar på sina elever. Men det betyder inte att eleverna bestämmer. Skolan är ingen demokrati där man röstar fram besluten. Vuxna får inte abdikera från sin roll och reducera sig till ’kompisar’.”

Sverige har störtdykt i den senaste Pisa-mätningen, där 15-åringars studieresultat redovisas. Vilken betydelse har ledarskapet i skolan för resultaten?
”Det betyder allt! A och o är att hitta de rätta skolledarna. De måste vara synliga, inte sopa något under mattan och agera direkt om något är fel. När jag rekryterar skolledare brukar jag ställa frågor som ’hur skulle du lösa en situation som …’ för att ta reda på om de delar och står upp för våra värderingar. I en bra skola drar alla vuxna åt samma håll, under en stark ledning.”

Det kräver mycket mod att vara en sådan ledare?
”Ja, som ledare måste du visa vem du är och inte fega ur. Är du inte tydlig med vad som gäller, och varför, så går det åt skogen.”

Hur ser du på ledarskapet i den svenska skolan?
”I de skolor där jag arbetade syntes rektorn i princip två gånger per år – vid julfirandet och sommaravslutningen. På våra skolor ska rektorn kunna namnet på personal och elever och hälsa på alla på morgonen. Det skapar trygghet. Om ledaren inte syns, eller ser vad som händer, finns det utrymme för mobbning och kränkningar. Det gäller både i skolan och på andra arbetsplatser.”

Vad är gott ledarskap för dig?
”Du måste känna passion för uppgiften, visa empati och ha starka värderingar som du står fast vid under lång tid, så att medarbetare kan lita på dem. Det är absolut nödvändigt att ha en personlig balans, genom goda dagar och svåra dagar. Ingenting skapar större osäkerhet i en organisation än lynniga ledare, som tar med sig dåligt humör från ett telefonsamtal på rummet till ett möte i korridoren.”

”Jag påminner mina rektorer om att människor inte lämnar sina bekymmer på tröskeln när de går till jobbet. Du måste känna dina medarbetare som hela människor, och visa att du bryr dig om dem. Jag har regelbundna samtal i ett par timmar med var och en av mina rektorer, det är enda sättet att skapa förtroende. Det tar tid men jag lär mig mycket, både om dem och av dem. Och jag är öppen, jag har inga problem att visa vem jag är. ’Det enda som är fusk med Barbara är hennes pälskappa’, brukar min make säga.”

Du har avskedat rektorer som inte lyckats stoppa mobbning eller klotter. Vilka reaktioner har du mött då?
”Det tar lång tid att bygga upp förtroendet för en verksamhet, men det kan snabbt raseras av ett enda felsteg. Det är inte lätt att avskeda någon och få acceptans för det, men det är ibland nödvändigt för helheten, för att verksamheten ska fungera. Folk begriper inte alltid varför jag sagt upp en person eftersom jag inte kan berätta det.”

Vilka misstag har du själv gjort?
”Jag trodde ett tag att jag skulle klara allt själv. Men det fungerar inte, du behöver duktiga män­niskor omkring dig. Tidigare hade jag också en tendens att skjuta från höften. En gång upptäckte jag att en elev var rasist, då reagerade jag fort och häftigt. Det var inte fel i sig, men om man agerar utan att ha tänkt igenom metoderna kan det komma surt efter. En grundregel, som alla goda lärare känner, är också att den som börjar skrika högt snabbt förlorar all auktoritet och respekt. Kraftfullt agerande är något helt annat än häftigt temperament.”

I dag rekryteras skolledare ofta från andra branscher än skolan. Hur ser du på det?
”Det kan fungera och det kan tillföra viktig livserfarenhet och gott ledarskap. Men det måste finnas en person i skolans ledning som har kompetens i att vara pedagogisk ledare. Att leda en stor skola i dag är så krävande att den fordrar ett team, där individerna kompletterar varandra.