Val 2022: Härskarteknikerna vi minns i svensk politik 

Valdagen närmar sig och den politiska temperaturen skruvas upp. Vilka härskartekniker kan vi förvänta oss från partiledarna den här gången? Klart är att våra toppolitiker knappast lär avstå från försöken att förminska och förvirra sina motståndare i årets valrörelse heller.

Kommunikation
Publicerad

Vad

Med ett val som närmar sig tittar vi tillbaka på några av de härskartekniker vi minns från svensk politik.

Nytta

Kunskap om vad härskarteknik är och vilken funktion de fyller.

Vikthånet 

Göran Persson (S) blev i sin roll som politiker och statsminister känd som en maktspelare ut i fingerspetsarna, som inte ryggade för fulspel inför viktiga tv-debatter. KD-politikern Lars Adaktusson har vittnat om hur Persson 30 sekunder före sändning kunde häva ur sig saker som ”gör inte bort dig nu” och ”det här blir tufft för dig”.  

C-ledaren Maud Olofsson har för sin del berättat hur en redan skakig personkemi knappast förbättrades av att Persson i samband med en debatt frågade ”Har du problem med vikten, Maud?”.  

Ett uttalande som enligt Maud Olofsson ingick i ett mönster av förminskande härskarteknik från S-ledarens sida, särskilt riktad mot kvinnliga åsiktsmotståndare. Några år senare utsattes emellertid moderatledaren Fredrik Reinfeld av en liknande kroppspsykning av Göran Persson inför en tv-sänd partiledardebatt. Enligt Aftonbladet sneglade Persson på M-ledaren strax före programmet och frågade ”Har du gått upp i vikt?”. Reinfeldt, som då nyligen gått ner tio kilo, valde att ignorera frågan och ville efteråt inte ge några kommentarer.  

Käbbel-incidenten 

En av mest uppmärksammade händelserna under valspurten 2014 var när S-ledaren Stefan Löfven i direktsändning i Tv 4 handgripligen föste bort Annie Lööfs (C) arm, när hon försökte överräcka en prognos om svensk energiproduktion. 

”Det där är bara käbbel”, sade Löfven upprepade gånger i sin vägran att ta emot materialet, som han enligt egen uppgift redan läst. Efteråt anklagade C-ledaren Löfven för att ha använt sig av härskarteknik: 

”Han tar sig längre än Göran Persson någonsin gjorde. Han är en osäker och otrygg statsministerkandidat”, sade Annie Lööf och fick medhåll av statsminister Fredrik Reinfeldt: 

”Jag tror att vi i kväll såg hur socialdemokratins maktmän beter sig.” 

Samtidigt rådde delade meningar om vem som egentligen använt härskartekniker mot vem. Enligt S-topparna Mona Sahlin och Margot Wallström var det i själva verket Annie Lööf som genom sitt tilltag försatt Stefan Löfven i en omöjlig situation, i syfte att framställa honom i dålig dager. 

”Det var väl det hon ville. Att det skulle handla om något annat än politiken. Det var planerat naturligtvis. Det var en välkänd härskarteknik. Lööf ville förminska Löfven på ett väldigt provocerande sätt. Det var illa”, sade Wallström till Aftonbladet. 

Den bildtska kompetensavklädningen 

Att få motparten att känna sig fånig och lite dum, utan att man för den skull själv framstår som direkt elak, är en nyckeltalang då det kommer till härskarteknik. Mången politisk journalist har intygat att Carl Bildt (M) har svart bälte i sådan kompetensavklädning, och är den svenska toppolitiker som varit allra svårast att intervjua. Enligt SVT-journalisten Anna Hedenmo tillämpade Bildt ”den mest raffinerade härskarteknik man kan tänka sig”, då han till att börja med inte ens ville acceptera frågorna. 

”Genom att underkänna alla mina utgångspunkter tog han total kontroll över hela intervjun, och när jag återvände till redaktionen låg misslyckandet som en stor klump i magen”, skriver Hedenmo i boken Uppdrag sanning och fortsätter: 

”Detta lärde mig att aldrig, aldrig påstå något i frågorna till Carl Bildt. Om han känner sig trängd kommer han ägna sig helt åt att ifrågasätta frågorna i stället för att ge svar. Det enda sättet att intervjua en pressad Carl Bildt är att ställa avskalade, enkla frågor utan några som helst fakta. Då har man en chans.” 

Briljansfällan 

Det är 1 september 1976 när Olof Palme (S) och centerledaren Thorbjörn Fälldin drabbar samman i ett kokande Scandinavium inför 10 000 vilt jublande åskådare. En av de hetaste duellerna i svensk politisk historia.  Och även det mest berömda exemplet på hur politisk briljans kan slå tillbaka och uppfattas som ren och skär härskarteknik. 

Den snabbe och knivskarpe Olof Palme log belåtet när han fick in sina femettor på den sävlige Fälldin, som famlade efter orden och svettades ymnigt i tv-strålkastarnas obarmhärtiga sken. 

Ändå var det Fälldin som gick segrande ur debatten. Väljarnas dom var att den briljante Palme uppfört sig arrogant mot den enligt deras uppfattning mer sympatiske Fälldin, som vann valet och utnämndes till statsminister efter ett historiskt maktskifte. 

fakta härskarteknik

Med härskarteknik menas vanligen att hävda sin egen maktställning genom att förringa en individ eller en grupp. Ordet har sitt ursprung i den tyske filosofen och sociologen Georg Simmels teorier om hur makt mer eller mindre spontant fördelas mellan över- och underordnade grupper i samhället. Bristen på en sammanhållande teori som knyter begreppet till aktuell forskning kring maktstrukturer har gett upphov till en vildvuxen flora av artiklar och böcker om hur härskarteknik ska neutraliseras. I feministisk debatt brukar härskarteknik kopplas till metoder som syftar till att upprätthålla en manligt dominerad könsmaktsordning, men kan även användas av kvinnor mot män, av kvinnor mot kvinnor och män mot män. Ofta avses fem typer av manipulation:  

• Osynliggörande – att ignorera, underskatta eller nedvärdera. 
• Förlöjligande – att göra sig lustig över hur någon uttrycker sig, antyda okunnighet eller dåligt omdöme. 
• Undanhållande av information. 
• Dubbelbestraffning – att underkänna båda alternativen när det bara finns två sätt att handla, till exempel att kritisera kvinnor som väljer att sköta hem och barn för att inte ta samhällsansvar och för att svika sina barn om de väljer att arbeta utanför hemmet. 
• Påförande av skuld och skam – att utan rimlig anledning ge någon skulden för att något har gått fel.

KOMMENTERA ARTIKELN

Vad tycker du? Kommentera artikeln här nedan. Det gör du via tjänsten Ifrågasätt som också är ansvarig för kommentarsfunktionen. Kommentarerna visas på chef.se i anslutning till texten. För att kommentera behöver du först skapa ett konto och logga in. Håll god ton och håll dig till ämnet. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. Även Chef kan ta bort kommentarer. Chef förbehåller sig även rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

Skapa ett gratiskonto, prova Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden