Torsten Jansson gör det lätt för sig som chef

Torsten Jansson dundrar in i rummet med den öppna jackan fladdrande. Han sliter fram en bunt papper och sin mobiltelefon och hinner stoppa in en pris snus (»så stor att ingen riktigt tror att det är möjligt«) innan mötet drar igång. »Okej, då kör vi«, säger han.

Och som de kör. Torsten Jansson inleder och avslutar, men däremellan är ordet fritt. När alla sedan går därifrån är de entusiastiska och upprymda. Den som kom dit med ett problem har sannolikt fått en lösning levererad av New Wave Groups koncernchef.
»Det finns en energi på Torstens vd-träffar som jag aldrig har varit med om. Det är högt i tak med mycket diskussion och alla ut­­­­­­­­­­manas till det yttersta«, säger en person som under några år jobbade nära Torsten Jansson.

»Han är en inspiratör utan dess like. Det är väldigt stimulerande att jobba med honom«, säger en annan, fortfarande aktiv inom koncernen.
Men lika vanlig är den rakt motsatta bilden av Torsten Janssons möten. Då inleds scenen på samma sätt: med ett brak. Papper upp, mobiltelefon fram och snus in. Men sedan tar likheterna slut.
För ingen går från det andra mötet upprymd eller entusiastisk. Snarare vettskrämd och med en känsla av att ha blivit överkörd.
»Det är en rädd organisation. Man säger inte vad man tycker av rädsla för att åka åt helvete. Det är några som har åkt ut på det sättet«, säger en före detta chef.
»Blir det inte som han vill ha det eller om resultatet inte är tillfredsställande kan han avskeda människor på fläcken. ’Vem är ansvarig? Jag vill ha namn!’, kan han skrika så att alla hör«, berättar en annan.

Hur kan bilderna vara så olika? Visst hör det chefskapet till att vara både hatad och älskad, men i medarbetarnas recensioner är Torsten Jansson antingen iskall eller stekhet, aldrig ljummen.
»Ja, så är det. Jag trivs bra med honom, men jag antar att det är svart eller vitt. Antingen tycker man att han är bra eller så tycker man att han är dålig«, säger en chef i koncernen.
Att Torsten Jansson är entreprenör ut i fingerspetsarna är förmodligen ett svar på frågan. Torsten Jansson är New Wave Group. För gemene man kanske mest känd som ägare av Orrefors Kosta Boda.

Den som vill jobba där får göra det på hans villkor. De får vackert räkna med att fattade beslut snabbt och oväntat kan rivas upp, att in­­struktioner är otydliga och att det är si och så med strukturen.

Och så får de leva med entreprenörens krassa logik – det är kul när det går bra och mindre kul när det går dåligt.
Är du lönsam får du jobba i fred. Annars får du räkna med att ha Torsten Janssons fingrar med i allt du gör.
Det som omnämns som Torsten Janssons styrkor har i regel inget med hans ledarskap att göra. Han har en reptilsnabb analysförmåga, massor ­­
av idéer och en oändlig arbets­kapacitet.

Och framför allt har han mod i affärer. Det var mod som fick honom att börja trycka tröjor hemma i källaren i Dingle i Bohus­­­län trots att han saknade ­­all erfarenhet. Och även om miss­­-
lyckanden inte har saknats – att lyckas med sju affärer av tio är Torsten Janssons mål – så har de inte gjort honom mer försiktig. Hans mod har aldrig avtagit.
Den som möter Torsten Jansson under en glad dag kan höra hans bullriga skratt på långt håll. Han skapar god stämning och berättar gärna historien om hur det var i början när han körde omkring i sin gamla Mazda och sålde tröjor.

Han stannar gärna och snackar en stund med en gammal kollega på en flygplats eller ringer för att kolla läget med före detta med­arbetare.
»Man har aldrig tråkigt med ­Torsten. Skulle jag få ta med mig en person till en öde ö och jag bortser från min familj så skulle jag nog välja honom«, säger en person som har jobbat nära honom.

Men inte ens de som verkligen ­gillar Torsten Jansson hävdar att han skulle vara någon stor ledare. »En fantastisk entreprenör, men ingen ledare«, är ett vanligt återkommande omdöme.
De har visserligen en chef som nästan alltid går att nå på telefon, men att vara tillgänglig är inte detsamma som att vara kommu­nikativ.
För det mesta får medarbetare och chefer själva söka upp information och riktlinjer för sin verksamhet. »Sälj mer!« är Torsten Janssons mantra.
Att få honom att lyssna är svårt, hävdar vissa. Omöjligt, menar andra.

Den som frågar Torsten Jansson vad han menar möts av irritation. »Ska det vara så svårt? Det är bara att sälja«, lyder motargumentet.
Den som överbevisar honom kan bemötas med en sårad reaktion från en som inte har lust att diskutera vidare.
New Wave Group består av ett sextiotal dotterbolag i hela världen som alla rapporterar direkt till ­Torsten Jansson. Förtroendet mellan honom och dotterbolagens vd:ar är kittet i organisationen.
För att ledarskapet under Torsten Jansson ska fungera krävs att underchefen är trygg i sig själv och självförsörjande när det gäller motivation. Den som är osäker och behöver stöttning får det tungt.

»Man får aldrig beröm för det man gör. En chef ska ge ris och ros. Man får aldrig någon cred och aldrig någon förklaring till varför man har gjort fel. Ris ska vara konstruktivt och ges personligen, men det gör aldrig Torsten«, klagar en före detta chef inom New Wave Group.

2005 tog Torsten Jansson över Orrefors Kosta Boda. Det var ett stort steg för honom och New Wave, som dittills främst ägnat sig åt sport- och profilkläder, men helt avgörande för det anrika glas­bruket som stod på ruinens brant.

När Torsten Jansson och hans pengar kom till byn togs han följaktligen emot som en frälsare.
Den nye chefen inledde dessutom storstilat med att säga upp ett stort antal tjänstemän, vilket skapade jubel på golvet i hyttorna. Populariteten ökade ytterligare när Torsten Jansson började visa sig på verkstadsgolvet.
»Han kunde komma och prata om allt möjligt, om väder och vind. Han är en ägare som bryr sig. Och han är samma person i hyttan som i styrelserummet. Alla behandlas lika«, säger en person på Orrefors Kosta Boda.

Det började bra. Det blev »ett djävulskt tryck« på produktionen. Tyvärr fanns det inte samma tryck i efterfrågan.
»Torsten har ju en säljorganisation i hela Europa som är duktig på att sälja tröjor och pennor. Han trodde väl att det skulle räcka med att säljarna tog med några glas, men det funkade ju inte så«, säger en person med insyn.

Med tiden försvagades hans status som charmig superhjälte. I stället fick medarbetare och chefer se allt mer av den andra bilden – den av den krävande och närmast hotfulla ägaren.
När den dåliga försäljningen till slut ställde Orrefors Kosta Boda inför uppsägningar var glasbrukets frälsare inte längre synlig på verkstadsgolvet.
Torsten Jansson var inte ens med och informerade om upp­sägningarna, utan delegerade till sina underchefer. Sedan dess har han inte synts till.

»Torsten flyter på framgångs­vågen, men om det vänder så försvinner han. Han har inte visat sig på glasbruket på två år.«
Samtidigt som Torsten Jansson har mycket makt är han också en enkel man.

De som har funnits med sedan New Waves begynnelse kan inte nog understryka hans vanlighet. Torsten Jansson har byggt upp en koncern och en förmögenhet och ett rykte utan att i grund och ­botten förändras som människa.

Någon manipulativ eller grandios personlighet är det knappast fråga om.
Att det sedan står ett par Ferraribilar i hans garage förklaras av ett brinnande bilintresse snarare än ett behov av att visa upp sin rikedom. Tvärtom törs han knappt synas i dem ute på gatorna. Han har bilarna för att han har råd.

I stället för att inta sin frukost i hotellmatsalen sätter sig Torsten Jansson gärna i köket.
»Han vill inte bli serverad«, säger en person som bevittnat ett sådant tillfälle.
Torsten Jansson laddar sina chefsbatterier genom att fiska vid sommarhuset utanför Grebbestad eller umgås med de fyra barnen.
Fast så värst mycket laddning verkar inte batterierna behöva. Tempot är hela tiden högt och arbetsdagarna långa. Vid ett möte kan han delta i diskussionen samtidigt som han sitter och läser på inför nästa möte och skickar sms från sin mobiltelefon.

»Ibland undrar jag om han sover överhuvudtaget«, säger en person.
Innan han kastade sig in i företagandet hemma i föräldrarnas källare gick Torsten Jansson två år på gymnasiet. Mer utbildning än så har det inte blivit.
Detta har satt spår i hans ledarskap, hävdar vissa.

»Han är helt obildad. Det är inte oproblematiskt. Visst, Torsten är en naturbegåvning. Han har charm och får med sig sina med­arbetare. Men hans ledarskap bygger mycket på intuitivt tänk­ande. Att bygga en professionell företagsledning kan han inte. Han skulle behöva göra en lång resa för att nå sin fulla kapacitet. Han hade kunnat undvika många misstag om han hade haft en utbildning«, säger en person.

Fast det har ju gått rätt skapligt ändå.
Det är frestande att dra paralleller mellan Torsten Jansson och en annan framgångsrik småländsk företagsledare. Både han och Ingvar Kamprad började med två tomma händer och har jobbat sig upp till framgång och rikedom med hjälp av stark personlighet, driftighet och envishet.
Båda har två sidor – charmen och den enkla personligheten mot de hårda nyporna och ett slipat affärssinne.
Men en slående olikhet är deras syn på framtiden.

Medan Kamprad tänker minst en generation framåt har Torsten Jansson svårt att säga hur världen ser ut om två år.
Det kortsiktiga tänkandet och det faktum att så mycket i New Wave kretsar kring Torsten Jansson gör koncernen till en bräcklig apparat där minsta grus i maskineriet kan orsaka stor skada.
Flera personer vittnar om att återväxten är ett problem. Jansson har vare sig näsa eller intresse för att lokalisera talanger. En duktig medarbetare en bit ner i organisationen har svårt att ta sig uppåt.

Frågan »hur ser New Waves ledarutvecklingsprogram ut?« besvaras med ett skratt.
För några år sedan gjorde Torsten Jansson ett uppmärksammat försök att rekrytera fler kvinnor till New Wave.
Han initierade Female Advisory Board, ett råd bestående av framgångsrika kvinnor med syfte att förbättra chanserna att rekrytera kvinnliga chefer. Det resulterade i äktenskap med en av deltagarna, det socialdemokratiska före detta statsrådet Ulrica Messing, men inte så värst mycket mer.
»Spel för galleriet«, kallar flera personer det kvinnliga rådet.
»Det kändes lite påklistrat. Han kunde väl ha börjat med att fråga oss kvinnor i organisationen vad vi tyckte?«, säger en medarbetare.
Någon given kronprins – eller prinsessa – finns inte.

»Torsten gillar att driva företag och tjäna pengar. Men han är över huvud taget rätt ointresserad av att vara chef«, säger en före detta underchef.
»Så länge han är vid full vigör är framtiden ljus. Han kommer att hålla på tills han stupar. Men problemen kommer när det ska växlas över till någon annan.«

Torsten Jansson svarar på Cheftestet: »Jag sprider inte skräck«

»Jag har tagit del av din text och vet väl inte riktigt om jag ska skratta eller gråta. Det är ju både positiva och negativa saker som tas upp och jag kan väl gissa att några av de allra mest negativa kanske kommer från personer som jag av en eller annan anledning tvingats säga upp.«
»Jag har även låtit några av mina nuvarande medarbetare titta på texten och även om jag är deras chef så håller de väl inte riktigt med om att jag sprider skräck …«