Cheftest: Klarar ledarskapet coronakrisen?

Foto Fredrik Sandberg/TT
Publicerat 2020-03-10

Som generaldirektör för Folkhälsomyndigheten har Johan Carlson plötsligt hamnat i mediehetluften och fått ta emot bitvis hård kritik för att vara otydlig i hanteringen av coronakrisen. Av sin omgivning beskrivs han som en trygg och lugn chef med djup kunskap och lång erfarenhet. Räcker det nu?

På nyårsaftonen 2019 fick Världshälsoorganisationen, WHO, i Kina rapporter om att en ny lungsjukdom hade upptäckts i staden Wuhan.

Dagen efter fyllde Folkhälsomyndigheten sex år. Om myndigheten hade haft en stillsam uppväxt, kastades den nu in i en brutal nästa fas och verklighet. Den stavas corona.

På kort tid har coronaviruset, som orsakar sjukdomen covid-19, blivit en global angelägenhet och kris. Och på nästan lika kort tid har Folkhälsomyndigheten fått allas blickar riktade mot sig. När denna artikel skrivs ökar antalet smittade i flera olika länder hela tiden.

I centrum för uppmärksamheten står en reslig, vithårig 65-åring och generaldirektör. Hans namn är Johan Carlson.

Om han är en doldis medialt, är han smittskydds-Sveriges fixstjärna. Hans första roll som generaldirektör var på Smittskyddsinstitutet, i slutet av 00-talet. Han kom in med ”ett personligt och verksamhetsnära ledarskap, det var inspirerande att se”, som en medarbetare uttrycker det.

”Det är en styrka att kunna stå stadigt, att inte bli uppstressad av ett högre tonläge från omgivningen och oroliga ministrar.”

Men redan när Johan Carlson i början av 1990-talet var doktorand vid Uppsala universitet och Stockholms universitet (han forskade inom parasitologi) betraktades han som en person som var lätt att gilla. Tack vare sin stora kompetens och sitt engagemang fick han människor att vilja lyssna på honom, sägs det.

Så har det sedan sett ut genom hela karriären, hans smittande lugn och djupa kunskap har haft en stabiliserande inverkan i de yrkesroller han har haft.

När han tidigare var chef för den överlägset största avdelningen inom Socialstyrelsen, tillsynsavdelningen, betraktades han, enligt en av hans medarbetare, som ”en lugn och trygg pappa”.

Allt detta har varit en stor tillgång i en värld som är politiskt styrd och som inte sällan präglas av hård debatt och tvära kast, även vid tidpunkter då det inte råder epidemi i världen.

”Det är en styrka att kunna stå stadigt, att inte bli uppstressad av ett högre tonläge från omgivningen och oroliga ministrar”, säger en kollega som arbetade nära Carlson på Socialstyrelsen.

Med hans stora trygghet kommer också ett förtroende för sin omgivning. Han har så god insyn i många detaljer att han inte behöver detaljstyra. De som jobbar nära honom ser honom som en delegerande chef, utan kontrollbehov.

”Jag skulle säga att han är situationsanpassad. Krävs det att han behöver sätta sig in i varenda krona i budgeten så gör han det. Men finns det inte skäl så släpper han och ger förtroende”, säger en person med insyn i ledningen på Folkhälsomyndigheten.

Johan Carlson, under sin tid som chef för Socialstyrelsens tillsynsavdelning 2008.
Foto Marc Femenia/TT

På Socialstyrelsen lyckades Johan Carlson förena expertis med ödmjukhet, något som nästan gjorde honom till ett undantag.

”De tunga cheferna var väldigt medvetna om sin egen förträfflighet. Johan har aldrig varit en person som egentligen velat framhålla sig själv på det sättet, han har alltid varit kommunicerbar, han har alltid snackat med folk och på så sätt skapat en känsla av förtroende”, säger en före detta kollega från Socialstyrelsen.

Det uppges gälla än i dag. Han är generaldirektören som saknar gd-sekreterare, som själv bokar sina resor och håller ordning på sin egen almanacka.

”Han varken framhäver sig själv eller fegar. Han är ju oerhört lätt att gilla, han är väldigt vanlig och lättillgänglig, samtidigt som han har en stor kunskap och bred erfarenhet som han använder sig av i sitt ledarskap. Han har inga problem att kliva in och ta ansvar när han behöver det, men kan också backa och låta andra få ta ansvar”, säger en hög chef inom Folk-hälsomyndigheten.

Och så tycks han måna om att alla ska ha det bra.

”När han är som bäst är han en omtänksam chef, han ger och får förtroende när han gör det, han är närvarande och man har möjlighet att prata, han är sympatisk och nyfiken på sin omgivning”, säger en före detta nära medarbetare.

2013 genomfördes en förändring av den, som någon kallar det, ”rätt omfattande floran av myndigheter under Socialdepartementet”. Det innebar bland annat att Statens Folkhälsoinstitut, Smittskyddsinstitutet och delar av Socialstyrelsen bildade den nya Folkhälsomyndigheten.

Johan Carlson, som då hade varit generaldirektör för Smittskyddsinstitutet i fyra år, ledde utredningen kring hur den nya myndigheten skulle utformas och blev sedan också dess högsta chef.

Det var ingen självklarhet att denna fusion skulle lyckas. Det finns en enorm spännvidd i verksamheten, här finns till exempel norra Europas enda laboratorium med skyddsnivå fyra, här hanteras tillståndsfrågor om alkohol och tobak, här utförs rabiestest och här dokumenteras folkhälsans utveckling.

”En diverseverkstad full av experter”, kallar en tidigare chef myndigheten.

Inte blev det lättare av att den nya myndigheten skulle ha sitt säte i både Solna och Östersund.

Statsrådet Maria Larsson tillsammans med Anders Tegnell från Socialstyrelsen och Johan Carlson på Smittskyddsinstitutet, på presskonferens när WHO höjde pandeminivån för den nya influensan, svininfluensan, 2009.
Foto JONAS EKSTRÖMER/TT

Inledningsvis var det många som trodde att det stora Smittskyddsinstitutet skulle äta upp lilla Folkhälsoinstitutet. Men Johan Carlson såg till att vara väldigt synlig, han jobbade intensivt för att överbrygga kulturskillnaderna, han hade idéer som han slogs för och han drog upp riktlinjerna för myndighetens kulturresa.

Hur långt har den då kommit? En bit, hävdar vissa. Ganska långt, hävdar andra.

”Jag tycker att vi har kommit långt, vi har en nöjd personal, Johan har varit duktig på att få medarbetarna nöjda. Delvis ligger det i att han är så konsensusinriktad. Han har varit viktig, inte utmanat varken ena eller andra sidan, visat att han ligger i mitten”, säger en hög chef inom myndigheten.

Ingen anser dock att resan har nått sitt slutmål.

”Varje gång Johan har personalmöten och kommunicerar med alla så gör han det bra, vi får en ökad förståelse för vart vi är på väg. Men jag skulle önska att det var oftare, att närvaron kunde vara ännu högre. Det krävs ännu mer aktiv kommunikation för att få alla med sig och få alla att arbeta i den anda han önskar”, säger en chef.

”Det kändes som om han flydde från de jobbiga delarna.”

Folkhälsomyndigheten är en tydlig linjeorganisation. För en ung och kraftigt diversifierad organisation kan det vara lätt att klamra sig fast vid hierarkin, och det är vad Folkhälsomyndigheten gör, menar en enhetschef.

”I en mognare organisation vet man var man har varandra. Nu ska ett beslut vara väl avstämt i organisationen, man har hållit hårt på strukturen”, säger chefen.

Och hur skicklig Johan Carlson än är i sin profession, hur bra han än är på att möta och lyfta människor, är det inte på grund av glädjen över att organisera som Johan Carlson har blivit chef, menar Chefs källor.

”Jag tycker att han med tiden blivit allt mindre synlig, han verkade minska sin sfär, tog färre initiativ och blev en svagare chef som inte adresserade de uppenbara problemen. Det kändes som om han flydde från de jobbiga delarna”, säger en nära medarbetare som i dag bytt arbetsgivare.

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson talar vid en pressträff när myndigheten höjde risknivån för allmän spridning av coronaviruset i Sverige.
Foto Henrik Montgomery/TT

Hur står sig då detta ledarskap i en sådan storm som har pågått under de första månaderna av 2020? Har myndigheten lyckats i sin strävan efter att vara trovärdig?

Svaret på frågan varierar. Källor på medarbetarnivå berättar om att det tar på krafterna att vara i hög beredskap under så lång tid och att det finns ett groende missnöje med ledningen, framför allt på grund av otydlighet.

På högre chefsnivå är däremot förtroendet starkt. Är det någonstans Johan Carlson är trygg, är det i en situation där han får luta sig mot sin medicinska kunskap, sin långa chefserfarenhet och sitt inneboende lugn. Det är svårt att föreställa sig en ledare hantera en global kris med större trygghet än Johan Carlson, om man ska tro Chefs källor.

”Han är trygg i smittskyddsfrågorna. Vi i ledningen har en nära dialog, vi går parallellt och gemensamt, han förankrar sin syn, och är närvarande och det han har lyft utanför myndigheten har varit genomtänkt. Han kan lyfta sig till de mer övergripande frågorna, det är där han syns utåt”, säger en hög chef.

Detta förtroende har dock inte varit lika synligt i den mediala debatten, där kritiken bitvis varit hård. Folkhälsomyndigheten med Johan Carlson i spetsen har anklagats för att vara både otydlig och för att förminska allvaret i situationen.

”Jag tycker att han ger ett okej intryck, han kan ju frågorna väl. Men han har sett pressad ut, och han har rätt mycket uppförsbacke. Det som ligger honom till last är att han inte är så känd. Jag tror att han måste vara ute mer och bli rakare, han måste ställa sig upp och stå där mitt i stormen. Det tror jag att han klarar”, säger en person med god insyn i Folkhälsomyndighetens organisation.

Inledningsvis lät han sina chefer i ledningsgruppen, inte minst statsepidemiolog Anders Tegnell, föra myndighetens talan. Det var först efter att viruset i slutet av februari för första gången gjort entré i Sverige som Johan Carlson tog ett kliv framåt och började synas mer.

Det finns de som tycker att han genom att vänta med att kliva fram har bidragit till att öka osäkerheten.

”En del av kritiken mot myndigheten är horribel, men det är viktigt att man internt har en företrädare som kan ingjuta självförtroende, men som även externt har ett högt förtroende”, säger en person som jobbar nära myndigheten.

”Han lyckades vara en god kapten på en skuta som befann sig på ett rätt stormigt hav, folk kunde sitta lugnt ändå.”

Under hela sin chefskarriär har Johan Carlson varit involverad i omfattande förändringsarbeten – först på Socialstyrelsen, sedan på Smittskyddsinstitutet och därefter i samband med grundandet av Folkhälsomyndigheten – trots att han, som flera källor konstaterar, egentligen inte är någon utpräglad förändringsledare.

”Nyckeln är att han har fått med sig folk, han har byggt goda relationer”, säger en av dem.

För Johan Carlson är långsiktighet och uthållighet honnörsord. Han beskrivs som en skicklig strateg med väl genomtänkta analyser.

”Han älskar inte att göra snabba förändringar, han är väldigt noggrann. Trots att det var högt förändringstryck, tog han det rätt lugnt, hade god förmåga att få med sig folk för att han inte stressade iväg förändringar. Han lyckades vara en god kapten på en skuta som befann sig på ett rätt stormigt hav, folk kunde sitta lugnt ändå”, säger en person som jobbade nära Carlson på Socialstyrelsen.

Det långsiktiga och analytiska förhållningssättet har gjort att han undsluppit många konflikter. Vilket är tur, enligt flera källor som beskriver honom som på gränsen till konflikträdd. Han uppges i varje fall helst undvika att ”ta konflikterna head on”, och han sägs ha en tendens att undvika interna frågor som handlar om att välja sida.

Men när han ändå hamnar där, i konfliktsituationerna, är han lugn och saklig.

”Han kan bli irriterad ibland, men jag har aldrig sett honom riktigt förbannad. Och för det mesta har det framkommit först i efterhand att han varit irriterad”, säger en hög chef inom Folkhälsomyndigheten.

Även beslutsfattaren Johan Carlson är, inte helt oväntat, trygg.

”Johan har inga problem med att fatta beslut fort, han har samtidigt inte heller några problem att fråga, att be om mer underlag, att vrida och vända om det behövs. Han har en sorteringsmekanik som gör att han vet vad som är fort och givet och vad som behöver tas en gång till. Man kan inte gräva ner sig i allt”, säger en kollega i ledningsgruppen.

Inuti ledningsgruppen beskrivs stämningen som prestigelös.

”Man bryr sig inte om titlar och hierarkier, det finns ingen rädsla, man är inte undvikande och det känns inte obekvämt. Man har diskussioner med hela organisationen och gömmer sig inte bakom stängda dörrar”, säger en person med god insyn.

De som står utanför och blickar in efterlyser en större känsla av handlingskraft.

”Johan skulle kunna bli lite modigare i hur han hanterar sin ledningsgrupp, de skulle må bra av att jobba bättre tillsammans. Jag upplever alla som väldigt lojala och att man vill väl, men jag tror att det finns mer att hämta där”, säger en chef strax utanför ledningen.

Den övergripande känslan är att Carlson brinner för sakfrågorna och individerna och deras utveckling, men inte så mycket för att utveckla organisationen i stort.

Att han tagit in resurser för att göra ledningsgruppen mer sammansvetsad framstår som lätt halvhjärtat, men när han uppmanar cheferna i organisationen att ta ansvar för sin egen utveckling är viljan desto tydligare.

Ledningsgruppen har sett i stort sett likadan ut sedan myndigheten grundades. Den består av fem kvinnor och två män. Av myndighetens enhetschefer är tjugofem kvinnor och fem män.

Diversifieringen i uppdraget återspeglar sig också i en mångfald bland medarbetarna; många forskare har en utländsk bakgrund.

”Han är som bäst när det krävs en modig ledare som kan förhålla sig till externa krafter.”

Det finns de som har upplevt att Johan Carlson har varit dålig på att lyssna, att han verkar tycka att han vet bäst själv och att han ”har en obekymrad inställning till styrning”, det vill säga att han inte alltid har gjort vad uppdragsgivaren – det vill säga regeringen – säger att han ska göra.

Å andra sidan är det ingen som kan säga att Johan Carlson inte har levererat förväntat resultat. Och även om han får kritik utifrån verkar han inte ha skaffat sig några fiender.

”Vi har ju vår grund i att vi är en kunskapsmyndighet, vi kan det vi uttalar oss om. Det påminner han oss om”, säger en chef.

I höstas förlängdes Johan Carlsons förordnande i ytterligare ett och ett halvt år, fram till mars 2021.

Med tanke på läget i världen just nu är nog organisationen glad för det.

”Han är som bäst när det krävs en modig ledare som kan förhålla sig till externa krafter. Om jag hade varit statsminister hade jag i det här läget varit väldigt nöjd över att ha Johan Carlson som generaldirektör”, säger en hög chef.

Resultat: Jordnära och delegerande

Att mäta en statlig verksamhet som dessutom är kraftigt diversifierad är svårt, men enligt myndighetens statistik tyder det mesta på att Folkhälsomyndigheten är en väl fungerande maskin. Det har gjorts insatser som minskat sjukfrånvaron (från 4,77 procent 2016 till 3,46 procent 2018), personalomsättningen är relativt stabil (14 procent, 2018) och antalet regeringsuppdrag är jämnt (30 stycken under 2018). Såväl intäkter som utgifter ökade under 2018.

LEDARSTIL: Trygg, lugn, erfaren och förankrad i sakfrågorna. En läkare som blivit chef och har stor trygghet i detaljkunskapen. Beskrivs som bra på att situationsanpassa sitt ledarskap. 4/5 poäng

DELEGERING: Han har så god insyn i många detaljer att han inte behöver detaljstyra. De som jobbar nära honom ser honom som en delegerande chef, utan kontrollbehov. Under vinterns coronakris har han sett till att många talespersoner finns tillgängliga i organisationen. 4/5 poäng

KONFLIKTHANTERING: Arbetar analytiskt och långsiktigt för att förebygga konflikter och förutse konsekvenser innan de blir en konflikthärd. Uppges undvika internpolitiska frågor för att slippa välja väg. Beskrivs ibland som konflikträdd. 3/5 poäng

MOTIVATION: Utövar ett jordnära ledarskap och beskrivs uteslutande som trevlig. I en organisation som till stor del består av akademiker och experter tycks detta räcka rätt långt för att motivera. Är duktig på att påminna om att medarbetarna arbetar med den långsiktiga folkhälsan i landet, vilket skapar en känsla av stolthet. 4/5 poäng

BESLUTSFATTANDE: Har tidigare gått in i beslutssituationer med alla svar och sin uppfattning klar. Har blivit bättre på att lyssna in och hämta mer information från andra. Sägs föredra stora beslut som påverkar omvärlden framför mindre beslut som har med organisationen att göra. 3/5 poäng

KOMMUNIKATION: I sin strävan efter att delegera har han enligt kritikerna klivit fram som talesperson för myndigheten för sent, vilket bidragit till att mediekritiken, som bitvis varit hård, mot Folkhälsomyndigheten har ökat. Beskrivs i övrigt ha en kommunicerande stil som gör att han upplevs som synlig och tillgänglig, trots verksamhet på två orter. 2/5 poäng

REKRYTERING: Uppges vara intresserad av mångfaldsfrågor. Ledningsgruppen har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Består av fem kvinnor och två män. Av myndighetens enhetschefer är tjugofem kvinnor och fem män.  Många medarbetare (forskare) har utländsk bakgrund. 3/5 poäng

PERSONLIGHET: Månar om sin integritet samtidigt som han personifierar begreppet trevlig. Uppfattas som nära och varm och har lätt för att se människorna i organisationen, trots att den är geografiskt utspridd och svåröverblickbar. 4/5 poäng

SUMMA: 27/40

Foto Lena Katarina Johansson/Folkhälsomyndigheten
Johan Carlson svarar: ”När det blåser motvind ska jag stå längst fram”

”Att mötas av så många positiva omdömen från nuvarande och tidigare medarbetare gör mig närmast generad. Som myndighetschef får man ju sällan så mycket feedback annat än det årliga samtalet med ansvarig statssekreterare där fokus ligger mer på myndighetens resultat än personliga egenskaper. Jag har alltid haft ambitionen att skapa en trevlig arbetsplats. Saknas arbetsglädjen spelar det ingen roll hur organisationen ser ut eller hur lokalerna är utformade.

Folkhälsomyndigheten står nu mitt uppe i sin största utmaning hittills. Jag har alltid sett min roll som myndighets-chef att ställa mig längst fram och företräda och försvara myndigheten – och medarbetarna – när det blåser motvind, för det gör det då och då. I övrigt ser jag det som min viktigaste funktion att hjälpa, stödja och sporra medarbetare och chefer i deras arbete. I detta läge är det också oerhört viktigt att inte glömma bort allt annat viktigt arbete som görs på Folkhälsomyndigheten.

På lite längre sikt är det myndighetens breda folkhälsoarbete som riktar sig till många samhällssektorer, och inte en enskild insats i en utbrottssituation, som kommer att vara avgörande för hälsoutvecklingen i vårt land.

Jag går snart in på mitt tolfte år som generaldirektör och det är en förmån att kunna säga att jag fortfarande trivs med att åka till jobbet varje dag, eller nästan varje dag i alla fall.”

Så gör vi Cheftestet

Cheftestet bygger på gedigen research och intervjuer med en mängd personer – alltid minst 20 – som arbetar och har arbetat med den berörda chefen. Vi talar med personer på olika nivåer och från olika sammanhang där de samarbetat nära med chefen, allt för att förmedla en så bred och rättvis bild som möjligt.

Utifrån detta analyserar Chef ledarskapet hos chefen i fråga och sätter betyg enligt de kriterier som vi anser kännetecknar ett gott ledarskap. Den testade chefen får alltid läsa artikeln innan testet publiceras och erbjuds möjlighet att ge sin kommentar.

emden
Fredrik Emdén
Frilansreporter
Tidigare medarbetare på Chef, idag frilansjournalist och författare. Skriver bland annat cheftest i Chef. Ledamot i Årets Chef-juryn. Bosatt på Gotland.

wordpress-selectedimage
Chefbok

”Alltid relevant”, Ann Hellenius och Per Mosseby

Vad utmärker en bra chef i en tid präglad av artificiell intelligens, enorma utvecklingskliv och ständig digitalisering? Gamla sanningar inom ledarskap håller inte längre i dagens rekordsnabba utveckling. Här guidar digitaliseringsexperterna Ann Hellenius och Per Mosseby dig som chef till vad som krävs för att förbli relevant.
Collage av de ledarskapspoddar som nämns i artikeln
Kommunikation

10 ledarskapspoddar du inte vill missa

Poddar om ledarskap, karriär och arbetsliv har fullkomligt exploderat på sistone. Vi har listat 10 av de bästa just nu.
Tips: Se till att kameran är avstängd när du går på toa.
Arbetsmiljö

”Oj då, var kameran på...?” – här är 4 episka Zoom-misstag

Märkliga smeknamn, familjekonflikter och toalettbesök – mycket kan avslöjas under videomöten i hemmet. Så här undviker du några vanliga pinsamheter.
chefer-3
Kommunikation

Så förmedlar 3 chefer trygghet i coronakrisen

”Det nya coronaviruset prövar oss som medmänniskor. Nu behöver varje person förbereda sig mentalt på vad som väntar,” sa statsministern i sitt tal till nationen. En central uppgift för ledare i kristider är att vara en trygg punkt. Chef frågade tre chefer hur de agerar gentemot medarbetarna.

orony
Kommunikation

”Som ledare har man inte lyxen att ge efter för oron”

Det är viktigt för chefen att sprida lugn bland medarbetarna i coronatider. Och för att själv behålla lugnet kan det vara bra att begränsa sin nyhetskonsumtion. Det var några av råden när psykologen Björn Hedensjö besvarade frågor i Chefs nya facebookgrupp Chefa i coronakrisen på fredagen.

Chefs expert Sofia Kacim ger tips för din kriskommunikation.
Kommunikation

Expertens kristips: ”Orka skapa dialog med dina medarbetare”

Hur ska du prata med medarbetarna i coronatider? Chefs expert Sofia Kacim ger tips för din kriskommunikation. En grundbult: ”Människor är i första hand människor och man behöver bemöta deras rädsla.”
Bild på ledare som motar bort coronavirus
Kommunikation

Coronakrisen: Nytt diskussionsforum för chefer

Det nya coronaviruset har skapat svåra situationer för chefer och ledare över hela världen, och vi på Chef får många frågor från människor som står inför stora beslut. Vi startar nu därför en Facebookgrupp där chefer kan diskutera och stötta varandra.

Collage: Petronella Barvaeus är digital strateg. Bild på hur verktyget Ideahunt ser ut.
Kommunikation

7 digitala verktyg du behöver – för att jobba hemifrån

Fler än någonsin jobbar just nu hemma på många arbetsplatser, och plötsligt behöver vi sköta alla våra uppgifter på distans – från möten till workshops och skapandet av affärsplaner. Här är de digitala verktyg du behöver för att lyckas.

Logga in gratis!

Artikeln du vill läsa är låst. Du behöver logga in på chef.se för att fortsätta läsa. Det är enkelt och kostnadsfritt, allt som behövs är din mailadress.

Digitalt innehåll
Du får obegränsad tillgång till allt kostnadsfritt innehåll på chef.se
Digitalt innehåll
Du får obegränsad tillgång till allt kostnadsfritt innehåll på chef.se