Innovation: Att ta fram något kontroversiellt

Problem: Äldrevården har svårt att acceptera att tekniska lösningar kan förbättra livet för de äldre.

Lösning: Förklara, övertyga och testa nära brukarna för att se fördelarna med den nya tekniken.

Välfärdsteknologin inom äldreomsorgen utvecklas snabbt. Det vet Sirpa Hjelm, kvalitetsutvecklare i Karlskrona kommun. Hon provar ut tekniska lösningar för äldreomsorgen. Det viktigaste enligt henne är att förstå hur tekniken kan öka livskvaliteten för de äldre.

Enligt Sirpa Hjelm finns en misstro och skepsis mot teknik inom äldreomsorgen. När hon skulle testa fuktsensorer i äldres inkontinensskydd blev det extra tydligt. Hon kunde bli kritiserad internt eller kanske uthängd i media. Artiklarna om Carema och deras blöjvägning levde kvar.

Risken att behöva stå till svars inför medier, skattebetalare och politiker är något som de flesta av cheferna i  offentlig sektor lever med dagligen.

”Det behövs en hel del mod eftersom de flesta innovationer misslyckas”, säger forskaren Anna Brattström.

”Det är ändå svårt att stå för sina misslyckanden. Så är det för alla och det ska man ha respekt för. Men ska man stimulera innovation måste man tillåta risken att misslyckas och kanske även fira sina misslyckanden med en inställning att det ändå var bra att vi vågade prova”, säger hon.

Ett sätt att komma runt risken att misslyckas stort och dyrt, kan vara att testa småskaligt.

”Vid pilotprojekt eller experiment är det möjligt att testa och utvärdera innan man rullar ut det i större skala. Att som på Google våga misslyckas, men misslyckas snabbt”, säger Anna Brattström.

De flesta innovationer når aldrig förstasidorna. Finjusteringar eller förbättring av processer, tjänster, arbetssätt. Innovationer som knappast omkullkastar en verksamhet. Men inom offentlig sektor kan den här typen av utveckling rädda liv, förbättra liv och öka livskvaliteten eller förenkla för väldigt många. I bästa fall sparar det dessutom in på skattepengar.

Fördelen med att arbeta strukturerat med småskaliga experiment är att det går snabbt att visa på konkreta resultat.

”Det kan vara det bästa sättet att involvera medarbetarna”, säger Anna Brattström.

Sirpa Hjelm är van vid att förankra innovationer, både i det kommunala pensionärsrådet och ute på arbetsplatser. Att följa den tekniska och digitala utvecklingen inom äldrevården är hennes jobb. Ofta handlar det om nya typer av verktyg som förbättrar för de äldre och förbättrar för personalen. Men som inte sällan väcker farhågor och misstro.

”Det gäller att verkligen använda rätt ord, rätt begrepp, och att informera på ett öppet sätt om fördelar och nackdelar”, säger hon.

När hon testade Pampett, digitala fuktsensorer för inkontinensskydd, på ett kommunalt äldreboende trotsade hon den negativa publicitet som blöjvägning fått.

Fördelarna var tydliga: Eftersom sensorerna varnar när skydden behöver bytas är det ingen som behöver bli störd mitt i natten. De som behöver hjälp får hjälp.

I arbetsuppgifterna ingår att samarbeta med det kommunala pensionärsrådet. Där finns både seniorer och brukare representerade.

”Vi diskuterar ofta, både det som man känner sig skeptisk inför och frågor om hur allt fungerar. Det är det viktigaste forumet för diskussioner. Jag har stor respekt för deras åsikter”, säger Sirpa Hjelm.

En annan teknik inom äldrevården som också väckt en viss uppmärksamhet är kameror som används av hemtjänsten nattetid. En del hävdar att det är en form av bevakning och ett sätt att dra in på personal, andra att det är en trygghetsteknik.

”När vi har testat projekt som skulle kunna vara kontroversiella, som Pampett och kamerorna, har vi diskuterat med förvaltningsledningen, pensionärsrådet och äldrenämnden så att vi har en samsyn. Alla vet vad det handlar om. Det minskar risken att medier börjar resonera på ett annat vis”, säger hon.

Att hantera media ingår ofta i jobbet som chef i det offentliga. Då är det en hjälp att redan innan ha varit så tydlig och pedagogisk som möjligt.

Sirpa Hjelm samverkar även med de fackliga organisationerna inom äldreomsorgen, och hon möter ofta medarbetare som är oroliga för att den nya tekniken ska ersätta personalen.

”Jag förstår att den oron finns. Vi har en skattefinansierad budget som är begränsad. Men det handlar inte om att spara personal och jag försöker vara tydlig och trovärdig i den frågan”, säger Sirpa Hjelm.

Det är även ett politiskt beslut. Äldrenämnden i Karlskrona har bestämt att tekniken inom äldreomsorgen ska utvecklas och göra livet bättre för de äldre. Personalen behöver nya verktyg. En strategisk styrgrupp har inrättats inom förvaltningen för att godkänna nya produkter innan de börjar användas, för att på så sätt minimera risker.

”Utbudet av ny teknik har vuxit enormt. Företagen har fått upp ögonen för att det finns ett behov”, säger Sirpa Hjelm.

Den digitala fuktsensorn har rönt intresse från flera äldreboenden och från hemtjänsten nattetid. Produkten testas just nu.