Så leder Micael Bydén – i en osäker värld

När de ryska bombplanen närmade sig Gotska Sandön stod Sverige stilla. Långfredagen 2013 höll på att gry och de svenska Gripenplan som i normala fall skulle ha skickats upp för att möta de objudna gästerna stod på marken.

Kanske låg dåvarande flygvapenchefen Micael Bydén, precis som de flesta andra denna morgon, och sov.

Trots att Ryssland meddelat omvärlden att det pågick en militär övning togs Sverige på sängen. Att det var en provokation är många experter eniga om.

Och när Ryssland knappt ett år senare annekterade halvön Krim i Ukraina stod det klart att Sveriges försvarsläge definitivt hade blivit, som någon i debatten uttryckte det, ”otrevligare”.

Efter ett och ett halvt decennium av nedskärningar mötte svensk militär en helt ny försvarssituation. Eller ja, inte helt ny.

”Jag och flera i min ålderskategori känner igen oss, ryssen är tillbaka och det är övningar i full skala. De yngre är helt förfärade”, säger ett högt befäl som funnits med sedan 1980-talet.

Micael Bydén är arbetarpojken från Gnarp, som aldrig hade en tanke på att bli officer.

Men efter genomförd värnplikt 1982 vid Älvsborgs kustartilleriregemente har han blivit kvar. Han utbildade sig till stridspilot och tjänstgjorde som detta mellan 1989 och 1997 och hann stiga till majorsgrad innan han 1999 satte sig i skolbänken på Försvarshögskolans chefskurs.

Därefter har han bland annat varit flyg- attaché i Washington, chef för helikopterflottiljen och även stabschef i Afghanistan.

I oktober 2015, två år efter ryssarnas simulerade anfall mot Sverige, utsågs han till överbefälhavare.

Flera personer som Chef har talat med vittnar om att Micael Bydéns ledarskap har formats i Flygvapnet, som i sammanhanget är en ny försvarsgren och kännetecknas av ett mer lösningsorienterat förhållningssätt.

Micael Bydén har ett stort förtroendekapital och är mycket omtyckt i organisationen. Han var det redan innan han tillträdde. Han har helt stått utanför ansvarsfrågan när det gäller Sveriges skrala beredskap mot de ryska bombplanen.

”Vi levde i en tid där uppdragsgivaren inte ställde några större krav på försvarsmakten, vi skulle optimera våra begränsade resurser och det här var vad pengarna räckte till, ingen gjorde något fel”, säger en person som arbetade i Bydéns närhet vid tiden för ”Ryska påsken”.

”Det som slog mig var att han är en mycket lugn personlighet, inte tillbakadragen utan trevlig och eftertänksam, varm. Det märks att han är gammal stridspilot, en A-personlighet. Inte nog med att de har kapacitet att göra tre saker samtidigt, de är trevliga när de gör det”, säger en före detta medarbetare på huvudkontoret.

Något som återkommer i alla samtal med källor är Bydéns intresse för människor. Han är en sådan chef som under fredagseftermiddagen går runt och önskar medarbetarna en trevlig helg, något som inte är helt vanligt för en fyrstjärnig general.

”Han ser alla människor på högkvarteret, om det så bara är en ögonblinkning”, säger en medarbetare.

Det sägs vara samma sak när han träffar medarbetarna ute i organisationen.

”Micael Bydén är laid back, han håller en låg profil och pratar med medarbetarna utan att sitta på några höga hästar. Han gillar att träffa medarbetarna, det ger honom en bra känsla för hur läget är. Han är ärlig i mötet, ser hur alla hänger ihop med helheten”, säger en mångårig och väldekorerad chef inom Försvars-makten.

Micael Bydén beskrivs som en medmänsklig, hörande, lyssnande, inspirerande chef.

”Han är inte kontrollerande, han lyssnar in, han vill att vi ska forma det här tillsammans”, säger en person som jobbar nära överbefälhavaren.

De som jobbat i projekt eller särskilda frågor tillsammans med honom vittnar om en person som jobbar snabbt, effektivt och målinriktat, med ett engagemang som ständigt är påtagligt. Oavsett det handlar om värdegrunds-frågor eller nya materielsystem.

”Han är den som får gruppen att interagera”, säger en annan medarbetare med erfarenhet av att jobba nära Micael Bydén.

Försvarsmakten är en ovanlig myndighet på så sätt att generaldirektören inte är dess högsta chef. Att överbefälhavaren har en generaldirektör, Peter Sandwall, som underställd säger en del om hans ställning. ÖB kallas på vissa håll ”chefen chefen”. Med ämbetet kommer en inbyggd respekt. Han må omtalas som Micael, men tilltalas aldrig så, han är ”ÖB” eller ”generalen”.

Micael Bydéns närvaro sägs kännas av på högkvarteret på Lidingövägen i Stockholm.

”Om man vet att ÖB kan dyka upp i korridoren, då håller man en viss nivå på samtalen, i synnerhet om någon sett honom i krokarna”, säger en medarbetare.

”Om du reser med ÖB och han går och kissar så gör du det också. Hela schemat kretsar kring hans funktion, dina behov är sekundära”, säger en före detta medarbetare.

Företrädaren Sverker Göranson lanserade begreppet ”en-veckasförsvaret” (som en konsekvens av alla neddragningarna skulle Sverige bara klara av att försvara sig en vecka mot ett militärt anfall).

Med det nya säkerhetsläget är Bydéns retorik att Försvarsmakten ska försvara landet till sista man och kvinna, vilket uppskattas i hela organisationen, inte minst hos dem som befinner sig långt bort från högkvarteret.

ÖB:s förmåga att tala klartext, inte minst om vilka brister som finns, uppskattas av alla.

”Politiker vill ha allt i gottpåsen men inte betala. Bydén säger ’det här kommer vi att göra, men inte det här’. Jag tycker att han står för realism och tydlighet”, säger en officer.

En annan retorik vore sannolikt omöjlig. Under de senaste åren har det svenska försvarsläget dramatiskt förändrats. Efter år av nedskärningar har det blivit aktuellt att rusta upp igen.

Hösten 2016 meddelade Försvarsmakten att Gotland åter hade en permanent trupp.

Enligt Försvarsbeslutet 2009, som fastställdes av riksdagen, slopades den allmänna värnplikten. De värnpliktiga soldaterna ersattes av anställda eller kontrakterade.

Men under året har den allmänna värnplikten återupptagits, nu under namnet MGU, militär  grundutbildning. Överbefälhavaren pekar ofta mot den vision som kallas Försvarsmakten 2025.

Micael Bydén beröms av många chefer och medarbetare för sin förmåga att balansera det långsiktiga med det kortsiktiga, och att skickligt hantera kommunikationen med de båda perspektiven.

Uppdraget är inte helt lätt. Samtidigt som organisationen, bokstavligen, rustas för strid med en helt ny försvarssituation och ett högt politiskt tryck ska den ur ett ledarskapsperspektiv anpassas till en ny verklighet, med en helt ny typ av medarbetare och rekryter.

”Han lyckas hantera den balansen på knivsudden. Han värnar om traditionen, men vill samtidigt ta med den in i fram-tiden”, säger en hög chef.

Med den nya försvarssituationen krävs mer delegering, inte bara i ledningen utan i hela organisationen.

”Försvarsmakten var under lång tid en krympande organisation, där fokus låg på att reducera både utgifter och uppgifter. Därför tillämpades ett mer centraliserat ledarskap då”, säger en hög chef strax utanför försvarsledningen och tillägger:

”Nu handlar det om att maximera effekten av de tillskott vi får, då behöver vi släppa loss kraften och då krävs ett delegerat ledarskap. Det har ÖB tydligt pekat ut”.

Under mötena med försvarsmaktsledningen, FML, beskrivs stämningen som god med ”högt i tak”, vilket inte beskrivs som självklart inom det militära.

Det finns de som hävdar att han är alltför försiktig som lagbyggare.

”Han lyckas alltid ha en omgivning där alla tycker om honom. Jag skulle inte säga att Micael enbart vill omge sig med ja-sägare, men han är inte den som söker motstridigheter eller föredrar dem som är obekväma”, säger en hög chef inom Försvarsmakten.

Micael Bydén inleder och avslutar mötet, men är inte den som leder det, det gör chefen för ledningsstaben. ÖB lyssnar in, låter andra lägga fram sin ståndpunkt, fattar beslut.

”Det är bra att han står vid sidan om. Det passar hans stil väldigt bra. Han är avlyssnande, inte dominerande, han försöker inte påverka folk i förväg. ÖB är klok och behaglig att ha i rummet”, säger en person som deltagit i FML:s arbete.

Beslut som är av mindre komplex natur hanterar Bydén själv, antingen bakom sitt välstädade skrivbord eller i Försvarsmaktsledningen. Då är han tydlig med att ”det är så här vi ska göra”, men ”utan att trycka ner det i halsen på oss”, som en nära medarbetare uttrycker det.

Försvarsmaktens noggranna arbete med värderingar, inkludering och genusfrågor påbörjades runt millennieskiftet och har sedan dess vuxit i betydelse. I dag är det självklart att Försvarsmakten och ÖB går med i Prideparaden.

Micael Bydén är ett engagerat språkrör för detta nya sätt att leda.

”Det här nya och fina som Försvarsmakten står för personifieras av honom”, säger en mångårig chef.

Micael Bydén har satt fingret på problemet med att det värdegrundsarbete som Försvarsmakten har genomfört inte tillräckligt väl lever i organisationen.

Redan innan #metoo för ett år sedan – då 1 730 kvinnor inom Försvarsmakten gick ut i uppropet #givaktochbitihop och vittnade om sexuella kränkningar och härskartekniker – hade Bydén själv tagit ett initiativ till för att förstå varför så många medarbetare i en medarbetarundersökning angett att de utsatts för kränkande särbehandling. ÖB:s engagemang sträcker sig längre än till att sjunga Elvis-låtar under Prideparaden, något som han fick stor uppmärksamhet för i somras.

”Hur han är när han blir arg? Titta på Youtubefilmen som Försvarsmakten spelade in då. När han säger i den att han vill vara extremt tydlig, då betyder det att han är fly förbannad. Han kommer aldrig att köpa att vi har en organisation där man kränker varandra”, säger en medarbetare.

Ett smolk i Micael Bydéns ledarskapslyckobägare torde vara generalmajor Anders Brännström, som i slutet av januari fick sparken från rollen som chef för totalförsvarsverksamheten efter att ha skrivit en debattartikel med rubriken ”Farligt bygga försvaret på gissningar om sannolikhet”, där han påpekade brister i Sveriges krigsduglighet.

En fråga som väcktes var: Är Försvarsmakten en arbetsplats där man inte får uttrycka sina åsikter offentligt utan att straffas?

Micael Bydéns sätt att hantera situationen påminner om andra berättelser om Bydéns konflikthantering: korrekt, tydlig, men inte okänslig. ÖB har inte kommenterat det mer än i ett pressmeddelande.

”Han kunde ha valt en linje där han berättat mer, men han har valt att behålla lugnet och inte ha pajkastning. Vid sidan av ärendet finns det en empatisk sida hos ÖB, han är engagerad i hur Anders Brännström mår”, säger en hög, nära chef.

Att företrädaren Göranson under en period blev sjukskriven för utbrändhet är en viktig påminnelse för alla som på ett eller annat sätt arbetar med ledarskap inom Försvarsmakten. Micael Bydén har sin ventil i familjen, hustrun Anita och de tre barnen.

”Han har blivit lite åldrad under sin tid. Men vem som helst som har ansvaret för att hantera de utmaningar som Försvaret står inför skulle få påsar under ögonen”, säger en chef.

Flera personer som rest med Bydén vittnar om att han alltid är sist i säng och först uppe. ”Det finns alltid något som han läser in sig på”, säger en av dem.

Eftersom Micael Bydén är pilot och piloter går i pension vid 55 finns hos vissa en liten oro att han inte kommer att vara kvar efter födelsedagen i juni nästa år, även om hans förordnande går ut den sista september 2021. Men inte hos särskilt många. Glädjen över det han har åstadkommit som ledare är desto större.

En väldekorerad, hög officer som varit aktiv inom Försvarsmakten uttrycker det så här:

”Han är en sån jag skulle följa i tuffa tider. Han vet vad han gör, han vet vad han vill, han är inte någon dåre, han tar medvetna risker.”