Retorikexperten: ”Gretas tal kan få dubbel effekt”

”Mitt budskap är att vi har ögonen på er. Allt det här är fel. Jag borde inte vara här uppe. Jag borde vara i skolan på andra sidan havet. Ändå kommer ni till oss ungdomar för hopp. Hur vågar ni? Ni har stulit mina drömmar och min barndom med era tomma ord. Ändå är jag en av de lyckliga. Folk lider. Folk dör. Hela ekosystem kollapsar. Vi är i början av en massutrotning – och allt ni kan prata om är pengar och sagor om ständig ekonomisk tillväxt. Hur vågar ni?”

Så inledde Greta Thunberg sitt tal inför världsledarna på FN:s klimatmöte i måndags. Direkt efter att generalsekretare António Guterres inlett mötet fick Greta ordet, och höll sitt mest känsloladdade tal hittills, direkt vänd till världens ledare. Sofia Kacim, Chefs retorikexpert, ger här sin analys.

Vad har Gretas ord för effekt?

”Talet kan ge olika effekt hos olika mottagare. Kombinationen av att det är känsloladdat och konfrontativt har gjort att talet fått en mycket större spridning än hennes tidigare tal.”

”Det här kan få olika utfall. Det kan dels förstärka hennes förtroende som symbolisk röst i klimatfrågan, vilket kan resultera i en en större medvetenhet och ett förändringsbeteende i människors vardag. Hennes känsloladdade framtoning förkroppsligar därmed alarmismen och blir en påminnelse om frågans aktualitet.”

”Det kan också skapa motsatta känslor och reaktioner hos en annan målgrupp. För den som redan har en skeptisk inställning till klimatfrågan kan faktumet att talet är konfrontativt riskera att väcka mer frustration än förståelse.”

Hur påverkar detta Greta Thunbergs ställning som frontfigur för klimatrörelsen?

”Greta är och har varit en stark röst i klimatrörelsen under en längre tid. Det här talet utmärker sig dock från många av hennes tidigare tal, eftersom hon visar betydligt starkare känslor nu.”

”Samtidigt problematiserar Greta sin generations ställning i frågan genom att betona vad hon går miste om genom att påminna makthavare om hos vem ansvaret ligger: ’I should be back in school on the other side of the ocean. Yet you all come to us young people for hope. How dare you.’”

Martin Luther Kings ’I have a dream’ och John F Kennedys ’Ich bin ein Berliner’ är två tal som levt vidare år efter år och de flesta kan citera delar av dem. Vad avgör egentligen om ett tal blir ikoniskt?

”För att ett tal ska bli ihågkommet behöver det vara aktuellt, beröra många människor och sändas av trovärdig aktör. Greta äger vår tids stora fråga och blir därmed en röst för hela vår samtid. Hennes tal är slagkraftigt, alarmerande och belyser något som påverkar hela jordens befolkning. Lägg därtill hennes unikitet i form av ålder och sin ihärdiga aktivism i frågan.”

”På motsvarande sätt uppmärksammade Martin Luther King frågan om rasism och lyckades påverka långt fler än bara de som diskriminerades och John F. Kennedy fick människor utanför Tysklands gränser att känna solidaritet med Berlinborna. Nu uppmanar Greta hela världen att agera för kommande generationers framtid.”