Lyssna mer på rykten i arbetslivet

En ny svensk forskningsstudie vill nyansera bilden av rykten som något ovidkommande. Studien visar istället varför det kan vara farligt för dig som chef att vifta bort rykten som trams.

Kommunikation
Text: Sara Hasbar
Publicerad
En illustration av en man som ligger ihopkrupen och ser ut att lyssna mot golvet/skrivbordet.

Rykten står lågt i kurs i ett chefs- och arbetsliv präglat av mätbarhet, nyckeltal och hårda data. Ett fackförbund varnar för risken att ”dras med” i ryktessvängen, medan försäljningen av ett digitalt hälsoverktyg sker med argumentet att ledare bör fjärma sig från korridorsrykten.

Men en svensk forskningsstudie vill nu nyansera bilden av rykten som något ovidkommande och i värsta fall skadligt.

De rykten som oundvikligen florerar i arbetslivet kan tvärtom utgöra värdefulla verktyg i ledarskapet, bara chefer och ledare förmår att rätt tolka och hantera dem, enligt studien av organisationsforskarna Roy Liff och Ewa Wikström.

Forskarna, som följt det dagliga arbetet på en psykiatrisk klinik, visar hur rykten kompletterar och interagerar med den officiella informationen på arbetsplatsen, och hur chefer kan bygga tillit genom att agera på dem.

Chefer som viftar bort rykten som trams, och väljer att inte hantera sådan så kallad informell information, lever å andra sidan farligt – risken är då att ryktena växer till giftigt skvaller som undergräver chefens auktoritet och handlingsutrymme, och kanske även verksamheten i sig.  Här finns en viktig definitionsskillnad: medan rykten till sin natur är förhållandevis neutrala och vittomfattande, är skvaller oftast elakt och direkt inriktat på person, enligt forskarna som presenterar sina slutsatser i tidskriften Culture and Organization.

”I management-litteraturen är rykten i princip alltid av ondo, vilket vi menar är en delvis felaktig föreställning. De rykten som florerar i en organisation är inte auktoriserade av ledningen, går inte att läsa om i interna protokoll eller PM, men är ändå fakta på så vis att uppfattningen som ryktena förmedlar existerar. En uppfattning som kan innehålla tidiga spår av något viktigt som är i görningen. Information som chefen behöver ta ställning till”, säger Roy Liff som är docent och verksam vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås.

 

Något så trivialt som personalens årliga jullunch kan exempelvis bli en riktig huvudvärk om chefen inte förmår agera och lyssna på eventuella rykten kring den. Om olika avdelningar får äta julbord på olika dagar och ställen av praktiska skäl, kanske med viss variation av menyn, kan det orsaka spekulationer, oro och ilska. Varför får den ena enheten godare julmat än den andra? Handlar det om otillbörlig favorisering eller någon form av straff? Och så är den destruktiva rykteskvarnen igång. Som chef gäller det att tidigt uppfatta signalerna, ta dem på allvar, stävja felaktiga slutsatser och om nödvändigt samordna julborden bättre, menar forskarna.

Men hur och i vilka sammanhang ska chefen rent praktiskt kunna snappa upp de rykten som flyger omkring bland medarbetarna ute ”på golvet”? I studien lyfts vårdklinikens ganska avslappnade överlämningsmöten fram som ett välfungerande föredöme. Ett forum där även berättelser av mindre formell karaktär tillåts ta plats, arbetsrelaterade upplevelser som inte nödvändigtvis behöver baseras på hårdfakta eller siffror. Men för att medarbetarna ska öppna sig, krävs att chefen uttrycker välvilja och intresse.

”I klassisk chefslitteratur finns en väldig betoning på formell information som grund för beslutsfattande, vilket gör att cheferna skolas in i den uppfattningen. Det vi ser i vår studie, är vikten av att fånga in även andra typer av information i ledarskapet, och inte bara muntlig sådan. Människors kroppsspråk säger också en hel del om verksamheten, liksom medarbetare som undviker varandra eller aldrig går ut på lunch. Något som chefen behöver uppmärksamma och väga in i sina beslut”, säger Ewa Wikström som är professor på handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hon fortsätter:

”Visst kan man hävda att rykten och informell information är fragmentiserad. Men rykten innehåller ofta mer kontext än lösryckta siffror och nyckeltal, och säger ofta mer om verkligheten.”

Kanske är ett skifte på gång, forskarduon tycker sig skönja en ökad medvetenhet om att siffer- och databaserat management kan leda snett om inte fler mjuka faktorer, exempelvis rykten, vägs in. Roy Liff säger:

”Siffror är inte allt. Väldigt många nyckeltal är ingen garant för att verksamheten fungerar, eller att de ansvariga har en sann och rättvisande bild av vad som pågår. För att agera korrekt, måste chefen förstå situationen. Och för att förstå situationen, krävs intresse för andra människors bild av verkligheten, som till stora delar bygger på informell information – det är kontentan.”

Rykten och informell information – så säger studien

* Formell (officiell) och informell information (rykten) kompletterar varandra.

* När chefen visar intresse för rykten, intresserar den sig också för den verklighet som medarbetarna uppfattar som relevant. Så skapas tillit.

* Om chefen struntar i att lyssna på och bearbeta rykten, är det sannolikt att de utvecklar sig till skvaller som riktar sig mot chefen själv.

* Rykten som urartar till skvaller kan undergräva chefens auktoritet och göra chefens arbete omöjligt.

* Ett kontinuerligt agerande kring rykten och skvaller är en nödvändighet för chefer i det dagliga arbetslivet. Strategiska och operativa chefer behöver lyssna till rykten och annan informell information, tolka och agera på dem i ett tidigt stadium.

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.