Ledarna som stuckit ut i krisen

Corona kastar om korten och sätter ledarskapet på prov – doldisar hamnar i rampljuset, medan gårdagens chefshjältar plötsligt är ute i kylan. Här är cheferna som särskilt utmärkt sig sedan pandemin bröt ut i Sverige och Europa för snart ett år sedan.

Ledarskap
Publicerad
Lena Hallengren, Pär Svärdson, Christine Lagarde, Petter Stordalen, Anders Tegnell, Xi Jinping

Under pandemin prövas ledaren. Trots brist på tid, resurser och information gäller det att fatta beslut som både gynnar organisationen och uppskattas av medarbetarna, säger Aida Alvinius, expert på krisledarskap och docent vid Försvarshögskolan. Ett ideal-ledarskap i som i praktiken är närmast omöjligt:

”Beslut som fattats pro-organisation men anti-medarbetare är vanligare. Här försöker cheferna se till verksamhetens behov men fattar beslut som ogillas av medarbetarna. I tider av ovisshet är det av särskild betydelse att ta sig tid och utrymme att förankra beslut och få acceptans för dem. Medarbetarna är långt mer förstående än vad många chefer tror”, säger hon.

Exakt vilka ledarskapsegenskaper är det då som krävs? Vilka är de vinnande egenskaperna i den krissituation som samhället genomgår? Aida Alvinius lyfter fram omtanke, snabb anpassning och förmåga att tänka i flera led, men samtidigt finns inget riktigt facit – den volatila pandemin har i sig själv visat en märklig förmåga att såväl hissa som dissa ledare.

Chef har tittat närmare på några som särskilt utmärkt sig under krisåret som gått.

Anders Tegnell

Både älskad och hårt kritiserad – konjunkturerna har sannerligen skiftat för mannen som kommit att personifiera coronakrisen, statsepidemiolog Anders Tegnell. Att denna mellanchef på en mindre myndighet i sådan utsträckning fått axla rollen som landsfader kan tyckas orättvist och kom förmodligen oväntat även för honom själv. Men i brist på folkvalda företrädare som klivit fram, ligger bollen även fortsättningsvis i den nedtonade statstjänstemannens knä. Att lugna, rekommendera och på ett förnuftigt ”svenskt” sätt bekämpa virusspridningen är Tegnells grej, men nu syns tecken på en spricka mellan den hittills så inflytelserika Folkhälsomyndigheten och regeringen, som till slut tycks vilja ta över taktpinnen och köra en hårdare linje.

Lena Hallengren

På presskonferens efter presskonferens står hon där, socialminister Lena Hallengren, som på förtroendeingivande småländska lägger ut texten om nästa steg i regeringens coronastrategi och hur (väl) den fungerat hittills. Men vad är det egentligen hon säger? De hallengrenska ordmassorna med lätt floskelvarning är inte alltid lätta för åhöraren att tränga igenom. Att covid är ”en väldigt allvarlig sjukdom” och att sjukvården ”kämpar stenhårt” är kanske inte de mest insiktsfulla budskap som svenskarna kunnat förvänta sig från en av landets högst ansvariga ministrar. Framtiden får utvisa om hon går fortsatt stärkt eller försvagad ur coronakrisen, med sin påfallande ovilja att medge några som helst misstag i regeringens hantering av pandemin.

Pär Svärdson

Medan coronakrisen är rena dråpslaget för traditionell butikshandel, formligen exploderar den redan så framgångsrika e-handeln. Apoteas vd Pär Svärdson hör till de näthandlare som kan glädja sig åt en fantastisk försäljningsökning, inte minst av produkter som handsprit och munskydd. Samtidigt gör sig näthandelns baksida i form av pressade arbetsvillkor och löner ännu en gång påminda; e-handelsjättarnas ledarskap får skarp kritik som auktoritärt och gammaldags från globalt fackligt håll och i Sverige blev indignationen stor när en skandal briserade på Apoteas storlager i Morgongåva.

Sedan anställda vittnat om en ”sjuk” företagskultur med kameraövervakning och hotfulla sms, pudlar Pär Svärdson och förklarar det hela med bristande kommunikation och svårigheter att rekrytera chefer. Ett rejält mycket bättre arbetsklimat utlovas framöver, men den verkliga vinnaren är sannolikt Pär Svärdson själv – absolut ingenting verkar kunna stoppa e-handelns fortsatt kraftiga expansion.

Xi Jinping

För Kinas mäktige ledare innebär covid 19-pandemins sannolikt att han blir ännu mäktigare. Efter att framgångsrikt (så vitt vi vet) ha bekämpat viruset i det egna landet, är en frustande återhämtning i full gång medan Europa och USA fortfarande går på knäna. Kinas mål att bli ledande världsmakt närmar sig för var dag som går. Folkrepublikens ledare Xi Jinping har alltså mycket att fira, men vad ska man säga om hans ledarstil? Att bedriva personkult, kasta meningsmotståndare i fängelse och inte sky några som helst medel för fortsatt ekonomisk och militär tillväxt är knappast metoder som rekommenderas i management-litteraturen, men som onekligen stärker Xi Jinpings grepp om makten än mer. Sannolikheten att han plötsligt skulle övergå till ett mer lyhört, inkännande ledarskap får nog betecknas som låg. Oavsett vad omvärlden tycker, får den nog dras med Xi Jinping ett bra tag till.

Petter Stordalen

Miljardären Petter Stordalens hotell- och reseimperium skakas i grunden av pandemin, och från den vanligtvis så självsäkra hotellkungen framskymtar plötsligt ett visst mått av osäkerhet. Medan Stordalens bolag blöder hundratusentals kronor per timme och tusentals av hans anställda varslats eller sagts upp, varnar han för ett annalkande och ännu värre ”blodbad” med massdöd i branschen och bland företagen om ingenting drastiskt sker.

Men Petter Stordalen skulle inte vara den han är om han samtidigt inte uttryckte framtidstro. Även om 2021 spås bli det tuffaste för hans företag hittills, tror han att sommaren kommer att bli bra och hösten ännu mera så. ”Jag har aldrig varit så optimistisk sedan starten av coronakrisen som jag är nu”, utbrast han på ett seminarium för resebranschen nyligen.

Christine Lagarde

Är det bara en slump att länder som Norge, Danmark och Finland har så pass låga dödstal i covid-19? Chefen för Europeiska Centralbanken Christine Lagarde vill inte riktigt tro det. Hon hör till dem som kraftfullt framhållit kvinnornas roll under pandemin, och säger sig vara fascinerad över hur väl kvinnorna lyckats hantera såväl kommunikation som konkret krisledarskap. Medan alla de ovanstående länderna leds av kvinnor, har länder med manligt ledarskap inte alltid lyckats lika väl. Exempelvis noterar Sverige fyra gånger så många covid-döda som sina nordiska grannar tillsammans.

”Som kvinna är jag visserligen part i målet, men det är en partiskhet jag gärna hänger mig åt”, säger Lagarde som menar att den kvinnliga erfarenheten innebär en särskild förståelse för livets väsentliga värden, något som även har bäring på klimatfrågan och planetens framtid:

”Jag vet att det är kontroversiellt, men jag menar att moderskapet är centralt i säkerställandet av en hållbar värld som våra barn kan överta, leva i och föra vidare till framtida generationer”, säger hon i en intervju.

KOMMENTERA ARTIKELN

Vad tycker du? Kommentera artikeln här nedan. Det gör du via tjänsten Ifrågasätt som också är ansvarig för kommentarsfunktionen. Kommentarerna visas på chef.se i anslutning till texten. För att kommentera behöver du först skapa ett konto och logga in. Håll god ton och håll dig till ämnet. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. Även Chef kan ta bort kommentarer. Chef förbehåller sig även rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

Skapa ett gratiskonto, prova Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden